söndag 25 mars 2012

Utbildning till yrkes- och reservofficer - del 2

Mitt tidigare inlägg initierade en hel del intressanta kommentarer om den metod som Försvarsmakten valt för att utbilda blivande kontinuerligt respektive tidvis tjänstgörande officerare

För läsare som inte läst det förra inlägget: kontinuerligt tjänstgörande officerare (på vanlig svenska: yrkesofficerare med tjänstegrad som officer) utbildas på Försvarshögskolan inom ramen för en treårig högskoleutbildning som heter Officersprogrammet. Programmet avslutas med att officersaspiranten tar en yrkesexamen som benämns officersexamen. Detta kan liknas vid en blivande sjuksköterska: han eller hon läser sjuksköterske-programmet och tar sedan yrkesexamen som benämns sjuksköterskeexamen. I det senare fallet kan dessutom individen begära och erhålla en särskild yrkeslegitimation

Tidvis tjänstgörande officerare utbildas genom att genomgå Specialistofficersutbildningen om 18 månader. Detta är inte en högskoleutbildning. Individens akademiska status vid examen avgör sedan om han eller hon anställs som fänrik eller som 1:e sergeant, dvs, som officer eller som specialistofficer. Om individen innehar en kandidatexamen (dvs. totalt minst 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng inom ett huvudämne) kan han eller hon söka en OF-befattning och därmed bli fänrik. 

Det man kan fundera på är egentligen hur man lämpligen ska kombinera tankarna om officerens akademiska förhållningssätt och problem-lösningsförmåga med hur det hela i verkligheten implementerats. 

Å ena sidan kan man tycka att det är väl alldeles utmärkt att den blivande kontinuerligt tjänstgörande officeren har en akademisk utbildning och en yrkesexamen. Oj, så duktig han eller hon måste vara! Problemet infinner sig tyvärr obönhörligen när han eller hon vill söka en anställning hos en annan arbetsgivare. En mödosamt anskaffad officersexamen visar sig sannolikt inte alls vara relevant för andra arbetsgivare. Det som en annan arbetsgivare däremot är intresserad av är själva det praktiska innehållet i officersyrket: ledarskap, ledarskap och ledarskap

Försvarsmaktens förre insatschef generallöjtnant Anders Lindström blev sannolikt inte rekryterad till VD-stolen för Stockholms Lokaltrafik för sina akademiska meriter, utan på grund av att han förmodades kunna utöva ett bra ledarskap. 

Det huvudämne som den blivande officeren läser på Officersprogrammet benämns Krigsvetenskap. Jag är rätt säker på att han eller hon inte har någon större nytta av sitt huvudämne under de första tio åren av sin anställning. 

På samma sätt kan jag känns tveksamhet till att den blivande tidvis tjänstgörande officeren måste ha en kandidatexamen. Är det verkligen så att det finns forskning som visar att 180 högskolepoäng med en kandidatexamen är så mycket bättre än 180 högskolepoäng utan en examen? Jag kan tycka att det vore klart bättre att den blivande officeren, oavsett anställningsform, tar med sig en trevlig blandning av statsvetenskap, historia, sociologi, psykologi, juridik, statistik med mera och inte enbart en kandidatexamen. 

Min fråga till mina läsare (det fåtal jag har kvar - antalet läsare per månad har tyvärr sjunkit betänkligt den senaste tiden) är följande:

Ska kravet på 180 högskolepoäng kombineras med krav på en kandidatexamen med minst 90 högskolepoäng i ett huvudämne, eller är det bättre att bara kräva 180 högskolepoäng utan huvudämne?

Frågan får en stor relevans om det blir så att den beslutade modellen för att utbilda reservofficerare också får genomslag avseende utbildning av yrkesofficerare. Personligen tror jag att en individ som först läst in en kandidatexamen och sedan genomgår SOU blir en alldeles utmärkt fänrik, anställd som yrkesofficer.

Ordet är fritt.

GMY

Sinuhe

18 kommentarer:

  1. Tjänstemannen25 mars 2012 19:26

    Att kräva en examen innebär att studenten inte bara kan skramla ihop 180 hp A-kurser. Det medför således ett mått av fördjupning/"akademisk höjd", vilket möjligen i sin tur kan innebära någonting i kvalitetsväg när det gäller förmågan till kritiskt och självständigt tänkande och vad det nu var. Det är trots allt mer krävande att skriva en C-uppsats än att ta en introduktionskurs, även om de skulle råka ge lika många högskolepoäng.

    Så min röst får nog gå på examenskravet. Det är inte alldeles självklart nödvändigt i varje enskilt fall med en examen, men som huvudregel bör det nog gälla.

    Sedan tycker jag förvisso att den som på så sätt kvalificerat sig för tidvis tjänstgöring som officer också borde klara av att tjänstgöra kontinuerligt.

    SvaraRadera
  2. Taget. Det skulle ju utan vidare gå att föreskriva att en blivande officer, oavsett anställningsform, ska ha med sig "en kandidatexamen in i boet. "Kandidatexamen ska ha som huvudämne statskunskap, sociologi, ekonomi eller juridik". Någonting sådant - typ.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  3. Entreprenören25 mars 2012 21:34

    Jag skulle säga att det vore mer lämpligt att titta på högskoleingenjörsprogrammen där du har en hög andel obligatoriska kurser.

    Därför skulle jag föreslå följande program där de rekommenderade kurserna kan bytas ut mot valfria kurser. Intagningen sker endast på hösten.

    30 HP Lera & lidande (obligatorisk kurs)
    Inledande kurs som lär ut militärlivets grunder. Särskild fördjupning gällande hur kroppen påverkas under extrem utmattning, stress och vid svält. Efter avslutad kurs skall studenten själv kunna bedöma sitt eget och gruppens stridsvärde samt kunna vidta åtgärder för att höja detta. Avslutande examination sker genom en praktisk vintefjällmarsch samt en teoretisk examination där en yrkesofficers ledande av gruppen utvärderas och teoretiseras.

    Praktiska laborationer med i Försvarsmakten vanligt förekommande vapensystem ingår i kursen.

    15 HP Taktiskt ledarskap och avancerad stridsteknik.
    Kurs där studenterna turas om att leda studiegruppen i simulerade stridsövningar på grupp och plutonsnivå.

    10 HP Högre ledning och kommunikation (obligatorisk kurs)
    Teoretisk kurs som beskriver hur verkansdelarna i Försvarsmakten för att maximera verkan och handlingsfrihet. Kombineras med NATO-signalering.

    5 HP Ond bråd död (obligatorisk kurs)
    Deltagarna förbereds för krigets krav genom att överlevande från folkmord och kriget i Jugoslavien delger sina upplevelser. Deltagarna föder parallellt med utbildning upp en kanin som innan sommarlovet avlivas med PSG 90 skott av studenten som därefter tillreder kaninen till sin examensmåltid.

    Studenter som frivilligt återkommer till årskurs 2 utlovas anställning vid Försvarsmakten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Entreprenören25 mars 2012 21:39

      Årskurs 2 skulle sedan bestå av ett mer teoretisk år där man varvar taktik & ledarskap med valbara kurser. Årskurs 3 skulle bestå av en stor andel praktik samt en avslutande C-uppsats där man utvärderar en del av det man utfört utifrån teoretiska modeller.

      Radera
  4. Visserligen är mina erfarenheter vid det här laget antika, men ändå....
    Jag började min militära bana genom att utbilda mig till reservofficer. RO-utbildningen bedrevs sommartid med insprängda vinterKFÖ så det var möjligt och lämpligt att bedriva parallella akademiska studier.

    Efter några år som RO karriärväxlade jag och gick över till att bli YO och då med en fil mag av den gamla modellen med mig i bagaget.

    Tyvärr, men under hela min karriär fram till pension, är det ingen som frågat efter mina akademiska meriter och vid de tillfällen jag själv försökt föra fram dem som en merit att ta hänsyn till har det i de flesta fall mötts att ett fullständigt oförstående och undran och frågetecken över att jag fört fram irrelevanta argument.

    Jag hoppas klimatet i dagens FM är annorlunda samtidigt som jag varnar för en övertro på den akademiska meriterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjänstemannen25 mars 2012 23:49

      Det är nog ännu ganska samma lika.

      På sikt kan det kanske förändras. De officerskullar som nu utbildas får ju på papperet en akademisk examen och tycks betrakta sig själva som akademiker på ett annat sätt än tidigare generationer. Möjligheten finns att de ser ett värde också i andra akademiska studieinriktningar än krigsvetenskap.

      "På sikt" innebär när denna vidsynta officerstyp blir dominerande i kåren. Borde inte ta mer än ett par, tre decennier.

      Radera
    2. Det handlar nog lite grann om vem som sätter agendan. Att din fil. mag. upplevdes som irrelevant berodde på att den inte hade någon motsvarighet bland yrkesofficerarna. Den dag som någon typ av akademisk meritering blir legio kommer förhoppningsvis situationen att ändras.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  5. Tjänstemannen25 mars 2012 23:53

    Är det bara jag som slagits av att allt Försvarmaktens tal om "civilt meritvärde" är tämligen enkelriktat?

    Det är oerhört viktigt att man får akademiska poäng och examen för sin officersutbildning (eller annan militär verksamhet). Då kommer nämligen alla civila arbetsgivare att vilja anställa en efter avslutad tjänstgöring. Däremot är motsvarande civila meriter helt ointressanta för ens militära karriär, om man skaffat dem civilt alltså.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant utgångspunkt! Du har givetvis helt rätt - meritvärdering borde verka åt båda hållen och så är inte fallet idag.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  6. Åter till grundfrågan: är fördjupning bättre än bredd? Svårt, men det är onekligen en skillnad. Man kan läsa intrduktionskurser i tjugo år, men det är främst i de högre kurserna man studerar metoder. Därför anser jag att det är relevant att kräva fördjupning. Samtidigt är det först i relation till andra metoder, som man ser skillnader, för och nackdelar, kanske är det därför examina kräver breddning utanför ett enda ämne?

    Ämnena bör vara relevanta, men vem är skickad att säga vad som är relevant? Filosofi kan vara högst relevant, eller genderkunskap. Kanske rentav hållfastlära kan vara relevant för vissa som aspirerar på tekniska uppgifter - "det finns många yrken i armén".

    Jag tror däremot inte på militära akademiska poäng; akademiska studier bör bedrivas vid akademier. FHS akademiska rykte tycker jag visar bevisar problemen. Bättre då att Försvarsmakten bekostar ett antal poster vid olika institutioner för att bedriva forskning och utbildning inom fackämnen.

    Men man blir en konstig fågel som har BÅDE akademisk examen och officersexamen, så man räknas inte riktigt som nåt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjänstemannen26 mars 2012 09:16

      "en konstig fågel som har BÅDE akademisk examen och officersexamen"

      Låter som en reservofficer m/ä ... :)

      Radera
    2. Problemet är väl att Försvarsmakten aldrig i förväg kan veta vilka kunskaper som den framtida konflikten kan behöva.

      Jag väntar lite med att sammanfatta diskussionen på denna tråd. Fast jag har en hyfsat klar bild av hur ett lämpligt utformat regelverk ska vara utformat...

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    3. En akademisk utbildning handlar mindre om kunskaper och mer om metoder; därför håller jag med om att det är svårt sätta regler för vad som är lämpligt och vad som är olämpligt. Ett snabbt överslag skulle kanske ge att arkeologi är det minst intressanta ämnet för en krigsmakt, men det var med arkeologer som man byggde upp MI6 (medan CIA byggdes med jurister). En del hävdar att civilingenjörsutbildning kan vara relevant också.

      Mer grundläggande är att jag vill se en öppenhet för utveckling och bli av med fixeringen till Den Stora Examen. Varför sa det ena koma före det andra? Är det inte viktigare vem som just nu är äst lämpad för en vis tjänst?

      - Kanske kan man se på merit och lämplighet vid bemanning till specifik post under karriären istället, är det en utopi?

      Den allmänna diskussionen om kategorier har en tendens att vilja kategorisera in människor, vilket begränsar deras möjligheter till framtida karriär. Låt bli det: öppna istället upp och beskriv vägar som SO kan utvecklas till OF, och hur tidvis kan bli heltid liksom vice versa!

      Radera
  7. Det är intressant att det debatteras en mängd kring tidvis tjänstgörande officerare (OF1) som gått 18 månaders utbildning och har en akademisk utb. om minst 180hp. Visst är 18 månader SOU kortare än 6 terminer OP på FHS, men om man sätter det i förhållande till nya "reservofficers utbildningen" för specialistofficerare (fd. KB/PB elever) som under 2 år skall gå totalt 16 veckors utb. (vs 18 mån för ordinarie SOU) för att bli 0R6 så känns 18 mån vs. 36 mån nästan väl tilltaget för tidvis tjänstgörande personal om man desutom skall baka in en akademisk examen. Vilket jag som du Sinhue anser borde vara i ett "relevant" ämne t.ex. statsvetenskap.

    /Guderian

    SvaraRadera
  8. Jag tror inte alls på den nya RO utb. SOU leder till kompetens som grpch men befattninar för Off/T är som plutch och uppåt. Jag har också svårt att se att den utb skall attrahera den tilltänkta akademiska målgruppen. SOU + akademisk utb hade kanske räckt om förbanden haft möjlighet till egen vidareutb men tyvärr kan förbanden knappt vidmakthålla kompetens på Off/K.../Arméoff

    SvaraRadera
    Svar
    1. Arméoff

      Om jag förstår den nya utbildningen rätt så är det ett interimistiskt beslut att använda den existerande SOU för alla blivande RO. Jag är mindre orolig över kompetensfrågorna än om attraktionskraften - är det rimligt att tro att en individ först tar en kandidatexamen och sedan lägger två till tre år för att utveckla den militära kompetensen? Det är nog rimligare att tro att ALLA RO anställs som 1:e sergeanter - vilka som senare kan söka officersbefattningar och bli officerare kommer Försvarsmakten nog aldrig att veta i förväg.

      Tack för dina kommentarer.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  9. Det är intressant det du skriver om officare osv. Man måste verkligen börja satsa på RO och även OP skulle kunna förändras lite. Visst ska man försöka få off/K:are som slutar att hoppa över till GSS/T eller till och med hemvärnet men det är inget man kan räkna med. Man måste också direkt utbilda reservofficerare till GSS/T och Hv. Jag tror nog inte heller att man först gör sina civila utbildning och sen den militära, det är nog ganska säkert tvärt om.


    Trogen läsare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror också att det vore en klok idé att utbilda reservofficerare direkt mot en befattning inom Hemvärnet. Det känns rätt omodernt att Hemvärnet nu bara får dem som "blir över" inom andra arbetsområden. Bra idé! Hemvärnet behöver professionaliseras och då vore en sådan åtgärd klok.

      GMY

      Sinuhe

      Radera