söndag 5 februari 2012

Från Syrien till Hemvärnet


Det snöar i Egypten också. Min hydda är kall.
Utvecklingen i Syrien fyller mig med vemod och ilska. Jag blir vemodig när jag tänker på alla oskyldiga civila som dödas av ännu en terrorregim. Jag blir ilsken när jag läser på nyheterna om hur realpolitik gör att Kina och Ryssland kan blockera beslut i FN:s säkerhetsråd. Självklart vill dessa båda hel- respektive halvdiktaturer inte att det ska bli kutym att världssamfundet ingriper när en odemokratisk regim börjar slakta sina egna medborgare. Som arbetstagare i Försvarsmakten kan jag inte heller låta bli att förundras över att det i den syriska armén inte verkar vara svårt att hitta officerare som med glädje ger sig i kast med att mörda oskyldiga. Visst kan man raljera lite vänligt över Försvarsmaktens värdegrundsarbete ibland, men det kan trots allt vara skönt att ha en sorts osynlig moralisk ledstång att förhålla sig till.
Jag har tidigare på min block uttryckt tveksamhet till FN, som organisation och överstatlig byggherre. Min tveksamhet bygger egentligen främst på FN:s roll inom det så kallade ”klimatarbetet”, där jag och rätt många andra ser att FN:s verksamhet i dessa frågor inte alls är vad den utger sig att vara. Sammanställning av det vetenskapliga forskningsläget bör inte styras av en mängd dolda politiska agendor.
Tillbaka till de båda hel- respektive halvdiktaturerna Kina och Ryssland. Som konsument kan man alltid göra val mellan olika produkter. I det avseende försöker jag alltid att undvika att köpa produkter som är tillverkade i Kina.
Ryssland har ju en särskild och närmare relation till Sverige än vad det avlägsna Kina har. Hur många av mina läsare vet att en svensk armé faktiskt erövrat Moskva, under den ”stora oredans” tid. Om jag minns rätt var det Pontus de la Gardie, som ledde den svenska armén.  Sedan inträffade ju det stora nordiska kriget, med de berömda slagen vid Narva och Poltava.
Ryssland upplevs nu av många bedömare inte längre som en borträknad internationell aktör. I kraft av sin stora export av olika råvaror finns det också pengar i plånboken, åtminstone så länge som den nuvarande exporten av olja och gas kan fortsätta. Det är också allmänt känt att en del av den ryska statens nya rikedomar går till en upprustning och modernisering av de väpnade styrkorna.
För att knyta ihop detta vimsiga blogginlägg så vill jag slutligen peka på Hemvärnets ökade betydelse för rikets försvarsberedskap. Och – kära läsare – det är nu som jag knyter ihop säcken! Det var ju nämligen rekryteringsproblemen för just Hemvärnet som sades vara en orsak till hela frågan om förändrade behörighetskrav till GMU, vilket refererats av många försvarsbloggare.
Där satt den!
Det man kan fundera på är om det inte finns andra verktyg som kan användas för att öka Hemvärnets attraktionskraft. Själv är jag faktiskt aningen fundersam till själva namnet – Hemvärnet. Visserligen ska man i organisationsarbete undvika att ändra väl inarbetade varumärken, men i detta fallet handlar det faktiskt om att hela Hemvärnets verksamhetsidé kraftfullt ändras i och med satsningen på insatskompanierna. Kustartilleriet bytte ju namn till Amfibiekåren för över 10 år sedan.
Min personliga uppfattning är att det trots allt kan finnas fog för att åtminstone diskutera namnet. Hemvärnet med nationella skyddsstyrkorna är ju fruktansvärt otympligt och dessutom felaktigt efter just de nationella skyddsstyrkorna ju kommer att utgöra merparten av volymen. Nationella skyddsstyrkorna med hemvärnet speglar bättre verksamheten på sikt.
Men vänta nu – begreppet nationella skyddsstyrkorna är väl ett minne av Johan Kihl och den strategiska time-outen? Det borde väl gå att hinna något bättre? Jag vet att jag nu är ute på av hemvärnsrörelsen kraftfullt minerad mark, men tar mig ändå friheten att här vid Nilens strand fundera lite högt.
Nationella skyddsstyrkorna
Låter hyfsat bra men jag tycker att begrepp som består av flera ord helst bör undvikas.  Dessutom kan sammanblandning med Polisens Nationella insatsstyrka ske. Dessutom så gillar jag inte ordet ”skydd” i dessa sammanhang. Nationella försvarsstyrkorna hade varit bättre, eller kanske Nationella försvarsstyrkan.
Annars är det egentligen inte fel att bygga ett nytt namn på de båda tvillingarna nationella och insatser – det är ju nämligen exakt detta som det nya Hemvärnet har som affärsidé. Försvarsmaktens nationella insatsstyrka är (FNI) egentligen perfekt – men för långt.
Riksvärnet
Kan ge associationer till den tyska upprustningen efter första världskriget, men är annars inte så dumt. Nazisterna hade mig veterligen ingenting med Riksvärnet (Reichswehr) att göra.
Lantvärnet
Hemvärnet är ju till största delarna markbundet och begreppet lantvärn har används i Sverige för. Möjligen är det lätt att man säger Lantbruket i stället…
Nationalgardet
Oupps, nu blir det känsligt. Jag bedömer att här är detta begrepp alltför stigmatiserat för att det ska vara möjligt att gå vidare.
Nu tänker jag fega och lämna ordet öppet. När inläggen på bloggen har genererat ett antal bra idéer så åtar jag mig att mejla rikshemvärnschefen (på samma sätt som jag mejlade AI om namn på manöverbataljonerna).
GMY
Sinuhe

40 kommentarer:

  1. Roligt att du skriver om Hv.

    Jag tycker dock du verkar ta allt medierna skriver om Syrien för enkelt. USA och andra länder lobbar ju starkt för att man ska göra något åt det i Syrien. Inte en slump att "massakern" sker precis under FN förhandlingarna. Vad tycker du man ska göra åt Syrien? Ett nytt Libyen? Mark styrkor? Ska vi skicka iväg en förstärkt mekaniserad manöverbataljon med stridsvagnar eller bara gripen? Verkar fortfarande finnas stort stöd för regimen hos befolkningen.

    Angående Hemvärnet tycker jag man gjorde ett misstag när man behöll Hemvärnet samtidigt som man lade till Nationella skyddsstyrkorna, blev alltså "Hemvärnet med de Nationella skyddsstyrkorna". Blev bara komplicerad och man använder oftast bara Hv samt större delen av Hv's kompanier kommer ju vara insats. Jag tycker man borde behållit "Hemvärnet" som det var. Man kan förnya bilden hos befolkningen på betydligt bättre sätt än att bara byta namn. Stora och bra övningar med närhet av dom civila samhällena så man ofta visar upp sig.

    Egentligen tycker jag att det finns bättre namn än Hemvärnet, men det finns för mycket historia i organisation enligt mig för att plötsligt byta till något annat. Ifall man byter till något tycker jag det ska vara "Nationella skyddsstyrkorna". Problemet med det är som du skrev att man enkelt blandar ihop med nationella insatsstyrkan som tillhör polisen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som du säkert förstår så är ett av svaren nedan särskilt avsett för dig. Det här nya Blogger kan man få krupp av.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  2. En gissning ang Syrien så har nog stor del av deras försvar i början av alla händelser stått nationen och deras lagar nära. Dvs dom agerar utifrån vad högsta lednignen säger...
    Tiden går och nu inser dom att merparten av dom står knädjupt i skiten, och dom tror att om dom förlorar så är det dom som kommer råka illa ut.
    Således blir det en rätt naturlig reaktion att kämpa vidare, då ingen vill vara på den förlorande sidan.

    Men mellanöstern är en region av väldigt dubbla sidor. Jag har flertalet vänner som besökt Iran där dom berättar att trevligare och mer gästvänligt folk har dom inte träffat.
    Nu pågår det massaker och andra tråkiga saker i Syrien, däremot är jag inte beredd att svälja allt som "serveras" av västlig media. Jag misstänker skarpt att det är en version som anpassats hårt till agendan.
    Samtidigt som Ryssland och Kina borde skärpa sig och hjälpa till. Jag tror till och med att FN skulle låta Ryssland leda ett FN uppdrag där.

    Då det kommer till namnfrågor för Hemvärnet, så är det många som kämpar för att ändra ett "omodernt" namn......
    Dom har dessutom lyckats få riksdagen att besluta om "Nationella Skyddsstyrkan"!
    Om jag inte minns helt fel så var Hv tingets beslut "Hemvärnet - DE nationella skyddstyrkorna"!
    Alltså kunde SAMTLIGA Hv-enheter nyttja det vid reklam mm då det enbart var ett tillägg inte en namnändring.
    Sedan har det kidnappats av "insats" för det låter coolare. Och jag blir tyvärr inte förvånad om det framöver byts.

    Om dom byter, så hoppas jag dom även byter namnen på andra delar. Varför ska det heta Armén? 8-17-gss/K/T-über-jägers kan väl det nya namnet bli?
    Flygvapnet? jordfräs-halva-försvarsbudgeten-flyget-vid-bra-väder ?
    Marinen? tjaa dom kan väl slås ihop med den större enheten kustbevakningen och jaga tjuvfiskare och sjöfyllerister?

    Det är bättre att låta namnet stå, och se till att folk förstår att Hemvärnet är inte gubbar med mauser och högrep. Samt se till att de 40 bataljonerna behandlas i materielplaner och övningsplanering precis som andra förband.

    /Tinhead

    SvaraRadera
    Svar
    1. Faktum är att även om riksdagen "nämnt" nationella skyddsstyrkorna så är namnet helt klart enligt författningarna - "Hemvärnet". En riksdagsdebatt kan inte ändra detta.

      Om hemvärntinget har beslutat om "Hemvärnet - de nationella skyddsstyrkorna" så anser jag att de missat en viktig del. Jag uppfattar att "de nationella skyddsstyrkorna" är EXAKT samma sak som Hemvärnets insatskompanier. Med andra ord har tinget lyckats glömma resten av Hemvärnet - bevakningskompanier, stabs- och trosskompanier etc.

      Jag kan köpa det du skriver i slutet - att behålla namnet och istället lägga krut på att fylla varumärket med nytt innehåll. Just nu ser jag inte riktigt att det pågår något sådant arbete.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  3. Hej anonym

    Jag har självklart ingen lösning på konflikten inom Syrien, men anser att världssamfundet (FN) kraftfullt måste visa på den syriska regimen och andra liknande konstellationer att det inte är OK att mörda sin egen civilbefolkning. detta måste gälla alla länder, inte bara muslimska diktaturer.

    Ja hemvärnet namn blev både rätt och fel. Det är lite grann det som just detta inlägg på min blogg handlar om.

    Det kan mycket väl vara som skriver och som jag också är inne på i mitt inlägg. Begreppet "Nationella skyddsstyrkorna" kanske är bra nog! Lite av det nya och lite av det gamla, liksom.

    Med min vurm för författningsstöd som bakgrund kan jag meddela att stora delar av författningsstödet för Hemvärnet ändå är obsolet och behöver skrivas om. Ett namnbyte till Nationella skyddsstyrkorna är därför ingen stor grej.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  4. Du är inte med i Hv utgår jag från... ;)

    Det tar några år till innan betonghäckarna är borta från tinget och Hemvärnet kan få ett propert namn (och bra logga). Vad ska det heta? Inte en aning!

    Jag tror inte att det går att tvätta bort det som Hemvärnet stått för under nästan 50 år. Mauser, fickplunta, gubbar...
    Tyvärr. Hemvärnets rykte är solkat av tidigare synder. Och en FM som inte gjort något åt det.

    På en kurs på HvSS så fick jag skit för att jag sa att jag inte precis var stolt av att vara med i Hv. Men varje gång jag nämner "jag är med i Hv", så ser jag blicken på civila...
    Vi är bra på kompaninivå nu, jämfört med vad Hv var 2005. Men det visas ju inte precis nationellt av FM.
    Tyvärr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, jag är inte med i Hemvärnet, däremot en uttalad supporter.

      Frågan är lite grann vilken väg som är bäst att ta:

      - Namnbyte, med nytt varumärke och därmed innehåll
      - Behålla namnet, men ändra varumärkets innehåll

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  5. Bloggkonsument5 februari 2012 15:40

    Apropå Hemvärnets eventuella nynamn. Varför inte helt sonika "Försvaret" eller "Armén"?

    Med 40 bataljoner med i huvudsak redigt grundutbildade soldater på uppemot ett år och en kaliber på AKn som är så grov att dagens gymnasieungdomar knappt kan räkna så långt, mot 8 pappersbataljoner med prova-på-soldater utrustade med ärtrör som personligt vapen i resten av organisationen är det väl inte alltför långt från verkligheten.

    Då behöver vi inte heller gräva i medborgarnas fickor efter pengar till omfattande PR-kampanjer att fylla "varumärket" med artificiella värden med. Alltså sanningsenligt och kostnadseffektivt.

    Eller är det för rationellt för dagens "komplexa" samhälle?

    SvaraRadera
  6. En "osynlig moralisk ledstång" räcker inte många meter när ett fåtal ruttna människor i någon form av ledningsfunktion tar vansinniga beslut. Då får vi samma konsekvenser som i Syrien. Spelar ingen roll hur många bikupor som svärmar i verksamheten innan... Värdegrundsarbete är till stor del ett samvetsrenande och genuin oro för att sakna argument i dialog med den tredje statsmakten...

    SvaraRadera
  7. Fasaden brukar lösa sig när man ordnat innehållet. Behåll namnet och låt oss istället koncentrera på fylla organisationen med kompetent personal och inte minst uppgifter och förutsättningar att lösa uppgifterna.

    Amfibiekåren bytte namn till Kustartilleriet och förlorade i samma veva möjligheten att lösa den uppgift som är väsentligast för ett nationellt försvar nämligen möjligheten att bekämpa en fiende som framrycker över havet. Inte nog med att såväl fast som rörligt KA, inte minst RBS 15KA, försvann. Nu försvinner också sjömålsstridsdelen på RBS 17 och sedan tidigare är minsystemet under avveckling. Fortsätter utvecklingen är amfibiebataljonen snart endast en markstridsbataljon utan marin rörlighet. På vilket sätt gynnades man av namnbytet, kan man då fråga sig.


    Namn, logotyper och annat putsande av den organisatoriska fasaden är endast en förflyttning av fokus från det viktiga, nämligen innehållet. Det är det enklaste, oftast billigaste, men samtidigt minst resultatgivande perspektivet på organisation och organisationsutveckling.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hrmpf.

      Det var konstigt så lätt det låter när du skriver om det som egentligen är en självklarhet.

      Mina kamrater som var stolta kustartillerister är numera decimerade till att tillhöra Försvarsmaktens minsta vapen- eller truppslag, där, som du skriver, de sjömålsbekämpande delarna successivt tas bort. Inte ens forna tiders marinchefer kunde lagt ner sin ärkefiende KA mer effektivt och subtilt. Begreppet "marininfanteri" rycker allt närmare Kustartilleriets arv.

      Det du skriver är faktiskt relaterat till det ena av mina två förslag, nämligen att behålla namnet på Hemvärnet, men förändra varumärkets innehåll. Jag har tyvärr sett rapporter som visar att unga människors uppfattning om Hemvärnets varumärke är entydigt negativ. Det är därför jag tror att hela historien om ändrade behörighetskrav egentligen är en debatt om fel verktygslåda.

      Detta hade faktiskt LITE med Syrien att göra, fast bara lite.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Wiseman har så rätt, så rätt. Enligt min gamla litteratur från Försvarets Bok- och Blankettförråd tillhörde samtliga försvarsgrenar Krigsmakten.

      Undergången inleddes med att Krigsmakten döptes om till Försvarsmakten. Idag behövs mikroskop för att vi skall kunna se den omdöpta organisationen!

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
  8. Wiseman slog hammaren på spiken i ett stort slag.

    SvaraRadera
  9. Nu fick jag en ny idé. Inspirationen kanske kom från en förbiseglande felucca?

    Det som vi egentligen pratar om är "Försvarsmaktens nationella insatsförband". Kan man inte skapa en benämning som tydliggör detta? Jag tror att det är viktigt att namnet ska vara korrekt i både singularis och pluralis. Ordet "förband" har ju fördelen att det kan uppfattas som bådadera - men egentligen är det ju en kollektiv benämning som innebär en pluralisform.

    "Hemvärnet med nationella skyddsstyrkorna" bör alltså ersättas med begreppet "Försvarsmaktens nationella insatsförband".

    Kan man t. ex. säga att "jag är soldat i nationella insatsförbanden" i stället för "jag är soldat i Hemvärnet"?

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ursprungliga namnet var Landstormen.

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
    2. Kan väl lika gjärna säga "Jag är soldat i Armén" då?
      Fast det skulle väl bli som en katt bland hermelinerna...
      Fast frågan är om Hemvärnet vill bli "degraderade till ett truppslag?

      ang "-de nationella skydsstyrkorna" tillägget var avsett att kunna användas av samtliga Hv-delar, men blev raskt kidnappat av insats.
      (Lite som andra tillägg:"NOKIA - connecting people, NIKE - just do it, PEPSI - ask for more, SAMSUNG - everyone is invited")

      Min åsikt är precis som andras, sminka inte grisen. Fixa innehållet och grisen kan gå över ån och bli (en) ren. ;-)

      /Tinhead

      Radera
    3. Eftersom det inte verkar finnas några truppslag längre så är det nog en obra lösning att föreslå att Hemvärnet ska bli ett sådant. Annars vore det en helt logisk idé som skulle bidra till att skapa lite ordning och reda i en kaotiskt organiserad Försvarsmakt.

      Tinhead - taget. Det verkar som att en rimlig konsensus är att INTE byta namn på "truppslaget" utan i stället jobba med innehållet/varumärket.

      Tack för det.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  10. Inrikestrupperna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Politiskt inkorrekt, Sumatra. Ajabaja.

      "Gendarmeriet" kanske?

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Uppfattat ;-)

      ...men håll med om att beteckningen vore rättvisande med tanke på upplägget.

      Radera
    3. ...eller något som kan förkortas med akronymen KGB...;)

      Som jag skrev någonstans nedan så är det faktiskt SVÅRT att komma på ett namn som är bättre än det nuvarande. "Försvarsmaktens nationella insatsförband" är ju det mest korrekta, men hur kul är det att uttala eller skriva?

      Annars kan man ju skoja och föreslå "hären" eller "ledungen"....;)

      GMY

      Sinuhe

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  11. Ändrade behörighetskrav är bara ett i raden av successiva beslut som kommer att behöva tas för att få rätsida på det nya personalförsöjrningssystemet som löste ett problem som egentligen inte fanns. Det finns en stark opinion för att införa fördelarna med ett yrkesförsvar, men lika stark som denna politiska opinion är, lika svag är förståelsen och viljan för att införa de delar av ett yrkesförsvar som gör att dessa fungerar bra i de länder som utgör förebilderna.


    Rekrytering löser sig av sig självt så länge man har ett bra innehåll i verksamheten.


    Syrien kan vi lämna därhän tills vidare. Detta ligger på ett helt annat plan än den liga Sverige spelar i. Möjligtvis blir det en FN-resolution, men det kommer att vara urvattnad och i sin tur kräva flera nya resolutioner för att ge verkan. Är de stora spelarna villiga att genomföra nödvändig kohandel med Ryssland och Kina för att förverkliga detta? Troligtvis inte. Alternativet är att stater i området själva går in och "tar hand" om problemet utan ett FN-mandat i ryggen. En nog så farlig utveckling även detta.

    SvaraRadera
  12. En annan tanke jag haft. Jag ser helst att Hv hade ingått i den "reguljära armén" men vad ska man kallas då. Man är i vilket fall infanteri.

    Ska nog börja säga till dom som inte vet så mycket om FM att jag är soldat i armén, många kanske har hört begreppet Hv men vet inte riktigt vad det innebär och/eller har en föråldrad bild. Pratade med en officer på I 19 som menade att Hv var en del av armén. Säger inte att han har fel men menar att det är inte heller fel att säga så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs mitt tidigare inlägg om vikten av att återinföra försvarsgrenarna. Det finns tyvärr idag inte någonting som vare sig heter armén eller infanteriet. Som jag skrev ovan skulle en del av problemen kanske minska om Hemvärnet blev ett truppslag och därigenom tydligt en del av armén. Just nu är Hemvärnet "någonting annat". Jag tycker inte att det i en modern Försvarsmakt ska finnas någonting som är "någonting annat" - framför allt inte om detta någonting utgör huvuddelen av personalen.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. "Copyright" på namnet Hemvärnet är lite luddigt. Hv kommer ju ur ett folkligt "uppbåd" som statsmakterna lite överrumplade blev tvungna att hantera. Hemvärnsrörelsen med hemvärnsföreningar är den organisatoriska historien. Sedan skapar Försvarsmakten krigsförband, med etiketten hemvärnsförband som ska bemannas med bl a hemvärnsmän. Någonstans fanns det förr en logik som sa att man kanske kunde vara hemvärsman redan innan man innehade en befattning i en hvbat (-område/-krets)!? Idag däremot så är likhetstecknet mellan befattningshavare i hv och hvman, näst intill 100 %. 1997, genom den då nya hemvärnsförordningen, så avskaffades även hemvärnsungdom och hemvärnsveteraner. Så författningsenligt så fanns inga hemvärnsmän utan befattning kvar. Så idag "äger" nog regeringen namnfrågan. Vad rikshvtinget än säger, så har de nog inget att säga till om vad gäller namnet.

      En kuriosagrej här är att TRM/Försvarsmakten "krigsplacerar" enligt allmän tjänsteplikt i hvbat. Hade man krigsplacerat på riktigt, enligt värnplikt, så hade (så länge värnplikten var i bruk) hemvärnsmännen kunnat bli inkallade till repövning. Det finns inget formellt hinder för att krigsplacera hvmän, utan det är mer "gentlemens agreement" att "frivilliga" hvmän inte har krigsplacerats. Eg så ska alla totalförsvarspliktiga med rätt kompetens krigsplaceras. Har det övht funnits ett formellt undantag att inte fullt ut krigsplacera? Försvarsmaktens uppdelning mellan krigs- å ena sidan och hemvärnsförband å andra sidan är ju Försvarsmaktens egen konstruktion!?

      Luutnantti Koskela

      Radera
  13. Hemvärnet har ju alltid varit en egen del av Krigs/Försvarsmakten. På så vis har det varit fredat från nerläggning.

    Det har även varit ett arméförband. Känner inte till något flygvapenrelaterat Hv-enheter, och de Hv med marin inriktning har mestadels varit fd flottister som kämpat i motvind.

    Risken med att lägga in den här (endast för inrikes bruk) delen av FM (både GSS och Hv är ju frivilligt) är att delar av FM kanske helt enkelt struntar i det. Eller inte, FM är ju så litet nu att förbandscheferna nog inte kan göra som de vill längre.

    Iallafall, innehållet är viktigt, men med det solkiga rykte jag upplever att Hv har bland alla de som INTE är med, så är nerläggning, omfödelse och nytt namn ett bra alternativ.

    Lätta infanteriet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hemvärnets ursprungliga namn "Landstormen" indikerar att förbandet var armé-inriktat.

      Genom korsbefruktning mellan det ursprungliga och det nuvarande namnet erhålls "Landvärnet" (ej att förväxla med det lantligt förknippade "Lantvärnet").

      Vad tycks om Landvärnet?

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
    2. Johan

      Hemvärnets marina delar är nog bemannade av både flottister och amfibiepersonal.

      Tack för ditt bidrag, det verkar faktiskt som att det är fler som föredrar att behålla det gamla namnet men fylla det med nytt innehåll...

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    3. Jag var med i ett "Hemvärnskompani med marina uppgifter" (eller något ditåt formulerat) i början av seklet. Det var två tydliga läger, "Bassäk-plutonen" som var arménissar och amfare, och Sjöplutonen, som var flottister.

      Och det var motvind, någon 200-båt levererades aldrig, ej heller Stridsbåt 90, Bevakningsbåt 70/80, eller något som helst militärt. Så det dog ut.

      Som tur är så kom Sjövärnskåren och lyckades ordna något, så allt engagemang försvann inte ur firman.

      Radera
  14. 113 Bom..jag tror tyvärr du är lite fel ute när du säger att landstormen var Hemvärnets ursprungliga namn.Hemvärnet bildades formellt i maj 1940 medan Landstormen levde kvar ända till 1942. Landstormen är däremot ursprunget "fröet" till Försvarsutbildarna.

    Landstormens lilla Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Landstormens lilla Lotta

      Det är nog endast en tolkningsfråga. Här följer ett citat från Försvarsutbildarnas hemsida:

      "1942 övergick Landstormens uppgifter som territorialförsvar på det nya frivilliga Hemvärnet".

      Jag tillåter mig att tolka ovanstående citat såsom att Landstormen utgör Hemvärnets ursprung.

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
    2. Försvarsutbildarna har i så fall fel. De skulle uppenbarligen behöva lite försvarshistorisk utbildning.

      Landstormen var helt enkelt de äldsta årsklasserna av de som omfattades av värnplikten. De yngre årsklasserna utgjorde fältarmen medan landstormen svarade för lokalförsvar.

      Däremot förekom frivillig utbildning av befäl inom landstormen, vilket var föregångaren till FBU.

      1942 försvann begreppet landstorm och istället infördes begreppet lokalförsvarsförband. Hemvärnet var och är något helt annat.

      Radera
  15. Ett bra namn för att visa på vad Hemvärnet faktiskt gör skulle ju kunna vara "Territorial försvaret", det visar på att det är Sverige man försvarar. Fast det kanske låter för mycket som "flottan".

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...framför allt om man sär skriver...;)

      Skämt åsido så är det faktiskt SVÅRT att komma på ett bättre namn än det gamla.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  16. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  17. Utan att vilja hänga ut någon utan mest för att kommentera den allmänna företeelse kan man konstatera att det är märkligt hur debatten på en försvarspolitisk blogg och andra forum fungerar.

    Man kan jämföra det hela med situationen för den person som nyss övertagit ett hus med omfattande renoveringsbehov och som kräver omedelbara renoveringsåtgärder om det inte inom kort tid helt ska falla samman. Den nyblivne husägaren sammankallar vänner och bekanta för att få hjälp med renoveringen. Alla förstår snabbt problemet med huset och att någonting behöver göras och inte bara något utan det också krävs ett omfattande arbete. Glada i hågen sätter man igång och hjälps åt med renoveringen. Arbetet är dock så omfattande att rätt snart är det bara husägaren och några få andra som tar sig an att avhjälpa de större och allvarligare problemen såsom nedsjunkna grundstenar och murkna takbjälkar. De andra har funnit egna roligare och för stunden mer givande och belönande arbetsuppgifter som att måla staketet, klippa gräsmattan och att byta glödlampa i ytterbelysningen. Visst blir det snyggare, men huset rasar inte mindre för det.

    På liknande sätt fungerar det i försvarsdebatten. Skriver man på en försvarspolitisk blogg ett inlägg om mer övergripande och långsiktigt påverkande frågor av försvars- och säkerhetspolitisk natur renderar det i ytterst få kommentarer. Handlar ett inlägg istället om stridsvästar, vilket namn ett visst förband ska ha, tjänsteförmåner eller upplevelser under en övning för 20 år renderar det i tjugofalt fler kommentarer.

    Samma sak ser man i den mer allmänna försvarsdebatten och även i Riksdagen där till exempel en mycket stor del av debatten våren 2008 kring förbandsnedläggningar kom att handla om Marinens musikkårs överlevnad istället för mer övergripande och långsiktigt viktigare frågor som landets fortsatta förmåga till undervattensstrid och liknande.

    Är det så konstigt att situationen är som den är och blir som den blir avseende svensk försvarspolitik när till och med de redan försvarsintresserade är mer intresserade av stakets färg än att få ordning på det rasfärdiga taket?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Wiseman

      Den mänskliga naturen är sådan att den följer minsta motståndets lag. Att sila mygg är ju mycket enklare än att svälja kameler...

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
    2. Wiseman

      Jo jag har ett bra exempel här på min blogg. Mitt inlägg om Försvarsmaktens försvarsmedicinska förmåga möttes av totalt ointresse, medan namnet på det nationella försvaret kittlar fantasin på en helt annan nivå.

      Det där med stridsvästar var en bra idé! Blog - here I come!

      Alternativt kanske det är dags att skriva ett inlägg om gradbeteckningar eller namn på tjänstegrader!

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  18. Jag ber mina läsare om ursäkt för att jag inte svarat de senaste dagarna. Min resa på Nilen är nu avslutad och jag kommer att läsa, fundera och kommentera igen i kväll onsdag.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  19. Wiseman: Jag tror att svaret på din fråga är att det är mycket lättare att ta ställning till mindre frågor och saker man förstår bättre. Jag har desseutom länge känt att många människor man pratar med tycker att "Det är ingen ide att bry sig om de stora frågorna, politikerna tar ju ändå ingen hänsyn till hur saker och ting faktiskt ser ut." Detta är beklagligt, men samtidigt så undrar ju man hur mycket politikerna faktiskt lyssnar på de enskilda befälen/soldaterna, och hur de uppfattar att saker funkar.

    Det blir inte heller bättre av att man försöker hålla upp nån "Vi klarar det i alla fall, bara vi skär in/väntar med etc etc", i stället för att säga som det är "Nej, vi kan inte nå den här statusen på den här tiden och dehär pengarna, ni måste tänka om." Tyvärr så gör man inte det idag. Därför blir det lättare att fokusera på mindre saker, "Varför har X förband fått Y men inte vi!" eller "Det är fördjävligt att de skall lägga ner våra sista traditioner som musikkåren." I stället för att som du säger ifråga sätta "vad tänkte ni när ni tog dethär beslutet? På vilket underlag? Vilka konsekvenser?" Nåja aningen hattit inlägg men jag hoppas du förstår.

    SvaraRadera