tisdag 24 januari 2012

Försvarsgrenarnas återkomst är nära

Dagens enhetliga Försvarsmakt utan försvarsgrenar skapades delvis för att de ständigt förekommande försvarsgrensstriderna höll på att lamslå hela verksamheten och underminera ÖB:s roll som myndighetschef. Armén och flygvapnet hade vardera cirka 35 % av försvarsanslaget och marinen cirka 15 %. Resten användas ”centralt” om jag minns rätt.

Reformen har dock medfört ett antal väldigt tydliga nackdelar.

Inom HKV är exempelvis en icke obetydlig del av det interna arbetet sprungen ur ständiga koordineringsmöten mellan INS och PROD, där den senare ”äger” alla organisationsenheter och deras krigs- respektive hemvärnsförband, och den förre får disponera dem avseende främst beredskap och insatser. INS beskrivs ofta som ”kravställare” och PROD som ”leverantören”. Ett omfattande regelverk avseende ”överlämning” av krigsförband mellan PROD och INS växer fram. Men – egentligen är det så att samtliga krigsförband, genom sin tillhörighet till en organisationsenhet, är underställda C PROD. C INSATS får ibland dock disponera dem avseende vissa specifika frågor – den modell som på militärsvenska heter lyder under .

Ett exempel på hur snurrigt det är visas genom att Sverige har en arméinspektör och en armétaktisk stab, men däremot ingen armé. Det finns möjligen något som brukar benämnas markstridskrafterna eller arméstridskrafterna, men någon enhet benämnd armén existerar inte.
Arméns truppslag (infanteri, kavalleri, pansartrupper, luftvärn, artilleri, ingenjörtrupperna, signaltrupperna samt trängtrupperna) existerar endast i form av plåtbitar på uniformen. Någon formell grund för individens utmärkning, grundad i en tillhörighet till ett truppslag finns inte längre.

Det finns en marininspektör och en marintaktisk stab, men det finns ingen marin längre. Däremot kan man möjligen säga att marinens båda vapenslag existerar något tydligare  än truppslagen inom armén – främst för att de har olika gradbeteckningar och därför ofta omnämns som ”flottan” och ”amfibiekåren”.

Det finns en flygvapeninspektör och en flygtaktisk stab, men inget flygvapen längre. Flygvapnet har vad jag vet aldrig varit indelat i vapen- eller truppslag.

Detta var en aspekt – nu kommer det fler.

Organisationsenheterna är uppdelade mellan de fem ”arenor” som på något sätt vuxit fram för att ersätta försvars grenarna. Organisationsenheternas krigs- och hemvärnsförband har en ännu lösare koppling till de gamla försvarsgrenarna  än vad organisationsenheterna hade.
Det jag funderar på är om det finns någon möjlighet att ta ett steg tillbaka och skapa förutsättningar för ordning och reda igen, utan att samtidigt skapa förutsättningar för försvarsgrensstrider.

En stridsidé kan vara följande:

·      Tre försvarsgrenar bildas. Chefen för en försvarsgren ansvarar för ekonomi, produktion, vidmakthållande, beredskap och insatser med sina krigsförband samt äger den basorganisation som behövs för detta uppdrag (basorganisationen ingår alltså även i försvarsgrenen).
·      De tre försvarsgrenarna benämns armén, marinen och flygvapnet.
·      De tre försvarsgrenscheferna benämns arméchef, marinchef och flygvapenchef.
·      De tre staber som dessa tre befattningshavare leder benämns arméstaben, marinstaben och flygstaben.
·      Hemvärnet med nationella skyddsstyrkorna är en del av armén.

Nu kommer det svåra, nämligen hur man kan och bör ”portionera ut” de organisationsenheter och krigsförband som ”blir över” enligt ovanstående modell.  Mitt enkla förslag är följande (ursäkta om jag glömt någon organisationsenhet:

·      SWEDEC = del av Ing 2 = armén
·      FM UndSäkC = del av LSS = flygvapnet
·      FömedC = ombildas till Göteborgs garnison (se mitt tidigare blogginlägg om att det är dags att ta sig loss från Axel Oxenstiernas inflytande) = marinen
·      SkyddC = armén
·      FMTM = marinen
·      LedR = armén
·      FMTS = armén
·      ”Rest-FMLOG” = ingen aning än! Fast det mesta av nuvarande FMLOG:s verksamhet händer ju på marken.
·      Militärregionstaberna = armén (eftersom en viktig del av deras verksamhet kommer att bli att utöva taktisk ledning av hemvärnsförbanden).

En sådan här föreslagen reform kommer med all säkerhet aldrig att bli av, eftersom det finns alldeles för många individer inom HKV som anser att den nuvarande tingens ordning är alldeles perfekt. Om inte skapar den ju mycket arbete och ger god motion och starka benmuskler genom dagliga promenader mellan Banérgatan och Lidingövägen.

En omorganisation enligt ovan skulle ju också få till följd att hela HKV skulle behöva återgå till en struktur som innebär att alla de försvarsgrenspecifika frågorna hanterades av respektive försvarsgrensstab med chef, medan alla andra gemensamma frågor hade behövt att landa ”någon annan stans”.  Sannolikt hade LEDS behövt svälla en del för att i sin struktur även inkludera de idag lite frisvängande enheterna JURS, INFOS, PERSS, SÄKI, GL samt REV. Enligt min personliga åsikt är detta dock inget stort problem.

En fråga som genast infinner sig är hur den militärstrategiska, operativa och taktiska ledningen av krigs- och hemvärnsförband ska gå till om man gör om hela organisationen enligt mitt förslag.

Den militärstrategiska ledningen är redan just nu under inflyttning i LEDS, så där ser jag inga större problem.

Den taktiska ledningen av egen försvarsgrens krigsförband (hemvärnsförbanden har ju återgått till armén) bör givetvis ske av respektive försvarsgrensstab – det är ju liksom det som vitsen med att ge respektive försvarsgrenschef hela ansvaret ”från ax till limpa”. För armén kan också taktisk ledning ske genom brigadstaberna. Hemvärnsförbanden leds från militärregionstaberna.

Operationell ledning då? Ja, om man definierar operativ ledning som ledning av insatser där fler än en försvarsgren ingår så ter det sig nödvänligt att skapa en enhet för detta – ett organ liknande dagen JOC. Exakt hur detta ska petas in i ett nytt HKV har jag faktiskt inga bra idéer om.

Beträffande HKV ska man dock ha klart för sig att det är en mycket liten del av HKV som sysslar med ledning av insatser.  Att skapa en liten enhet inom HKV och benämna den exempelvis Operationsledningen samt basera den på dagen JOC verkar inte vara speciellt svårt.

Jag skulle vilja relatera detta inlägg till mitt tidigare inlägg om att skapa garnisoner i stället för att upprätthålla valda delar av 1634 års regeringsform. I det inlägget nämner jag bland annat Boden (och lite grann Luleå). Enligt mitt förmenande är det bara slöseri med pengar att inte löpa linan hela vägen ut och inrätta en organisationsenhet benämnd Bodens garnison. Garnisonen utgör basorganisation åt följande krigsförband:

1.     191 mekaniserade bataljonen
2.     192 mekaniserade bataljonen
3.     193 jägarbataljonen
4.     91 artilleribataljonen
5.     92 artilleribataljonen

Skövde/Karlsborg är ett annat exempel på där detta skulle fungera bra.  Skaraborgs garnison skulle då utgöra basorganisation åt följande krigsförband:

1.     41 mekaniserade bataljonen
2.     42 mekaniserade bataljonen
3.     31 infanteribataljonen (se mitt tidigare inlägg om benämningar på krigsförband)
4.     32 underrättelsebataljonen
5.     21 logistikbataljonen
6.     22 logistikbataljonen

Ansvaret för sjukhuskompanierna och sjukvårdsförstärkningskompanierna (vem tusan har uppfunnit en så otymplig benämning?) bör självklart överföras till FömedC (som idag inte har några krigsförband!).

I båda ovanstående exempel är det chefen för armén med sin arméstab som producerar krigsförbanden samt leder den basorganisation som finns på respektive plats. Ledningen av krigsförbanden utövas antingen av chefen för armén med sin arméstab eller av brigadchef med brigadstab eller möjligen av militärregionchef med militärregionstab.

Som den uppmärksamme läsaren uppmärksammat så har jag inte föreslagit en liknande lösning för marinen och flygvapnet. Detta beror främst på att jag har för lite kunskap om i vilken utsträckning som flottiljstaberna faktiskt även leder krigsförband i insatser. Om det är så att flottiljstaberna även leder krigsförband i insatser är detta något man får fundera på eftersom det innebär att gränsdragningen mellan bas- och insatsorganisation blir ganska luddig.

Jag ser fram emot en givande debatt i frågan om försvarsgrenarnas återkomst! Jag har säkert glömt en stort antal viktiga parametrar men tycker ändå att frågan om försvarsgrenarnas återkomst är så viktig att den åtminstone bör få debatteras.

Det finns en komplicerande faktor och det är det införande av ett flertal "stridscentrum" som aviserats. Hur detta påverkar ovanstående förslag har jag faktiskt ingen aning om. Risken är nog att det bara blir ännu rörigare. 

Ordet är fritt.

GMY

Sinuhe



37 kommentarer:

  1. En liten fundering, varför kallar skiljer du på krigsförband och hemvärnsförband? Enligt min mening är vår vänner i hemvärnet i allra högsta grad ett krigsförband. Finns det något jag har missat??

    MYT

    SvaraRadera
  2. Fänrik Henrik

    Det svider i mitt hjärta också, men FM ArbO anger mycket tydligt att det heter så. Jag kan se vitsen med en distinktion mellan förbandstyperna, men det kanske skulle gå att formulera på ett annat sätt.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, så mycket för att Hemvärnet är en del av Försvarsmakten. Hemvärnet betraktas forfarande som den lite konstiga kusinen från landet fastän det utgör huvuddelen av markstridskrafterna och har lika lång eller längre utbildning än GSS/T.
      Suck!!

      MYT

      Fänrik Henrik

      Radera
    2. Jag delar din uppfattning. Man kunde till exempel tänka sig att skippa det smålöjliga begreppet "insatsorganisation" och i stället konsekvent använda begreppet "krigsförband". Av de senare borde det finnas två sorter: "fältförband" och "hemvärnsförband".

      Bara en idé - typ.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  3. Jag ser nu att jag i mitt inlägg helt glömde bort ROL/FHQ (rörlig operativ ledning). Där har vi i alla fall ytterligare ett organ som kan "leda" på operativ nivå.

    Det finns en annan komplikation med hela resonemanget och det är att rent principiellt kan det faktiskt vara så att den ena brigadstaben och/eller ROL är insatt i en internationell militär insats. Exakt var ledningsredundansen finns i så fall vet jag inte.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  4. Några saker:
    HV med marin förmåga borde rimligtvis ha mer att göra med flottans glada gossar.

    Vidare borde Stockholms garnison rymma både LGs och Amf1s förband.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej

      Hv med marin förmåga är lite grann en "skvader" och jag är inte karl att vare sig hålla med dig eller säga emot...

      Problemet med "Stockholms garnison" är att 2 amfibiebataljonen och hela 4 sjöstridsflottiljen är marina förband och svårligen kan ingå i en armégarnison.

      Eller kanske?

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Garnisonen bör vara plattformen att utgå ifrån där vi med flera förband uppnår synergieffekter. Kan du blanda underrättelseförband med infanteri och stridsvagnar i en garnison så har du en skvader så god som någon annan.

      J.K Nilsson

      Radera
  5. FMTM borde väl hamna under Flygvapnet i din indelning då största delarna av FTN hade sitt ursprung i Flygvapnet. Lokaliseringen i Örebrö talar väl också mer för Flygvapnet eller Armén framför Marinen.

    För övrigt är det väl belagt med böter i HKV att idag uttala sig i termer om arenor sedan begreppet "stridskraft" införts.

    Instämmer dock helt i att försvarsgrenarna ska återinföras. En chef med tydligt mandat istället för ett stort antal chefer med högst oklara mandat. C LEDS håller dock inte med att döma av "Försvarsmakten kommenterar"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjenare kollega

      Att jag lade FMTM under marinen var mest för att provocera. Exakt vilken försvarsgren det bör hamna under är inte självklart, men det är ju faktiskt ett krigsförband. I alla händelser så är ju en brigadstab helt olämplig att "leda" FMTM. Som krigsförband kanske FMTM bör vara underställt C LEDS?

      Jag måste läsa vad genlt Salestrand har skrivit, var det nyligen?

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  6. Ja, det skulle kunna vara en idé. Lämpligt också för andrahandsuppgiften – om den kvarstår.

    Det var en replik på SvD:s ledarblogg idag apropå SvD:s artiklar om försvaret på sistone. Dock drunknade den i alla inlägg om Juholt och (s).

    SvaraRadera
  7. Jag har svarat C LEDS på FMs bloggportal, undrar om man får finfrämmande nu...;)

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  8. Jag håller med om att FMTM bör tillhöra Flygvapnet om det ska inordnas under en försvarsgren. Inte nog med att FTN är en oundgänglig del av Flygvapnets strilsystem, även de radarstationer som förr tillhörde strilbataljonerna är numera en del av FMTM.

    Vidare är jag fundersam över FMTS. Må vara att dess enda krigsförband är mest arméorienterad, men med tanke på att den skolan byggts upp just för att vara försvarsgrens-/arena-/stridskraftsöverskridande så tvivlar jag på att det blir bra att inordna den under en av försvarsgrenarna. Alternativet är väl att slå isär den igen till ATS/FTS/MTS och inordna dem under respektive stridsskola.

    Beträffande flottiljstaberna i Flygvapnet så är det minst sagt grötigt just nu. Flottiljstaberna har ledningsansvaret för flottiljflygplatserna upp till en viss tidpunkt, sedan ska det övergå till flygbasbataljonerna. Samtidigt har t ex F 21 valt att integrera flottilj- och flygbasbataljonsstaberna med hjälp av rörliga prodbefattningar... Ibland undrar jag om det bästa inte vore att helt enkelt låta flygflottiljerna gå i graven och istället organisera "Kallax flygbas", "Uppsala Flygbas", "Malmslätts flygbas", "Såtenäs Flygbas" och "Kallinge flygbas" där grunden utgörs av de fasta flygbaskompanierna som idag utgör en del av flygbasbataljonerna. Slå ihop stationskompanierna med stridsflygdivisionerna till skvadroner och skapa en helt rörlig flygbasbataljon och låt dessa förband sedan fredsgruppera på någon av flygbaserna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stationskompanier, jag blir tårögd...

      J.K Nilsson

      Radera
    2. Ja ja, FUkomp heter det väl numera... ;-)

      Radera
    3. Då har vi två bud avseende FMTM - antingen ett centralt krigsförband under C LEDS eller också ett krigsförband under flygvapenchefen.

      Om jag tolkar signalerna rätt så är FMTS fortsatta existens inte oomtvistad. Det finns säkert både för- och nackdelar med den nuvarande centrallösningen. Om jag minns rätt så var nuvarande C LEDS en av tillskyndarna? OK, om det är svårt att få till det" så får väl FMTS också vara en central organisationsenhet och 1 tekniska bataljonen ett centralt krigsförband under C LEDS.

      Dina kloka ord gör det ännu tydligare för mig att man avseende flottiljerna i flygvapnet och flottan måste analysera djupare än vad jag har gjort. Flottan vill ju gärna föra fram att "vår flottilj är ett krigsförband" men så är det inte. Flottiljledningarna räknas som krigsförband, liksom de ingående divisionerna. Var finns i så fall basorganisationen i flottan - finns det ingen basorganisation? I så fall vill jag omedelbart att det kontrolleras om ALLA innehavare av dessa insatsbefattningar uppfyller befattningens kravprofil, inklusive de fysiska kraven.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    4. För några veckor sedan kom det en skrivelse från HKV där stod det att "arenor nu ersätts med miljöer".
      När det gäller att uppfylla befattningars kravprofil så hoppas jag att det gäller ALLA i insatsbefattningar.

      Radera
    5. Miljöer? Nä nu går skam på torra land! Finns det ingen gräns för hur långt den kollektiva utslätningen kan gå?

      "Hej, var jobbar du?"

      - "Jag jobbar i vattenmiljön inom Försvarsmakten".

      Snälla nån, kan inte någon inse att detta blir bara mer och mer galet för varje förändring? Att säga att man jobbar i "armén" är helt klart OK samt begripligt för en civilist. Att säga att man jobbar i "markmiljön" låter mera som taget ur ett dåligt studentspex.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    6. Att slå isär FMTS till ATS/FTS/MTS vore ju att göra förvirringen total nu när de beteckningarna övertagits av staber.

      Detta ständiga ändrande av begrepp håller på att göra mig tokig. Wilhelm Agrell hade ett underhållande anförande kring det.

      Radera
  9. Sinuhe:

    Inte omöjligt...


    Uppgiven:

    Då är snart cirkeln sluten även där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp Wise, kändes lite 40-tal över det där... :-D

      J.K Nilsson

      Radera
  10. Jag håller med om att det inte finns någon "armé". Därmed borde det inte finnas någon arméinspektör eller armétaktisk stab. En "armé" brukar väl bestå av armékårer som består av divisioner som består av brigader. Vi har väl ungefär resurserna till ett par brigader, en halv division, en bråkdel av en armé.

    På engelska skulle vi kunna säga att vi har "Swedish Land Forces" med "Swedish Land Forces HQ" och en "Swedish Land Forces Commander"? På svenska "Markstridskrafterna", "Markstridskrafternas ledningsstab", "C Markstridskrafterna"?

    Eller varför inte "Swedish Show Forces"/"Uppvisningstrupperna"? Syftet verkar ju vara att visa politisk flagg med små symboliska bidrag i gemensamma operationer runt världen. Helst utan att vara alltför mycket i vägen. Här hemma är det väl främst högvakt och andra ceremoniella behov som gäller?

    Att använda begreppet "armé" kan vara en aning förmätet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vill egentligen inte bemöta din aningen raljerande kommentar. De flesta Försvarsmakter i vår närhet har krympt till en bråkdel av vad de varit. Röda armén bestod vid slutet av andra världskriget av cirka 550 divisioner. Tyskland hade länge fler än 200 divisioner i fält.

      I Sverige har vi i alla fall upprätthållit storleken på våra manöverförband och inte fallit i fällan att göra om dem till kompanier. Jag glömmer aldrig den danska "bataljonen" i Kosovo = 180 soldater...

      En "armé" kan mycket riktigt vara en militär ENHET (bestående av armékårer) som slåss på marken, men också ett samlingsbegrepp. Det är det senare jag avser med detta inlägg.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  11. J.K.: Man ska inte hacka lök samtidigt som man läser. Det är lätt att bli av med fingrarna.

    SvaraRadera
  12. Jag anmäler i viss mån avvikande åsikt här Sinhue. Inrätta Garnison Nord och låt väl valda delar av flygvapnets 2:a basbataljon utbildas och vidmakthållas i samarbete med I19/A9 Det bör inte vara någon större skillnad i att koka käk åt en flygmek eller stridsvagnsmek. Reservdelar, POL och annat skall också hanteras, markförsvar och jägarbataljonen bör kunna ha stora synergieffekter.

    Likadant i söder med flygvapnets första basbataljon. Samorganisera i Blekinge garnison med Karlskrona.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. J.K Nilsson

      Du kan flygvapenfrågorna mycket mer än jag. Jag är därför extra glad att du ser tydliga rationaliseringsvinster avseende de av mig föreslagna garnisonerna och flygbasbataljonerna.

      Om det är så att det går att göra som du föreslår så blir det ju ännu tydligare garnisoner = den lokala basorganisationen.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Jag glömde Uppsala garnision, Skaraborgs garnison och Östergötlands/Linköpings Garnison också..

      J.K Nilsson

      Radera
  13. @ Sinuhe
    Jag ser vissa likheter mellan ditt förslag och Försvarsmaktens organisation under 1960-talet. Det var en mycket effektiv och välstrukturerad organisation, framtagen med ryssen flåsandes i nacken.

    Försvarsmaktens nuvarande organisation liknar mest ett hönshus anfört av en galen tupp.

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad heter Flygvapnet den här veckan och vem är chef?

      Radera
    2. "Luftstridskrafterna" kanske?

      Chef = INGEN!

      Däremot 1 inspektör och 1 C PROD FLYG. Ingen chef men ändå 2 chefer.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    3. Det är det som är själva andemeningen med mitt förslag - återbilda försvarsgrenarna men med en "spärr" för försvarsgrensstrider samt garantier för ÖB:s och C LEDS respektive ställningar.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  14. Det verkar som om SINUHE inte tjänstgjort på mycket länge i den riktiga verksamheten. Jag delar nog J.K Nilssons förslag.

    Den försvarsmakt vi har ryms nästan under en gammal fördelning i alla fall under ett MILO och milostab. Förr hade vi ett antal Milon och därtill generaler som i alla fall var kunniga i markstrid med understöd av flyg.Flottan fick de aldrig grepp om även om ett antal C Milo inte håller med mig.

    Jag menar att det är JOINT som gäller idag och imorgon. Att vapengrensinspektörerna bör finnas håller jag med om MEN de skall ingå i PROD och ha mer beforgenheter än idag.Jag såg helst att det blev 4 vapengrensinspektörer dvs en för AMF också eller så skicka AMF till oss i armén. De får ju i alla fall ingen nytta av marinens nya tankfartyg, förlåt stödfartyg.

    INS kan delas upp på de 2 ledningsenheter (brigadledningar) vi har i IO 14
    CLedS tar hand om det som inte platsar naturligt och leder de 2 JOINT-staberna.J2 till MUST eller helst tvärtom, strippa MUST och förstärk J2.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker nog att det faktum att Försvarsmakten idag är en väldigt liten version av den Försvarsmakt som fanns på 70-talet inte med automatik leder till att frågan om försvarsgrenarnas återinförande med automatik är död. Hur ser din kalkyl ut? Har du någon aning om hur samspelet mellan INS och PROD ser ut på daglig bas?

      Du skriver att "det är JOINT som gäller" - varför då? Är insatserna i Kosovo, Afghanistan eller Libyen "joint" ur ett svenskt perspektiv?

      Slutligen - det finns inte och har aldrig funnits något som heter "vapengrenar". Försvarsgrenar, vapenslag och truppslag fanns det däremot.

      Jag tar mer än gärna emot mothugg - konstruktiva sådana dock.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  15. Det fanns tre försvarsgrenar. En av dem, Marinen, hade två vapengrenar: Flottan och Kustartilleriet.

    Rättning i ledet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rättning i ledet var det ja - läs ovan...;)

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  16. Enligt försvarsmaktens grafiska profil finns inte infanteriet längre?=??????

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nope, det finns inga truppslag i armén överhuvud taget. Allt är en grågrön sörja.

      GMY

      Sinuhe

      Radera