söndag 8 april 2012

Lag om vissa försvarsmaktsanställningar

Jag tänkte ta detta tillfälle i akt och delge mina funderingar om den lag som kommer att ligga till grund för alla anställningar av GSS - både GSS/K och GSS/T. Lagen heter lag (0000:000) om vissa försvarsmaktsanställningar och finns på regeringens hemsida (man får leta rätt på hela proposition 2011/12:115 och sedan bläddra sig fram). Lagen beräknas träda i kraft 2012-07-01. 

För det första kan man konstatera att lagen till stora delar skiljer sig från det lagförslag som togs fram av Personalförsörjningsutredningen. Utredningen hade som stridsidé att inkludera hela det skyddsnät som anges i lag (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, men så blev inte fallet. Den så kallade IMI-lagen kommer att leva vidare som en egen lag.

Personalförsörjningsutredningen ville också inkludera en del regler avseende reservofficerare i GSS-lagen, främst avseende rätten till ledighet för att tjänstgöra i Försvarsmakten. Så blev inte fallet i den slutliga versionen - GSS-lagen gäller enbart gruppbefäl, soldater och sjömän.

Till att börja med kan man konstatera att GSS-lagen ger mycket långtgående möjligheter till ledighet för GSS/T att tjänstgöra i Försvarsmakten. Generellt har man först rätt till ledighet under en provanställningsperiod om sex månader, därefter har man rätt till ledighet under upp till 12 månader vi varje tillfälle. Innan dessa sammanlagt 18 månaders ledighet kan tas ut har man dessutom rätt till ledighet för att fullgöra sin GMU = sammanlagt 21 månaders rätt till ledighet. Spaning ger vid handen att detta i en internationell kontext är mycket långtgående rätt till ledighet. Det finns dock en inskränkning såtillvida att om ledigheten ska vara längre än sex månader får man inte ha tjänstgjort överhuvud taget de föregående 12 månaderna (vilket ju inte är speciellt bra om man ska tjänstgöra i en internationell militär insats).

För en GSS/K gäller den första rätten till ledighet för att fullgöra sin GMU, följt av rätt till sex månaders ledighet under provanställningen.

Det man kan notera är att rätten till ledighet gäller rätten till att vara ledig från en civil anställning. Regeringen har i sin proposition inte varit särskilt tydlig med rätten till ledighet från studier vid olika typer av studier (högskola/universitet, yrkeshögskola etc.). Med start från sidan 110 utvecklar regeringen sina motiv beträffande skrivningarna om anstånd och studieuppehåll. Här, i min hydda vid Nilens strand, kan jag tycka att regeringen fegat lite, när man skriver på sidan 110 att:

Regler om anstånd med att påbörja studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskola eller universitet finns i 7 kap. 33 § högskoleförordningen (1993:100). En högskola får, om det finns särskilda skäl, besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan får anstånd med att påbörja studierna, eller får fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Högskoleverket har meddelat föreskrifter om anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll (HSVFS 1999:1). I 1 § i föreskrifterna anges att särskilda  skäl för anstånd med att påbörja studierna kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. Anståndstiden får enligt 2 § i föreskrifterna uppgå till högst 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid.

Det bör vara mer aktuellt att bevilja anstånd eller studieuppehåll för GMU, provanställning som GSS eller tjänstgöring som GSS/T än att bevilja anstånd eller studieuppehåll för ”värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring”. Med tanke på att regeringen uppenbarligen uppfattat studerande som en potentiellt viktig grupp att rekrytera ur är det påfallande kraftlöst att inte dessa rättigheter regleras i GSS-lagen. Tydligen förväntas Försvarsmakten nu kontakta olika myndigheter för att hemställa att de ger ut föreskrifter som ansluter sig till det planerade nyttjandet av GSS. I så fall är det bråttom.

Det finns några avsnitt i GSS-lagen som ger särskild anledning till funderingar och kanske också eventuellt oro.

För det första definierar lagen gruppbefäl, soldater och sjömän enligt följande: gruppbefäl, soldat och sjöman: en arbetstagare med tidsbegränsad militär anställning som inte är yrkes- eller reservofficerare. Jag förstår inte riktigt hur regeringen har tänkt i denna definition - yrkes- och reservofficerare är ju överhuvud taget inte tidsbegränsat anställda. Lagens definition av gruppbefäl, soldater och sjömän står dessutom i konflikt med de särskilda anställningar som kan ske med stöd av IMI-lagen. Arbetstagare som anställs med stöd av IMI-lagen är också tidsbegränsat anställda. Det är möjligt att detta inte är ett problem eftersom lagens definition av gruppbefäl, soldater och sjömän endast gäller när detta begrepp används ”i denna lag”. En bättre definition hade dock gjort lagen tydligare.

För det andra anger lagen att gruppbefäl, soldater och sjömän inte får anställas med stöd av någon annan lag. Med andra ord är det inte tillåtet att efter 2012-07-01 anställa gruppbefäl, soldater och sjömän med stöd av ALVA-reglerna i LAS. Om man anställs med stöd av ALVA-reglerna i LAS  är det alltså inte som gruppbefäl, soldat eller sjöman, utan som något annat (sannolikt som civil arbetstagare). 

För det tredje anger lagen att en anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Anställningen får förnyas i upp till maximalt 16 år, varav högst 12 år som kontinuerligt tjänstgörande. Jag anser att detta är en bra styrning, som sätter stopp för oskicket att ge anställningar om bara två till fyra år. 

För det fjärde inför lagen vikariatsanställningar för GSS/K. Med vikariat menas inte rekrytering mot vakanta befattningar, utan rekrytering mot en befattning där den ordinarie befattningshavaren av olika skäl inte kan tjänstgöra (sjuk, föräldraledig etc.). Som lagen är skriven så begriper jag faktiskt inte om en vikarierande GSS/K har rätt till ledighet för vikariatsanställningen. Det verkar rimligt att tro att rätten till ledighet för provanställningen (de första sex månaderna) gäller, men jag är faktiskt osäker. Vad jag vet har Försvarsmakten i sina underlag inte angivit att det finns behov av vikarier, så jag förstår faktiskt inte vad skrivningen kommer från.

För det femte reglerar lagen att det med stöd av GSS-lagen går att anställa en GSS/K för att enbart tjänstgöra i en internationell militär insats - under förutsättning att han eller hon har en ”specialistkompetens”. Eftersom IMI-lagen ska fortsätta att gälla så förstår jag faktiskt inte varför regeringen inför en sådan möjlighet i GSS-lagen. Begreppet ”specialistkompetens” kan man fundera över vad det är. Det känns som att regeringen inte vill att ”vanliga skyttesoldater” ska kunna anställas med stöd av denna paragraf (11 §) men då måste man ju fundera på med stöd av vad som de i så fall ska anställas. IMI-lagen kanske? Jag vet inte. Det känns om att regeringen, säkert med goda avsikter, krånglat till lagen i onödan. Försvarsmakten har visserligen efter hand minskande behov av så kallad direktrekrytering, men med 4 200 GSS/K anställda så finns det inga stora volymer att använda för internationella militära insatser. Högvakt och IBSS håller ju på att bli den huvudsakliga sysselsättningen för många GSS/K. Detta är inget stort problem idag, när de internationella militära insatserna efterhand avvecklas helt.

För det sjätte har pennan slirat när man skrev i 22 §: 

En kontinuerlig eller tidvis anställning enligt 9 § första stycket får inledas med en tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader.  

Nejnejnej - det är inte anställningen som är tidvis eller kontinuerlig - det är tjänstgöringen! Detta är dåligt gjort i regeringskansliet. Korrekt formulering hade varit:

En anställning med kontinuerlig eller tidvis tjänstgöring enligt 9 § första stycket får inledas med en tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader. 

Det finns många andra detaljer i lagen som egentligen är värda att kommentera, lagen är ju omfattande och reglerar väldigt många detaljer som kommer att orsaka Försvarsmakten visst huvudbry.

Jag vill avslutningsvis kommentera lite det om det omfattande semesteravsnittet. Avsnittet är nytt jämfört med Personalförsörjningsutredningens förslag.

Lagen reglerar i princip att semesterdagar ska kunna flyttas mellan Försvarsmakten och den civile arbetsgivaren. Semester intjänad i det civila arbetet ska kunna tas ut hos Försvarsmakten och vice versa (detta gäller alltså enbart GSS/T). Man kan utan att vara alltför alarmistiskt lagd se en omfattande byråkrati växa upp för att hantera semester intjänad hos två helt olika arbetsgivare. Så här står det i lagen (41 §):

Semester som en tidvis tjänstgörande arbetstagare har tjänat in hos Försvarsmakten ska läggas ut under den civila anställningen, i den utsträckning som Försvarsmakten inte redan har lagt ut semestern för arbetstagaren. En civil arbetsgivare ska lägga ut sådan kvarvarande semester på samma sätt som om den hade tjänats in i den civila anställningen. Av de semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska de dagar med semesterlön som har tjänats in hos Försvarsmakten läggas ut först.

Jag tolkar detta som att Försvarsmakten får lägga ut intjänad semester under varje tjänstgöringsperiod. En treveckors KFÖ genererar ju bara en eller kanske två dagars semester. Det känns dessutom inte speciellt troligt att en GSS/T som är inne och tjänstgör kommer att anmäla att han eller hon nu vill ta ut sin civilt intjänade semester.

Avslutningsvis har jag tagit del av det nya arbetstidsavtalet. För GSS/T har det skapat en bra möjlighet att kompensera övningsdygn i pengar i stället för ledighet, under förutsättning att tjänstgöringen är kortare än 30 dagar. Jag har sett ett beräkningsunderlag som visar att om en GSS/T är inne och tjänstgör på en treveckors KFÖ (varav två veckor är övningsdygn) ger detta ett tillägg på över 1 700 kr per dygn, förutom den ordinarie lönen (det hela är beräknat på en I-lön om 17 000 kr/månad). Om detta stämmer tycker jag att det blivit enkelt och bra - alternativet hade ju varit att förlänga varje tjänstgöringsperiod för att kompensera för den intjänade ledigheten.

GMY

Sinuhe 

28 kommentarer:

  1. Ja, flytt av semesterdagar in och ut ur FM blir säkert busenkelt med PRIO...går det som kundvagn eller servicemeddelande?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte det går överhuvud taget med System PRIO. Det handlar nog mer om excel-ark tyvärr. Jag uppfattar att detta är en helt onödig skrivning i lagen - Personalförsörjningsutredningen hade inte med något liknande avsnitt.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  2. Vi som planerar KFÖ till hösten har just nu fler frågor än svar... Spännande tider väntar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kan nog med viss förtröstan invänta överste Tommy Karlssons instruktion för KFÖ-verksamheten. Den bör levereras runt halvårsskiftet, vad jag vet.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  3. Tjänstemannen8 april 2012 21:50

    Vikarierande GSS/K. Är det inte precis GSS/T?

    En stf skyttegruppchef ska vara föräldraledig ett halvår. Då tar man in en stf gruppchef ur ett tidvis tjänstgörande kompani som t.ex. tycker att det kan passa bra med en termins studieuppehåll eller så. Studenten får lön ett halvår, den tidvis tjänstgörande får just tjänstgöra = öva i sin befattning, Försvarsmakten slipper en vakans i det stående förbandet och får en övad stf gruppchef till det tidvis tjänstgörande. Alla vinner.

    Vikarier. Vad är det jag har missat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är just det som jag pekade på i inlägget. Jag ser inte heller något tydligt BEHOV av att Försvarsmakten behöver ett system med vikarierande GSS/K. Att lägga ut tjänsten på ReachMee och erbjuda den till en intresserad GSS/T verkar bra mycket klokare, precis som du skriver.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  4. En småföretagare är nog väldigt intresserad av att anställa en GSS/T...

    ...eller kommer FM att kompensera småföretagaren för de ökade kostnader/minskade intäkter som uppstår när den anställde GSS/T kallas in av FM...

    Hål i huvudet på hela systemet!

    Norge har visst just skrotat ett motsvarande system för att det inte fungerade...

    ..men va f..n - VI är ju svenskar och bara för att någon annan misslyckats så behöver vi ju inte göra det...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det finns en risk att vissa typer av arbetsgivare, exempelvis småföretag, kommer att vara mindre benägna att anställa GSS/T. Men - antalet GSS/T kommer att vara runt 10 000 eller kanske 11 000, ställt i relation till mer än 4,5 miljoner arbetsplatser på svensk arbetsmarknad.

      Några kompensationsmekanismer är vad jag läst inte planerade för.

      På vilket sätt fungerade inte systemet i Norge? Var det svårt att rekrytera eller var det rätten till ledighet som inte fungerade? Jag har faktiskt ingen aning?

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  5. Jaha! Då var vi framme vid befattningsnummer 123.
    Gruppchef GSS/T.
    Gruppchefen heter Anders X och har under de senaste tolv månaderna jobbat vid
    företag w i tre månader,
    vid firma q i fyra månader varav sexton dagar VAB (första barnet)
    arbetssökande i två månader
    anställd vid firma Z tre månader varav sjukskriven (benbrott i samband med skidåkning) trettiofyra dagar.
    Sjukskrivningen innebar dessutom att herr X ej kunde deltaga vid förbandets KFÖ.
    .......
    Nuvarande anställning genom ett bemanningsföretag innebär att herr X är uthyrd till företaget AB i Toledo (Spanien) på sex månader.
    .....O.s.v.

    Vem skall sitta och samla in uppgifterna från myndigheter, företag och den enskilde??
    Vem skall sköta administrationen och hålla reda på lagar och bestämmelser och skicka informationen vidare till arbetsgivare och arbetstagare??
    Allt skall dessutom ner till individnivå och pysslas ihop till förband med fasta strukturer och övnings/insatstider.

    Jag ser ett behov av personalpooler/reservanställda med tillhörande personalavdelningar/HRC växa fram.



    Jaha! Då har vi befattningsnummer 124.
    Fordonsförare GSS/T:
    Bertil Y
    Herr Y har under de senate tolv månaderna endast haft tillfälliga jobb på timlön vid en stor mängd företag.
    11-06-01 dom i tingsrätten vid .... indraget körkort i ett år...

    Jaha! Då har vi befattningsnummer 125
    Fordonsförare GSS/T.
    Ceasar W
    Herr W har enligt uppgift från...sagt upp sig. Flyttade enligt skatteverket 11-07-01 permanent till Vermont (USA).
    Vi kan dock inte hitta uppsägningsblanketten i vår databas.
    Utredes vidare...

    Här finns jobb för stabsarbetare i mängder.

    Jaha! Då var det slut på månadens personalredovisning för kompani......Jag vill tacka alla som bidragit till att göra de här dagarna till vad det blev...

    SUCK!

    Nej, tänk inte ens tanken!
    PRIO är ingen lösning här heller!!!!

    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har tidigare pekat på det orimliga i att hela systemet med GSS/T saknar inbyggd redundans. Förr hade vi ett system som byggde på värnplikt och som regelmässigt angav cirka 15 % mobiliseringsreserv för krigsförbanden. Nu har vi ett system där plikten att tjänstgöra för t-personal är tämligen svar - med NOLL mobiliseringsreserv. Enligt min uppfattning är detta ett fullständigt horribelt feltänk. Ett klokt beslut skulle vara att alla krigsförband har cirka 10-15 % extra av t-personal, både reservofficerare och GSS/T.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  6. Jag erkänner undantagslöst att jag inte begriper stora delar av avtalet! Några frågetecken!

    "9 § Ett anställningsavtal ska omfatta minst sex år och högst åtta år."

    Om avtalet löper på kortare tid är dock uppsägningstiden reglerad till tre månader!!!Varför????

    "14 § Försvarsmakten ska lämna skriftlig information till arbetstagaren
    om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller
    anställningsförhållandet, om anställningstiden är tre veckor eller mer.
    Informationen ska lämnas senast en månad efter det att
    anställningsavtalet har ingåtts."

    Om man ingår ett anställningsavtal med tiden tre veckor i ett system där kortaste tiden för avtalet är sex år. Då räcker det att den civile arbetsgivaren får informationen en vecka efter personen slutat anställningen och förhoppningsvis är tillbaka på det civila jobbet!??

    "Informationen ska innehålla följande uppgifter

    1....
    2....
    3. vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser..."

    Ser med spänning fram på vad som kommer att uppenbara sig på rad tre!!


    "31 § En förutsättning för rätt till ledighet i mer än sex månader enligt
    30 § är att arbetstagaren inte har tjänstgjort i Försvarsmakten, i annan
    anställning än provanställning, de senaste tolv månaderna."

    Har man varit inne på utbildning eller s.k. KFÖ under de senaste tolv månaderna kan man inte räkna med att få åka med på någon utlandsmission??!
    Endast ringrostiga göre sig besvär???

    "29 § En förutsättning för rätt till ledighet enligt 28 § första stycket är att
    arbetstagaren vid ledighetens början har varit anställd hos sin civila
    arbetsgivare de senaste sex månaderna..."

    Har man nyligen bytt jobb är det heller inte dags för utlandet?!

    Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det här förslaget?
    Känns lite som man skapat en hel del onödiga och nya problem!
    Allt går dessutom tydligen att förhandla bort eller om i ett kollektivavtal?!!

    Teaterdirektören.

    PS! Jag har fler frågetecken???????????

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag uppfattar regelverket som att det är den faktiska anställningstiden som styr, inte den avtalade. Jag tror också att du blandat ihop anställningstid med tjänstgöringstid i din andra passus? Man får inte ingå ett anställningsavtal om tre veckor enligt lagen.

      Jag anser också att inskränkningen om tjänstgöring året innan man åker på en internationell militär insats är både dum och kontraproduktiv. Jag undrar hur lagstiftaren tänkt.

      Vissa delar av lagen är dispositiva, men inte alls alla (se 3 §).

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Vad är det då enligt din uppfattning som kan vara tre veckor eller mer i paragraf 14?

      Jag läser som det står "om anställningstiden är tre veckor eller mer" och får fram att det är anställningstiden som menas.
      Man kan väl knappast mena att man kan ha längre tjänsgöringstid än anställningsavtalet räcker?
      Jag tog till att man tjänstgjorde alla de tre veckorna, men visst kan man jobba kortare tid. Då blir kortaste informationstiden till arbetsgivaren ännu underligare.

      Teaterdirektören.

      Radera
    3. Jag läste § 14 och förstår inte heller hur de tre veckorna har kommit till. Anställningsavtalet ska ju gälla minst sex år? Sannolikt menar lagstiftaren att anställningsbeviset ska presenteras senast tre veckor efter det att anställningen har INGÅTTS, inte att själva anställningen endast omfattar tre veckor.

      Man kan också dra lite på munnen åt formuleringen att arbetstagaren ska "avresa utomlands". Man kan anta att regeringen menar "avresa till en internationell militär insats" men som det är skrivet i lagen nu gäller ju regeln även om Lisa och Kalle ska åka till Island på semester...;-)

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  7. Som civil arbetsgivare kommer jag att ställa krav på alla mina arbetstagare att redovisa ev bisyssla...
    Känner vi igen det från någon statlig arbetsgivare?

    Jasså, du har en anställning som GSS/T inom FM... Det fungerar inte, det är inte förenligt med våran verksamhet. Antingen slutar du med det eller så får du sluta din anställning här.

    Alt:
    Jaså, du vill ha ledigt för att bli GSS/T? Med ett sådant tänk så platsar du inte in i våran organisation, du ska nog fundera på något nytt jobb.

    Alt:
    Jasså, du vill börja jobba här... Men jag ser att du har en anställning som GSS/T inom FM... Hmm, tyvärr din sökta tjänst har gått till annan sökande.

    Undrar om det var något liknande som gjorde att det inte fungerade i Norge...?

    Personligen som civil arbetsgivare skulle jag aldrig anställa en som har en anställning som GSS/T i FM. Det skulle bli alldeles för kostsamt och problematiskt för mitt företag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kommer säkert att bli så att vissa arbetsgivare inte kommer att anställa GSS/T (eller reservofficerare). Personligen tror jag faktiskt inte att detta blir ett problem, om jag minns rätt finns det över 4 miljoner befattningar på svensk arbetsmarknad. 12 000 av dessa borde kunna passa t-personalen kan man tycka!

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Vi får väl se när FM börjat anställa GSS/T.... och följs av snabba avskedsansökningar när de GSS/T-anställda upptäcker att dom inte har nåt värde på den civila marknaden, att de inte får något jobb.

      Tar väl något halvår eller så efter FM börjat anställa när vi börjar se det....

      Radera
    3. Jag tror att det är för tidigt att vara pessimist. De soldater som varit ALVA-anställda har ju vad jag har hört inte ofta haft problem med ledighet. Det finns också skäl att tro att en hel del GSS/T kommer att vara studerande (vilket inte i sig förberett i GSS-lagen).

      Den som väntar får se.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    4. Huvuddelen som skrivit på avsiktsförklaringar har passerat student-stadiet... det är jobb och familj för de flesta!

      Radera
    5. Alldeles korrekt, jag tänkte mer på framtiden när GSS/T i ökad omfattning grundrekryteras via GMU. Man kan ändå reflektera över att dessa mogna män och kvinnor i såpass hög utsträckning faktiskt fått ledigt för att göra en ALVA-baserad övning om flera veckor. Lovande!

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  8. Tjänstemannen9 april 2012 09:52

    Jag har en känsla av att Försvarsmakten (i någon form - en stab, en utredare, någon visionär, en politiskt känslig general eller vad som helst) drar alldeles för stora växlar på detta med "stående förband". På något vis har man fått för sig att bara vi har "stående förband" kommer man att kunna sluta fundera på individnivå utan bara hantera bataljoner - som, eftersom de är stående, kommer att vara ständigt fullbemannade och välövade för vilken insats det vara månde. De "tidvis tjänstgörande" förbanden (jag antar att man inte kallar dem "mobiliserande") är likaledes kompletta, bara man tar in dem i tjänst.

    Verkligheten är naturligtvis inte så enkel. Tvärtom kommer man med anställt manskap att dras med vakanser p.g.a. sjukskrivningar, föräldraledigheter och uppsägningar på ett sätt som helt enkelt aldrig förekom på värnpliktsförband. Att man slipper börja om från noll efter inryck varje år må vara sant, men långsiktigt kommer inte förbanden att bli särskilt homogena i så måtto att precis samma individer tjänstgör ihop i samma enhet under flera års tid i sträck, i alla fall inte som regel.

    Detta är anmärkningsvärt naivt. Enligt uppgift har t.ex. 4.sjöstridsflottiljen deklarerat att man inte behöver några reservofficerare, eftersom man kommer att fylla upp alla befälsbingar ombord med yrkesofficerare, och bemanningsbehovet är en man per binge. Vad gör man då när någon kommenderas i land till någon stab eller tar tjänstledigt för civila studier? Jämför med min kommentar om vikarier ovan; befäl eller manskap spelar härvidlag ingen roll.

    Det nya lagförslaget tycks återspegla denna naivitet, eller kanske snarare ett sent (och delvis) uppvaknande. Man har insett att det kommer att behövas mekanismer för att fylla upp vakanser. Så har visst civila företag och myndigheter det, har jag hört. Därav vikariebestämmelser. Tyvärr ger lagförslaget också lite grann ett intryck av att vara ett hastverk. Det skulle väl in innan ministern avgick ...

    @Sinuhe, om vi skulle råka vara överens även i detta, börjar jag ana en trend. Din spaning om ny försvarsminister hos Wiseman tror jag är spot-on.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har hört signaler om att Försvarsmakten tänker sluta prata om stående och kontraktsförband?

      Se mitt svar ovan om britsen på redundans avseende t-personal. Enligt min bedömning är detta ett fullständigt feltänk!

      Beträffande 4. sjöstridsflj har jag för mig att det var tvärtom - att 3. inte behövde några reservofficerare men att 4. anmält behov av över 20 stycken? Hur det blev i och med arbetet inom PG BoK vet jag inte än.

      Det finns signaler som visar att förbanden nu använder reservofficerare betydligt mer än för bara några år sedan!

      Ja vi får väl se om nästa minister heter Carlsson...;)

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Tjänstemannen9 april 2012 15:49

      Jag har säkert blandat ihop flottiljerna. Jag minns inte heller riktigt var jag har hört detta om en man per binge. Ett skrämmande naivt resonemang, hur som helst.

      Radera
    3. Ja jag tror att du gjort det faktiskt. 4. har ett bättre synsätt än 3. vad jag vet. Men visst är det naivt att frivilligt frånsäga sig redundans och uthållighet! Jag vet att det inom flottan också förs resonemang om två besättningar per fartyg för vissa fartygstyper. Jag fattar inte var dessa "extra" yrkesofficerare ska komma från - C LEDS lär inte ändra ramarna och inte heller regeringen (som ju vill att Försvarsmakten snabbt ska ner till de 8 800 yrkesofficerare som finns i FMUP).

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    4. Jo men nu Sinhue gäller det väll ändå att föra ut propagandan att vi håller på att raserar för oss själva. Du hör ju själv hur du ifrågasätter ett sunt resonemang för att det inte stämmer in i uppdraget. Självfallet måste vi alla hjälpas åt att förklara det orimliga i vad regeringen ställt oss inför.

      J.K Nilsson

      Radera
    5. Det orimliga ligger nog mest i att flottan bestämt att det inte finns några befattningar ombord för reservofficerare. Allt ombord är "så svårt" att man måste dutta med prylarna helst 24/7. Jag tror faktiskt inte riktigt på det och är dessutom ganska säker på att några ökade personalramar avseende yrkesofficerare för stridsfartygen överhuvud raget inte är aktuella.

      Det är nog en bättre strid att slåss för redundans avseende GSS/T.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  9. Varför måste man stirra sig blind på Norge? Det finns massor med länder som har fungerande system för reservister.

    Under de 100 åren sverige hade vpl fick väl inte arbetsgivarna någon kompensation för repövningar (man kunde visserligen få anstånd)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lite så jag menar. Det är inte korrekt att döma ut systemet med GSS/T innan det har provkörts under några år. Försvarsmakten kommer säkert att behöva skruva i systemet men det är väl egentligen bara en naturlig konsekvens av att det är ett helt nytt system som införs.

      Jag tror att frånvaron av redundans kopplad till en otydlig tjänstgöringsskyldighet är den största svagheten.

      GMY

      Sinuhe

      Radera