Ny personalförsörjningsutredning och nytt t-system?

Regeringen har nu utsett Annika Nordgren Christensen till att leda den senaste utredningen om Försvarsmaktens personalförsörjning. Enligt min mening är detta ett mycket bra val, av flera skäl.

Regeringens utredningsdirektiv (vilka jag läst) är sannolikt skrivna delvis tillsammans med utredaren. Jag har svårt att tro att Annika skulle åta sig ett utredningsuppdrag som detta utan att ha ett rimligt utrymme att lyfta på alla stenar. Det finns jobb att göra.

Denna blogg är dock ingen påhejare av en återinförd plikt att genomgå militär grundutbildning. Jag vet att politiker och höga generaler har en "våt dröm" att förena de svenska, danska och norska systemen, dvs. skapa ett system med ett flertal olika anställnings- och associationsformer, där plikten att genomgå militär grundutbildning så att säga ska vara den slutliga garanten för att årsklasserna blir fyllda.

Här i hyddan vid Nilens strand är nog åsikten mer att man först bör överväga att markant öka attraktionskraften i t-systemet. Plikt ska användas för att säkerställa att redan utbildad personal kan krigsplaceras och övas, men inte för att generera ett inflöde.

Så - vad saknas i t-systemet? 

För det första så är systemet grymt osynligt. Förutom på Försvarsmaktens hemsida så har jag inte sett några kampanjer över tiden för att tydliggöra t-systemet, med reservofficerare och tidvis tjänstgörande anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. De flesta kampanjer har haft ett tydligt eller outtalat k-fokus. Om regeringens företrädare uttalar sig om t-systemet är det oftast med rynkad panna och bekymrad uppsyn.

För det andra måste man överväga att mycket mer kraftfullt använda ekonomiska verktyg för att locka och belöna t-personalen. I förra inlägget hade jag lite idéer om reducerad skatt, reducerad eller borttagen arbetsgivaravgift, fördelaktiga pensionsvillkor etc. Till detta finns det ytterligare ett tänkbart verktyg, nämligen skattefria befattningspengar av samma typ som hemvärnet har för hemvärnsmän. 

Till saken hör att idag används inga av dessa verktyg, däremot så riskerar t-personalen att få ett skattepliktigt förmånsvärde vid logementsboende (!). 

För det tredje så är det så att problemet med t-personal egentligen inte är att de slutar i förtid - problemen är snarare följande.

• Ungdomarna har får liten kunskap om systemet och är därför inte benägna att gå in i en anställning för t-tjänstgöring.  Inflödet av rekryter är för litet med nuvarande verktygslåda.
• Alltför många tidvis tjänstgörande anställda gruppbefäl, soldater och sjömän går över till kontinuerlig tjänstgöring, vilket i princip balanserar det flöde som går åt andra hållet. 
• Ett klokt användande av ekonomiska verktyg bör åtminstone kunna minska flödet ut ut t-systemet. Det är också värt att notera att rörande reservofficerare har det aldrig varit något stort flöde till yrkesofficersanställningar.

Uppenbarligen blir man reservofficer just för att man bli reservofficer och inte för att man inte kunde bli yrkesofficer. Så måste det bli också för tidvis tjänstgörande anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. 

Jag vill slutligen skriva några ord om vad som egentligen är Akilleshälen i hela personalförsörjningen - nämligen utbildningskapaciteten.

Om Försvarsmakten kan öka den nuvarande utbildningskapaciteten på cirka 3 500 rekryter/år till det dubbla så kommer krigsorganisationen att fyllas med ny personal mycket snabbare. Det finns dock många domedagsprofeter som menar att kapaciteten inte tillåter sådana volymer. En del av begränsningen är att det saknas personal.

För mig och många andra låter detta fullständigt orimligt! Skulle inte 9 000 yrkesofficerare samt 5 500 kontinuerligt tjänstgörande anställda gruppbefäl, soldater och sjömän tillsammans kunna utbilda 7 000 rekryter? Teoretiskt finns det alltså 2 personer gripbara per rekryt. Många dock med fel kompetens och dålig vilja kanske.

Men - nu är det på riktigt. Försvarsmakten primära uppgifter några år framåt bör vara två: grundutbildning och repetitionsutbildning. Allt annat bör vara underställd dessa två huvuduppgifter.

Ett exempel på när det blir helt fel är att i år ska det repetitionsutbildas cirka 425 värnpliktiga. Nästa år planeras dock en mycket "stor höjning" - till 6-700. Detta är fullständigt oacceptabelt i en situation när det finns över 7 000 krigsplacerade värnpliktiga, vilka  alltså ALLA ska vara övade senast år 2020.

Det här duger inte. Vår nye ÖB, regeringen och Annika har ett grannlaga jobb framför sig.

GMY

Sinuhe