söndag 4 november 2012

Regeringsbeslut 7

Regeringen har i regeringsbeslut 7 (daterat 2012-10-04) givit Försvarsmakten en lång rad uppgifter kopplade till den långsiktiga ekonomin. Själva uppdraget heter ”Uppdrag att redovisa kompletterande underlag om långsiktig ekonomisk balans”.

Internt inom HKV är det många som uppskattar att omfattningen av detta uppdrag är av samma dignitet som det arbete som sedermera ledde till den berömda ”30 januari-underlaget”.

Uppdraget omfattar vad jag förstår två olika deluppgifter. Dels ska Försvarsmakten redovisa vilka konkreta åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att utföra myndighetens uppgifter och upprätthålla den operativa förmågan inom ramen för prolongerade anslagsramar (min kursivering), dels ska Försvarsmakten redovisa en precisering avseende bedömningen av kostnadsutvecklingen 2008 - 2019.

Försvarsmakten åläggs i ganska bryska ordalag att redovisa arbetsläget avseende uppdraget den 22 oktober 2012, den 10 december 2012 och den 11 februari 2013. Hela uppdraget ska slutredovisas som en del av budgetunderlaget för år 2014.

Om jag ska sammanfatta hela regeringsbeslutet så innebär min sammanfattning i korthet att Försvarsmakten nu ska titta under varje sten för att kunna säkra den långsiktiga ekonomin utan att regering och riksdag ska behöva skjuta till ökade anslag i någon form.

Självklart innehåller regeringsbeslutet ett större avsnitt som är relaterat till materielförsörjningen. Den av regering och riksdag beslutade strategin för materiel-försörjning ska implementeras. Försvarsmakten får också en klapp på axeln rörande internationella samarbeten - dessa ska nyttjas i ökad omfattning för att uppnå kostnadsdelning och bibehållen eller ökad operativ effekt. När jag läser detta stycke får jag en konstig känsla av att tjänstemännen på departementet verkar tro att Försvarsmakten medvetet håller tillbaka och bromsar materielsamarbeten som skulle kunna spara pengar. Så har jag dock inte uppfattat situationen alls. Problemet är enligt min bedömning snarare att vi nog redan deltar i de samarbetsspår som är realistiska. Det finns ju trots allt en hel del svenska arbetstillfällen att väga in i vågskålen om samarbetena skulle öka i omfattning.

Ett intressant avsnitt är det som innehåller skrivningen att Försvarsmakten ska försöka minska kostnaderna genom att förändra rekryteringsverksamheten.

Detta förstår jag tyvärr inte alls. I en situation där Försvarsmakten i ökad omfattning ska rekrytera sin personal (och sedan behålla den) ska vi minska kostnaderna för rekryteringen. Skrivningen får ju säkert "värnpliktskramarna" att piggna till - i en personalförsörjning baserad på plikt så blir det ju billigare att rekrytera. 

Ärligt talat förstår jag inte riktigt vad det är som regeringen vet om våra rekryteringskostnader som vi inte vet själva. Visst har det varit en och annan misslyckad annonskampanj (exempelvis den som riktad mot det som då benämndes aspirantutbildning), men i det stora hela tycker jag nog, från min plats på läktaren, att det känns som att rekryteringsverksamheten i stort hanteras rimligt bra. Möjligen skulle rollspelet mellan krigsförband - organisationsenhet - INFOS - FM HRC kunna blir tydligare, men det innebär inte med automatik att det skulle bli billigare.

Det som jag tycker är mest intressant i regeringsbeslutet är det avsnitt där regeringen verkligen siktar in sig på frågor relaterade till den reformerade personalförsörjningen. 

Regeringen vill bland annat att Försvarsmakten ska överväga möjligheterna att:
  • Ta fram alternativa metoder (billigare antagligen) för att rekrytera och utbilda officerare genom:
  1. Varierande utbildningsvägar
  2. Internationella samarbeten
  3. Ett ökat inslag av civil akademisk utbildning
  • Ha en högre andel tidvis tjänstgörande av såväl soldater som officerare och civila
  • Ha en lägre andel officerare
  • Genomföra andra ändringar av balansen mellan olika personalkategorier
I princip tycker jag att regeringens uppdrag är spännande men mindre bra formulerat. Även regeringen bör använda begrepp som är korrekta avseende den reformerade personalförsörjningen.

Där det inledningsvis står ”officerare” menar sannolikt regeringen ”yrkes- och reservofficerare”. Skriv det då.

Ett ökat inslag av civil akademisk utbildning låter för mig som en lysande idé, klart väl värd att prova igen. Det är ju så att den ”anpassade officersutbildning” som genomfördes för några år sedan inte var en generell utbildning utan mer inriktad mot ett fåtal individer.

Det jag skulle vilja se är ett storskaligt prov, där cirka 50 unga akademiker (dvs. med en akademisk examen på grundnivå) ges möjlighet att genomgå en kortare utbildning (inomverksutbildning) för att sedan anställas som fänrikar (YO eller RO). Faktum är att vad jag vet finns redan denna möjlighet beskriven i FM PersI. Hur svårt kan det vara att faktiskt använda de möjligheter som redan finns idag?

”Högre andel tidvis tjänstgörande av såväl soldater som officerare och civila” är för mig en mindre bra skriven uppgift. För det första har regeringen tydligen glömt att det även finns specialistofficerare, gruppbefäl och sjömän, för det andra borde även regeringen känna till att det inte existerar några tidvis tjänstgöra civila. Eller vad menar man med civila egentligen? Däremot tror jag att det vara en god idé att verkligen fundera inom varje typ av krigsförband om det verkligen är en optimal blandning av kontinuerligt respektive tidvis tjänstgörande.

Regeringen vill tydligen också minska andelen ”officerare” (jag förmodar att man menar kontinuerligt tjänstgörande officerare) och mellan raderna kompensera detta med att öka andelen kontinuerligt tjänstgörande specialistofficerare. Vad jag vet har snarare det motsatta inträffat under senare tid, andelen kontinuerligt tjänstgörande officerare har ju genom arbetet i Ag BoK snarare ökat. Det ska bli mycket intressant att se om Försvarsmakten verkligen djärvt vågar lyfta på alla stenar i dessa frågor.

Slutligen innebär regeringsbeslutet också att Försvarsmakten ska redovisa den planerade personella statusen i ”insatsförbanden” (vilket är ett felaktigt begrepp) för år 2014 respektive 2019. I fråga om personal ska redovisningen även fördelas per personalkategori (jag förmodar att vad regeringen åsyftar är per grupp, enligt de grupper av militär personal som definieras i Förordning för Försvarsmaktens personal).

Min sammanfattning av regeringens beslut och det stora arbete som pågår inom Försvarsmakten är att jag tycker det är bra att Försvarsmakten ges i uppgift att titta under stenarna efter kostnadsbesparingar. Det jag tycker är mindre bra är dels att regeringen åtminstone kunde formulerat sig i enlighet med den reformerade personalförsörjningens grunder, dels att jag tror att det blir svårt att genomföra en sådan stor analys i en situation där organisationen egentligen ropar efter en period av arbetsro.

Här i min hydda vid Nilens strand är det dock lätt att missa några detaljer. Jag är trots allt glad att Faraos budbärare kunde ge mig en på papyrus utskriven kopia av Faraos (regeringens) beslut.

GMY

Sinuhe

18 kommentarer:

  1. Internationella materielsamarbeten är väll ändå inget som Försvarsmakten själva i stort inte kan bestämma om?

    Det är till att börja med en utrikespolitisk fråga att etablera samarbeten såsom det gjorts inom ramen för det nordiska samarbetet. Därefter är det en fråga för FMV som skall kunna väva samman våra TOEM/KFS till TTEM som kan delas med andra aktörer. I sista hand är det också en fråga om de samarbeten som försvarsindustrin kan etablera.

    Som exempel på det senare är våra nya jaktrobotar till flygvapnet. IRIS-T och Meteor där det senare samarbetet skulle avbrytas av regeringen Reinfeldts "genomförandegrupp" p.g.a. den dåvarande materielförsörjningsstrategin.

    Så jag finner det här något motsägelsefullt att ge Försvarsmakten den här uppgiften.

    Sedan finns det givetvis något att göra i Försvarsmakten men jag tycker mig känna att efter minst ett decennium med "hårda nypor" i från politiskt håll så bör det inte finnas så mycket som Försvarsmakten själv kan göra. Det mesta torde vara välkänt i maktens korridorer.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var lite grann åt det hållet jag tänkte. Vad är det som vi kan göra som inte redan den politiska ledningen gör eller känner till?

      Robotar verkar vara något som regeringen är bättre på än Försvarsmakten, du minns väl Rb 23.

      Vi lever i en spännande tid.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Tja, jag tror Blogger behagar skämta så en återpost är tydligen nödvändig.

      Gemensam anskaffning ställer krav på att användarna använder materielen på samma sätt i förbanden annars blir set ju så att vår eller vår partner tvingas modellera om förbanden för att kunna ta emot materielen. Ett exempel som jag bedrivit avvärjningsstrid emot är resultatet av mitt förbands behov av en tyngre pickup. Det fordon som hänvisades var en sexhjulsdriven tysk skapelse med ett vadningsdjup på 75 cm och som enligt civila tester kasade med boggien vid snäva svängar i terräng.

      Nu saknar mitt förband lastbilar då NORDEFCO inte riktigt kan enas om hur dessa lastbilar ska användas. Vi behöver lastväxlare och demonterbar yttre utrustning. Norge vill ha fast flak och fast plogutrustning. Nämnas bör att man ville få in våran pickup i samma upphandling för att spara pengar. Nej försvarsmaterielsamarbetet håller på att knäcka oss.

      J.K Nilsson

      Radera
  2. Fänrik Henrik4 november 2012 17:35

    En stor del av rekryteringsarbetet till Försvarsmakten sker redan idag helt gratis eftersom den utförs av Hemvärnspersonal och frivilligorganisationernas medlemmar helt utan ersättning. Man kan fundera på hur länge det kommer att fortsätta eftersom avkastningen till hemvärnsförbanden är ganska så dålig. Dessutom försvinner många av de unga GMU soldaterna så fort det ska anställas soldater. Undrar egentligen hur stor andel av våra anställda soldater som kommer från Hemvärnet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var inte medveten om att en stor del av jobbet "på golvet" sker genom hemvärnet och medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna. Om det är som du säger så kan man ju undra om regeringen känner till detta.

      Om det är NÅGOT vi måste göra de kommande åren så är det att REKRYTERA och BEHÅLLA vår personal - både anställda och andra.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Fänrik Henrik4 november 2012 21:32

      I stora delar av landet finns det ju inga andra än hemvärnet och frivilligorganisationerna så då blir det ju de som sköter rekryteringen. Dessutom är det ganska stor skillnad i vanan att rekrytera mellan Hemvärnet och övriga Försvarsmakten vilket vid vissa gemensamma rekryteringsaktiviteter blir väldigt tydligt. Försvarsmakten har mycket att lära!
      Att rekrytera och behålla är som du säger livsviktigt för hela försvaret och vi måste bli bättre på att få våra soldater (av alla sorter och grader) att växla mellan olika sätt att bidra till försvaret av vårt land. Eftersom Hemvärnet utgör hälften av Försvarsmakten så går det inte bara att rynka på näsan och tycka att det är hobbysoldater som inget kan utan den anställde som slutar bör söka sig till lämpligt hemvärnsförband för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Allt för att öka förmågan på dessa förband.
      MYT
      Fänrik Henrik

      Radera
    3. En sak som överraskande var i september då det var en ganska stor och snygg rekryterignsdrive i Gävle som var helt bemannad av Hemvärn och sjövärnskår.

      Radera
  3. Tidvis tjänstgörande civila specialister finns i IO14 (SPCS/T), men som du berör så är all personal i IO14 militär per definition.
    Exempel på SPCS/T är sjukvårdspersonal samt en del specialister från andra myndigheter.

    SvaraRadera
  4. Snart dags för ännu en felstavad semesterhälsning:

    "FM skall inom kort bemanna den nya förhandlade organisationen och kommit fram till att din befattning skall ersättas av en tidvis tjänstgörande officer. Du sägs härmed upp men vi välkomnar din ansökan som tidvis tjänstgörande officer med samma befattning och ansvar som tidigare. Dock får du bara jobba några veckor om året. Internationell tjänstgöring är obligatorisk men det finns just nu ingen som har vågat fatta beslut om omfattningen av denna. Du får dock en inkallelseorder i god tid, minst 3 veckor, innan du förväntas påbörja din tjänstgöring i missionsområdet. Ev kompletterande utbildning får du under tjänstgöringen i missionsområdet. Befattningens lön är inte fastställd. OF har tagit del av arbetet. Din ansökan måste vara oss tillhanda inom 2 veckor:"

    /M nr 5.

    SvaraRadera
  5. FMs nye omstruktureringsledare talade i veckan om att det behövs en AgBok2 eftersom det framförallt saknas officerare i basorg!

    SvaraRadera
  6. När ska de förstå att det inte finns några besparingar att hämta hem på internationella materielsamarbeten?

    Riksrevisionen har granskat detta minst en gång och konstaterat att:
    "Det är inte ovanligt att internationella materielsamarbeten betraktas som en nödvändig förutsättning för svensk försvarsmaterielförsörjning. Riksrevisionen konstaterar dock att de fördelar som finns med internationella materielsamarbeten, såsom möjligheter till kostnadsdelning, stärkta relationer till andra länder, ökad operativ effekt och förbättrad interoperabilitet måste vägas mot en ökad risk för fördyringar, förseningar, förmågeglapp och en minskad nationell handlingsfrihet."
    http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/9954/RiR%202011_13.pdf sidan 109

    Det vore intressant att få ETT praktiskt exempel där den totala livscykekostnaden blivit lägre genom internationellt materielsamarbete (jämfört med om vi anskaffat själva) och där vi samtidigt också gjort det på kortare eller lika lång tid.

    Tyvärr är jag ganska säker på att det inte finns underlag för att göra sådana jämförelser.

    SvaraRadera
  7. € Anonym4 november 2012 23:01

    Hur kan det saknas underlag för sådana jämförelser?

    Det står ju klart och tydligt i Materielförsörjningsstrategin pkt 3 att det regelmässigt skall göras sådana jämförelser:

    3. Materielförsörjningen skall styras av tydliggjorda och medvetna val mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet

    En alternativgenerering skall regelmässigt genomföras och en avvägning ske mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet.

    Dessutom skall ärendets påverkan på kringliggande och överordnade system klarläggas i ett helhetsperspektiv utifrån faktorerna kostnad, effekt och handlingsfrihet. Vid avvägningen mellan alternativen skall de särskiljande produktions- och vidmakthållandekostnaderna redovisas. För att ge rättvisande och jämförbara kalkyler skall tydliga kalkylanvisningar som stöds av Försvarsmaktens ekonomimodell utarbetas.
    Via spårbarhet från insatsorganisationens uppgifter till de tekniska systemen med tillhörande tjänster skall konsekvenser av möjliga alternativ redovisas.

    För att pröva möjligheterna till ytterligare ökad kostnadseffektivitet genom systemsamordning, skall dessutom avvägningar och konsekvensbeskrivningar göras för system av system utifrån ett förmågeperspektiv. Här är det också viktigt att tillvarata nyttan av redan gjorda investeringar såväl i materielsystem som i infrastruktur.

    http://www.fmv.se/Global/Dokument/Bibliotek/Handb%C3%B6cker/MFS%202007-02-02,%2023%20383,%20%20Bilaga.pdf

    SvaraRadera
  8. Dumsnålheten hos finansdepartementet når ständigt nya höjder. Borg behärskar endast subtraktion och därför går det hela tiden utför med Försvarsmakten. Ifall Borg lärde sig fler räknesätt skulle han kanske klara av att avlägga ekonomexamen.

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  9. Någon som har en länk till beslutet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte hittat det på nätet. Vad jag förstår så omfattar regeringsbeslut ofta MAASOR av delbeslut, så den del som avser Försvarsmakten är nog dold i en större textmassa. Jag har bara sett beslutet som hastigast på papper.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  10. Vi måste förstå att rekrytering berör alla inom FM och ej enbart HV och frivillig organisationer.
    Officerare och soldater har tid i dagens insatsförsvar men vilja och förståelse saknas ibland. Att bara sända ut äldre rekryteringsofficerare på dessa event kommer ej att lyckas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja så det ju. Dock rekryterar FM nästan enbart till sig själva utan att ange alternativet Hv. Hv rekrytera till FM emedan Hv sannolikt har en bredare kompetens så länge Hv har kvar personal med bakgrund som vpl. Jag rekommenderar mina kollegor i Hv att enbart rekrytera till Hv - just pga den snedsyn som resterande FM har.
      Mvh
      Magnus

      Radera