onsdag 1 december 2010

SMS-debatten och dess relevans

Nu blir det svårt, eftersom det jag ska skriva kanske innebär en revolt mot dagens gängse åsikter i "bloggosfären".

  • Jag anser helt klart att införandet av den internationella arbetsskyldigheten var korrekt och nödvändigt, men illa tajmat och genomfört. Vissa bloggares åsikter om brist på svar på frågor av typen "det finns inga avtal", "hur ofta ska man åka ut", "vad gäller just för mig", "jag har barn, måste jag ändå åka ut" anser jag dock bara visar att skribenten inte tagit sig tid att läsa och förstå vad det hela egentligen handlar om.
  • I fallet med Chefsingenjören går mina slutsatser enligt ovan i stort sett igen. Utan att alls veta vad som i detalj har hänt, utöver det berömda SMS:et, tror jag att alla inser att det förmodligen måste hänt betydligt mer som inte kommit fram i debatten. Chefsingenjören, som ju helt klart förefaller vara en klok karl (Björn), borde kanske insett att han inte utan vidare kan svara "ja med förbehåll". Tänk om alla 25 000 anställda svarat ja eller nej med olika förbehåll?
Det som hänt är ett elände för Försvarsmakten om man ställer skeendet i relation till arbetet med värdegrunden samt attraktionsarbetet. Försvarsmakten kommer återigen att framstå som en hjärtlös arbetsgivare, präglad av gamla regelverk och synsätt. Kanske är vi inte bättre än så.

Att det faktiskt ser hyfsat ut avseende GMU samt att Personalförsörjningsutredningens betänkande faktiskt ser ut att lösa en del stora problem - ja, det drunknar i mängden av information, tyckanden och påståenden på grund av ett SMS skickat av Jan Otterström.

Chefsingenjören: jag tycker det var synd att du blev utsatt för tråkiga nyheter (dock inte en uppsägning) i ett SMS. Förmodligen hade du på känn att taktiken med förbehåll inte skulle hålla ända in i mål. Jag tror ändå du var överraskad att det som skedde faktiskt skedde. Du klarar dig säkert bra - med den 100-miljoners-utbildning du har vore det konstigt annars.

Förhoppningsvis kommer Försvarsmakten nu att lära sig att använda aningen mer mjukhet samt lägga örat mer till rälsen vad avser själva genomförandet av kvarstående delar av reformen.

11 kommentarer:

  1. Jag har absolut ingen förståelse för argumentationen som du för under din första punkt.

    "..bara visar att skribenten inte tagit sig tid att läsa och förstå vad det hela egentligen handlar om."

    Skulle gärna vilja att du utvecklar din tankegång.

    Som jag ser det är det precis det som allting handlar om. Ett tomt avtal utan det finstilta. Definitionen av ett avtal borde väl rimligtvis innehålla villkor och förutsättningar.

    SvaraRadera
  2. Nä du Sinhue, vissa (för att inte säga alla) av oss bloggare har läst och förstått vad som sagts frågan är bara varför man så styvnackat vägrat leda dessa uttalanden i avtal. Den som är läskunnig läste intervjun med Anna Fredriksson-Frisk och Matthias Landström och jag finner inte ord att utrycka mig nu. Föraktet att vilja teckna avtal då det kan störa den politiska ledningens visioner om att utnyttja svensk trupp utomlands.

    Naturligtvis kan inte försvarsmakten kunna säga hur politiker vill använda sitt verktyg försvarsmakten men man skulle kunna visa sina anställda den lojalitet att teckna avtal som gör att det blir dyrt att idka rovdrift på försvarsmaktens personal för att göra internationella poäng.

    Det vi vill kunna är att i princip leja barnpassning dygnet runt. Vad händer om jag sitter på en specialistkompetens som försvarsmakten inte vill ha så många av i förbanden så det innebär att jag hamnar på, den av "riktlinjerna" stadgade skyddstiden? Skall min sambo gå ner i arbetstid motsvarande den skyddstiden? Hur går det då med dennes pension, föräldrapenning och sjukpenning? Skulle vi separera så kommer detta att ligga kvar, sjukpenningen är förhållandevis fort åtgärdat med pensionen är något som denne bär med sig.

    När det gäller Björn så är jag inte så förvånad över utgången. Det jag är förvånad över är principfastheten hos FM. Man tar Björn bokstavligen ur skolan där han slipar till det sista för att kunna bestrida Sveriges första tjänst på området i Afghanistan. Skulle man rekrytera en ersättare så hinner denne knappt vaccinera sig för tjänsten, än mindre förbereda sig på det sättet Björn fått göra. Skulle man ha menat att tolka Björns förbehåll på det här sättet så varför inte lämna honom uppsägningen redan v042 i enlighet med den ursprungliga planen för dom som tackat nej.

    Jag kan fullt och fast acceptera uppsägningen av Björn ifrån hans ordinarie tjänst nu när han inte verkar vara anställd med fullmakt. Jag har däremot svårare att smälta försöken att via FPAN försöka skilja Björn ifrån hans tjänst i Utlandsstyrkan.

    Har det gjort så ont att låta Björn genomföra den insats han frivilligt åtagit sig att göra i Utlandsstyrkans regi?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  3. Det intressant är ju att Björn faktiskt också stöder utlandsobligatoriet men anser att Försvarsmakten bör sköta det bättre.

    Tillskillnad för dig verkar han dessutom definitivt vara disponibel för utlandstjänst...

    SvaraRadera
  4. Nja, någon direkt revolt vill jag inte kalla ditt inlägg. Däremot tror jag att de som kommenterar och upprörs av ett övergrepp på en uppskattad kollega, inte ser detta för första gången, även om magnituden på stupiditeten från ledningens sida denna gång är utöver det vanliga.

    En ackumulerad och uppslammad kräkreflex, helt enkelt.

    För många var det här droppen som urholkar bägaren.

    Det känns heller inte helt meningsfullt att betala fackavgift, när facket ständigt körs över.

    Vi har haft över 100.000 ute på internationella uppdrag de senaste 50 åren, så någon riktig panik har ju inte varit nödvändig, då vi kunde fortsatt 50 år till utan obligatorium.

    Historien med Björn kommer att kosta skjortan för skattebetalarna i form av kompetens- och erfarenhetsflykt. Kompetens som det kostar att återskapa, om det ens är möjligt.

    Allt för inkompetens på övre våningen.

    SvaraRadera
  5. 6600 sökande till 900 platser som i slutändan kunde besättas till 2/3 under det mest lättrekryterade året - ser det alltså hyfsat ut?

    SvaraRadera
  6. Med tanke på att Björn har 12 månaders uppsägningstid i ALFF-avtalet så ryms den här insatsen gott och väl inom ramen för arbetstid. Svårigheten har varit trygghetsavtalet men eftersom den dubblar uppsägningstiden så vore det fasen om det inte skulle kunnat gå att sköta SMS-gate snyggare ur alla aspekter.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  7. Gratulerar Sinuhe! Det krävs mod och integritet för att gå emot 100-tals eller snarare tusentals kollegors bestämda uppfattning. Det tråkigaste, som jag ser det, är att en 100 miljonerkronorsutbildning går åt skogen för en principsak. Björn var ju på väg till Afghanistan frivilligt! Vad mer finns att säga? "Sorry Björn, en man med principer platsar inte i flygvapnet enligt våra principer!"

    Roger Klang, Lund Scaniae Sverige

    SvaraRadera
  8. Hej

    Nej jag delar inte alls åsikten att de internationella avtalen är nödvändiga. Tvärtom HELT onödigt.

    Fram tills nu har vi lyckats bemanna våra insatser utomlands med värnpliktiga precis som tex Finland och Norge fortsätter att göra.

    Så hela denna affär med Chefsingenjören är därför HELT onödig .
    Det är synd och skam att Riksdagen tog beslutet att låta värnplikten vila.
    Kanske man borde begära förflyttning till Finland eller Norge där man bryr sig om sitt eget lands försvar än vår egen Afganistan noja.

    SvaraRadera
  9. Sinuhe... Jag kan absolut inte förstå vad det är du försöker säga i din första punkt. Jag tror absolut de allra flesta förstår vad det hela handlar om. Min klara uppfattning är också att många (de allra flesta?) försvarsmaktsanställda stödjer omdaningen av anställningsavtalet. De stora problemet är just de enkla frågorna du nämner. Även om man som jag stödjer själva idén så kan jag i min vardag inte låta bli att se till min familjs ekonomi - både på kort och lång sikt. Att då skriva på ett avtal utan att faktiskt veta vad jag skriver på känns inte vidare seriöst.

    Hur har jag då gjort? Jo jag har svarat ja, eftersom jag är i behov av min lön även nästa månad.... men i likhet med många andra kommer jag kraftfullt värdera situationen om jag blir "pekad på" och i värsta fallet då säga upp mig. Fram tills dess fortsätter jag att försöka göra ett så bra jobb som möjligt, parrallellt med att jag tittar efter andra jobb... utanför Försvarsmakten.

    /Tänkarn

    SvaraRadera
  10. Tack för att du tar dig tid att uttrycka vad många tänker.

    /A

    SvaraRadera
  11. @Jan-Olov

    Gräset är inte så mycket grönare på andra ställen.
    Kolla stålbadet som Norge har gått igenom och kolla på deras Telemarkbataljon. Även Finland har påbörjat nedmonteringen.

    Danmark och Norge har gått före Sverige i sin omställning. Nu verkar det som att pendeln är påväg att svänga tillbaka med en ökad satsning på försvaret.
    Det är flera norska och danska kollegor som uttryckt avundsjuka på vår situation. Även Finland har sina brister, något som blir tydligt för den som studerar dem noga.

    SvaraRadera