söndag 2 december 2012

Bottennapp i Dagens Nyheter


Rikstidningen Dagens Nyheter har i pappersversionen av söndagstidningen (men inte i nätupplagan vad jag kunnat se) en stort upplagd artikel om Försvarsmaktens påstådda enorma rekryteringsproblem. 

Artikelns anslag rimmar för övrigt mycket väl med de domedagsprofetior som sagda tidning brukar skrämma läsarna med avseende jordens klimat och dess utveckling.

I artikeln, som omfattar en helsida (!) går Dagens Nyheter (journalisten heter Eva Stenberg) bland annat ut med följande.

Påstående 1: 

Den ursprungliga målsättningen avseende ”deltidssoldater” i år var 4 700, men man har bara lyckats rekrytera en femtedel. Detta visar ”DN:s granskning”.

Eva Stenberg, nu har du totalt blandat ihop lingon och morötter. Det har mig veterligen aldrig funnit något mål att rekrytera några 4 700 GSS/T i år. Vad jag vet var den korrekta volymen 2 400 GSS/T, formulerad i ÖB:s uppdrag till produktionschefen (ÖB U 2012). Det vore intressant om du kunde redovisa till DN:s läsare var du hittat det nya rekryteringsmålet?

Siffran 4 700 har du nog blandat ihop med den totala volymen av interimsavtal - den har i sig absolut ingenting att göra med produktionschefens rekryteringsmål.

Det finns dock skäl till att vara mycket ödmjuk avseende hela systemet med t-personal (reservofficerare och GSS/T). Enligt min personliga uppfattning kommer det inte alls att duga att behandla GSS/T med samma närmast sömngångaraktiga nonchalans som reservofficerarna behandlats de senaste tio till femton åren.

Vad jag tagit del av var utfallet avseende anställda GSS/T 873 individer per den sista oktober. Om alla förband nu jobbar på som tusan kanske det går att komma upp i närmare 2 000 vid årsskiftet - det ska bli spännande att ta del av novembersiffrorna!

Påstående 2:

”Deltidssoldaterna, som Försvarsmakten kallar för tidvis tjänstgörande soldater”...

Helt fel. Det är riksdagen som beslutat vad kategorin ska heta. Detta gjorde riksdagen genom att anta en lag, där kategorin är omnämnd.

Påstående 3:

”Samtidigt finns heltidsanställda yrkessoldater, men de ska utgöra den mindre delen av armén”.

Även om Eva Stenberg i sak har aningen rätt så till vida att det finns två olika typer av anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (kontinuerligt respektive tidvis tjänstgörande) så har ju regeringen särskilt värjt sig mot benämningen ”yrkessoldater”. Eva Stenberg undviker dessutom att överhuvud taget gå in på den unika längre tidsbegränsade anställningsform som anställda gruppbefäl, soldater och sjömän har. 

Påstående 4:

”Försvarsmakten har gradvis skrivit ner planerna för deltidsgruppen. I år halverades målet till 2 450 deltidssoldater, men inte ens halva det nedprutade målet kommer att kunna uppnås”.

Nu förstår jag inte vad Eva Stenberg överhuvud taget yrar om. Rekryteringsmålet för år 2012 har länge legat runt 2 400 personer. Huruvida Försvarsmakten klarar det eller inte är väl lite väl tidigt att vara glad över redan per den 31 oktober?

Påståenden i faktarutan:

I en faktaruta går sedan Dagens Nyheter igenom olika volymer för olika typer av personal inom Försvarsmakten (”nu består försvaret i huvudsak av följande yrkesgrupper”).

”Kontraktsanställda soldater, sjömän och gruppbefäl. Målet är 6 600. Idag finns 4 144”. 

Försvarsmakten vill inte använda begreppet ”kontraktsanställd, eftersom det ger associationer som leder till att det är något annat än en vanlig anställning. Det finns inget ”kontrakt”, Eva Stenlund.

”Tidvis tjänstgörande soldater, sjömän och gruppbefäl”. Målet är att det ska finnas 9 500, idag finns 873”.

Helt korrekt, men du kunde skrivit att även dessa är anställda.

”Yrkesofficerare. I dag finns det ett överskott, men på grund av pensionsavgångar väntas det bli brist. Målet är 3 300 personer”.

Nu blandar Eva Stenberg ihop ”yrkesofficerare” med ”kontinuerligt tjänstgörande officerare” så siffrorna blir formellt sett helt tokiga. Med tanke på rådande nomenklatur kan jag känns viss sympati för att en illa påläst Stenberg går vilse i begreppsdjungeln.

”Yrkesofficerare, specialister. Cirka 5 900 behövs, men det råder brist”.

Nja, lite rätt och lite fel. Eva Stenberg kunde ju kanske kostat på sig att skriva om ”specialistofficerare” i stället för ”yrkesofficerare, specialister”. Ännu bättre hade det så klart varit om hon skrivit ”kontinuerligt tjänstgörande specialistofficerare”. Att det råder brist på denna grupp kan vi dock vara överens om.

”Reservofficerare. Målet är 2 450, men det är långt ifrån nått”.

Nu blir jag fundersam, vad menar Stenberg egentligen? Numerärt finns det ju nästan 7 000 reservofficerare så utifrån en rent volymanalys så är målet sannerligen mycket väl nått. Utifrån kompetens och intresse kanske man däremot kan sätta upp en varningsflagga.

Källan för ovanstående faktaruta anges som Försvarsmaktens budgetunderlag 2013. Jag hoppas verkligen att Försvarsmakten inte uttryckt sig lika illa som Eva Stenberg gjort.

Summa summarum.

Dagens Nyheter har i dagens lösnummer lyckats med att totalt blanda ihop interimsavtal med rekryteringsmål. Det finns kanske inte finns någon omedelbar anledning att jubla över rekryteringsläget avseende GSS/T, men lite sanning i ärendet hade inte skadat.

För att komma från en så stor tidning som Dagens Nyheter så var detta ett riktigt botten-napp. Herbert Tingsten vrider sig nog i sin grav.

GMY

Sinuhe  

32 kommentarer:

  1. Med tanke på hur svårt det verkar vara för Försvarsmaktens förband att använda rätt termer så är det väl inget att förvånas över att journalister väljer andra ord? En central fråga för oss skattebetalare är ifall insatsorganisation kommer att vara rätt bemannad 2014? Jag ser själv gärna att pressen skriver om frågan och granskar Försvarsmaktens arbete. I tidigare planer var målet för 2012-12-31 faktiskt 4700 GSS/T - jag hittade siffran i Försvarsmaktens delårsredovisning 2010.

    Om Herbert Tingsten vrider sig i sin grav så är det antagligen på grund av läget i Försvarsmakten snarare än ordval i DN.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan ha viss förståelse för att journalisten inte riktigt klarat ut besticken avseende terminologi.

      Vad DÅR 2010 säger om GSS/T-volymerna år 2012 måste nog ändå anses vara mindre intressant - jag förstår faktiskt inte hur man kunde komma fram till att vi skulle ha GSS/T överhuvud taget under åren 2010 och 2011 utan författningsstöd. Kanske det var så att det man menade var interimsavtal? Jag är säker på att journalisten blandat ihop interimsavtal och rekryteringsmål trots allt.

      Det var intressant att läsa DÅR 2010 för övrigt. Där heter det genomgående "gruppchefer" i stället för "gruppbefäl". Suck.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. DÅR 2010 var nog fel referens då den hänvisar till BU 2011. Där finns målet 4700 KGSS för 2012. Siffran var nog inte gripen ur luften utan det var den rekrytering som behövdes för att nå önskad målbild. Riksdagen har beslutat att insatsorganisation 14 ska vara intagen år 2014 och det förefaller vara svårt att lyckas med detta om alla GSS/T ska rekryteras, utbildas och övas i förband under 2014.

      Radera
    3. Det är möjligt men jag kan ändå tycka att det verkar rätt oklokt att utlova vissa volymer innan man överhuvud taget vet hur författningsstödet ser ut (4 700 KGSS).

      Riksdagen må besluta vad den vill - utan extra pengar för att rekrytera och anställa GSS/T så kommer det att gå exakt i den takt som Försvarsmakten angivit - eller långsammare. Vi rör oss för övrigt på obanad mark när vi vill rekrytera till GMU syftande till en anställning som GSS/T.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  2. Enkelt att hänga upp sig på detaljer...

    Rekryteringen går katastrofalt dåligt och då spelar det ingen roll vad vakanserna benämns! Hela systemet andas hål i huvudet och är en fantasifull PP-presentation som FM tror att man kan förverkliga bara genom att ge order om det.

    Man kan ana ett uns av panik i FML för nu närmar sig det magiska årtalet 2019 då ALLT ska vara gripbart "här och nu". Ingen vid sina sinnens fulla kan tro på den lögnen - men då synas bluffen och någon kommer att stå där med svarte petter.

    I förra veckan - om jag inte minns fel - kom påbud uppifrån att det skulle anställas 1-2 rekryteringssamordnare per förband. Anställning från nu och fram till 2014-12-31 (om jag inte minns fel). Paniken i halsen hos FML?

    Läget ute på förbanden är ren katastrof - möjligtvis P 7 undantaget. Soldaterna slutar på löpande band och rekryteringen kärvar - men vem är förvånad...

    Hela plutoner säger upp sig - ja nu är det förvisso pappersplutoner bestående av en handfull man, men är det bataljonens ledningspluton det rör sig om så kan man nog kalla det för katastrof.

    Sedan ska vi inte nämna materielen, eller snarare avsaknaden därav. Det lär inte heller finnas någon ljusning i sikte eftersom 40 flygplan ska betalas - och de är inte billiga. Regeringsdirektiv 7 - kläm åt tumskruvarna på både personal och materielbeställningar för klämma fram pengar till industripolitiskt stöd...

    Vem tror att Regeringsdirektiv 7 är rekryteringsbefrämjande? Snart kommer väl både uppsägningar och lönesänkningar (läs beordrad omgalonering) för att klämma fram ytterligare några sekiner ur den utarmade försvarsbudgeten.

    År 2019 kommer skillnaden mot 2009 att vara att då hade vi samövad personal men ingen materiel, medan vi 2019 varken kommer att ha samövad personal eller någon materiel.

    Som sagt....

    Om tidningarna, FML eller folk i gemen använder fel vokabulär spelar nog ingen roll i det stora sammanhanget för problemen är betydligt större än så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ju inte primärt vokabulären som jag ville peka på, utan det faktum att journalisten blandat ihop antalet interimsavtal med produktionschefens rekryteringsmål de facto år 2012.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. @Trident

      Vet ej om du är kustjägare eller leker kustjägare men på Amfibiebataljonen går GSST rekryteringen mycket bra om man ser på rekryterad personal mot KFÖer.

      Radera
    3. Det där med att hela plutoner säger upp sig måste du nog leda i bevis istället för att generalisera.

      Radera
  3. Jo - jag glömde ju en sak...

    För några veckor sedan läste jag en snabbremiss på nya markstridsreglementet. Reorganisation var något som togs upp....

    På den tiden då försvarsmakten bara bestod av "värdelösa" värnpliktsförband fanns en personalreserv av lika usla och dåliga värnpliktiga. När ett förband varit i strid kunde man under reorganisation ta personal ur reserven och fylla luckorna.

    Nu hade inblandade i markstridsreglementet uppmärksammat att vi i denna förträfflighetens tidevarv när FM består av så mycket bättre anställda soldater helt saknar personalreserv!

    Vad gör man då när förbanden börjar få förluster?

    Jo - Man agerar som på Östfronten 1944!

    Av vingklippta förband bildas STRIDSGRUPPER!

    Av vingklippta STRIDSGRUPPER bildas mindre STRIDSGRUPPER...

    ...o.s.v.

    Av två pappersbrigader återstår efter två veckors strider knappa tre förstärkta bataljoner...

    Finns det verkligen någon vid sinna sinnens fulla som tror på den sörja som sjösatts och som FML med en dåres envishet tror ska fungera...?

    SvaraRadera
  4. Din kommentar berör ett ämne som jag tidigare skrivit om på min blogg: frånvaron av redundans avseende GSS/T.

    Din fråga är visserligen en annan, men jag vill peka på att det kan förefalla klokt att - om det går - ha ett överskott (mobiliseringsreserv) på våra krigsförband. De krigsförband jag tillhörde under anno dazumal hade regelmässigt mobiliseringsreserver på 15 %.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns det rader i PRIO för detta?

      Radera
    2. hahaha...roligt på,riktigt :) länge leve PRIO!!!

      Radera
  5. Tacka vet jag dagens användbara och tillgängliga pappersförband, till skillnad från det mögiga invasionsförsvarets pappersförband. Det är faktiskt lite bättre och modernare papper idag!

    Låt nu tiden gå och låt oss göra samma antagande som Expressens ledarsida: Problemet är ju att FM vill mer än vad de får budget till. Hårdare nypor från den politiska ledningen krävs alltså. Ta ÖB i örat!

    Snart har vi då bortrationaliserat papperet i pappersförbanden också. Då har vi det "papperslösa" virtuella förbandet på riktigt - i PRIO? Modernare än så kan det knappast bli. Med en knapptryckning kan då militär förmåga realiseras från försvarsdepartementet, utan högre kostnad än tjänstemannens lön och en spottstyver (allt är relativt) för datorsystemet som ersätter allt papper.

    Det kallas "utveckling". Krig på riktigt är ju bara farligt och dyrt. Morgondagens arena är ju sajberspejs för bövelen.

    Klart som fan att ÖB får för mycket pengar och är för ambitiös. Vad ska vi med hela 7 krigsfartyg till? Eller varför mer än 40 stridsflygplan? (De är ju skitdyra och svenska dessutom - vem fan har sagt att svenska skattemedel ska gå till svenska arbetstillfällen?). Behövs verkligen så mycket som åtta manöverbataljoner? Vad i hela friden ska armén göra med hela 40 artilleripjäser? Att med svenska armén ha territoriell förmåga att försvara norra delen av Gärdet under två-tre dygn är en alldeles för hög ambition! Räcker det inte med att försvara holmen som riksdagshuset står på? Eller var det marinens uppgift kanske...? Flygets uppgift var uppenbarligen att stödja regeringens relation med Wallenberg-sfären och hade faktiskt ingenting med säkerhet och försvar att göra.

    Tack, Anna Dahlberg och Expressens ledarsida för er klarsyn! Vem skulle annars ta ansvar för svensk säkerhet och försvarsförmåga? Jävla ÖB som bara slösar skattemedel - på pappersförband dessutom. När det räcker med virtuella sajberförband i PRIO egentligen! Fy attan, vilken skandal! Skönt att media gör sitt jobb åtminstone!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @anonym,,,

      Mellan alla dina okvädesord kan jag bara anmäla att din kommentar om virtuella förband verkar återigen vara ett påhopp på PRIO. Den delen som i PRIO stödjer med personaluppföljning har utbecklingspotential men till skillnad mot förr så kan nu dessa så kalalde knapptryckningar snabbt ge svar inom många avseenden som tidigare mörkades i pappersform

      Radera
  6. Hej Sinuhe,
    Min förra kommentar försvann, så jag försöker igen.
    Målet 4700 soldater kommer från 2011 års budgetunderlag, bilaga 1 sidan 31 tabell 2. Då hette de ännu inte GSS/T, utan hade en annan benämning, men det handlar om tjänstgörande på deltid.
    Det råkar vara samma siffra som antalet intresseanmälningar, men här är det du som blandar äpplen och päron.
    Det målet skrevs ner till budgetunderlaget 2012 till 2400 GSS/T.
    Detta kommer inte heller att nås. Försvarsmaktens nya prognos kan du läsa om i tidningen imorgon.
    Innan du tar heder och ära av folk så tycker jag att du ska läsa på. Då skulle du se att siffrorna är helt korrekta och även sådana saker som vad reportern du skäller på egentligen heter. Samtidigt kan du notera att jag törs stå med namn under vad jag skriver. Det är väl lättare att kasta skit på folk när man får vara anonym.
    vänliga hälsningar
    Ewa Stenberg, DN

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eva

      Jag ber om ursäkt om jag "tagit heder och ära av dig". Du förefaller ha helt rätt såtillvida att siffran 4 700 INTE var antalet interimsavtal utan var en av Försvarsmaktens alla egna uppskattningar. Du har helt rätt och jag har helt fel i det avseendet.

      I mitt inlägg pekade jag också på vissa andra oklarheter i din artikel - inga stora saker kanske men ändå av den digniteten att det vore bättre att du höll dig till de begrepp som riksdag och regering beslutat om och inte hittade på egna. ""Deltidstjänstgörande" betyder arbetsrättsligt något helt annat än "tidvis tjänstgörande" - varför hade annars regering och riksdag infört en ny benämning tror du?

      Man kan ha många synpunkter på begreppen kontinuerligt respektive tidvis tjänstgörande, men nu är det faktiskt så att regering och riksdag har beslutat att det heter så. Ska Försvarsmakten kunna bygga varumärken runt dessa så vill det till att inte andra begrepp införs. Jag hoppas att vi har ditt stöd i denna fråga.

      Än en gång - ursäkta att jag beskyllde dig för sammanblandning av olika frukter och grönsaker.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Hej Sinuhe,

      Jag anser att det svenska försvaret och dess förmåga angår alla våra läsare och försöker därför att berätta om det på ett sätt som alla kan förstå.
      DN skriver för en bred läsekrets och om breda ämnen. Du är säkert väl inläst på Försvarsdepartementets och Försvarsmaktens terminologi men kanske inte lika väl inläst på socialdepartementets eller jordbruksdepartementets.
      Deltid vet alla vad det är, betydligt färre vet vad tidvis tjänstgörande är. I Försvarsmaktens budgetunderlag för 2011 var terminologin som du själv skrivit om i en tidigare bloggpost en annan (och jag antar att också den är spårbar tillbaka till Försvarsdepartementet och riksdagen).
      Jag tycker att Erik Lagerstens ambition att göra Försvarsmaktens språkbruk begripligare är hedervärd, försvaret ska ju finnas för medborgarna och då är det ju bra om de kan förstå vad Försvarsmakten säger och skriver. Alternativet att lära hela befolkningen militärt fackspråk tror jag är omständligare. Men visst kan du argumentera för det.
      Jag tycker dock att du borde rätta din blogg när det gäller din helt felaktiga beskyllning om de 4700 GSS/T. Och innan du anklagar mig för något fel nästa gång kan du väl höra av dig och höra vad jag fått det ifrån.(alternativt läsa Försvarsmaktens planeringsdokument)

      MYT

      Ewa







      Radera
    3. Hej Ewa

      Det aktuella rekryteringsmålet för år 2012 finns i FMUP 2012 och det som benämns ÖB U 2012 (där produktionschefen ges i uppgift att vidta åtgärder så att minst 2 400 GSS/T finns anställa vid årets slut. Detta är den aktuella siffran, alla andra är passé.

      Jag har stor respekt för att det kan te sig rörigt när Försvarsmakten dels ändrar benämningar (från KGSS till GSS/T), dels ändrar målvolymerna upp och ner.

      Till syvende och sist är det ändå så att om du ska skriva en artikel om illa det går med vår rekrytering av GSS/T bör din artikel baseras på det SENASTE ÅRSMÅLET vilket ENTYDIGT är 2 400 anställda GSS/T vid årets slut.

      Innan du anklagar mig för något fel ber jag dig därför vänligen att basera dina artiklar på senaste aktuella underlag i frågan.

      Inom parantes finns det säkert massor av olika planeringsunderlag avseende tillväxten av både GSS/K och GSS/T. Det är därför mest korrekt att basera utvärderingen av årets resultat på det mål som är mest aktuellt. Kan man tycka.

      Men ändå Ewa ska du ha "cred" (här i Egypten vet vi inte vad detta ord betyder) för att du i grunden (men ändå inte helt rätt) hade baserat din artikel på ett volymmål och inte, som jag helt felaktigt angav, på antalet interimsavtal.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  7. Har under dagen arbetat med att reda i det som Dagens Nyheter skrev om i söndags. Min mening är att eventuella missförstånd eller oklarheter främst är Försvarsmaktens eget ansvar. Vi har under resans gång sedan 2009 angivit siffror och benämningar som senare har reviderats. Det underlättar varken spårbarhet eller blir ett under av klarhet. Mycket av detta kan förklaras med att vi bryter ny mark utan erfarenhet sedan tidigare men är trots det eller tack vare, komplicerat även för oss som arbetar dagligen med dessa frågor.

    I BU11 anger vi det som då benämndes för KGSS till 4 700 vid årets utgång. I BU12 anger vi detta till 2 400 och nu med benämningen GSS/T.

    Orsakerna till den nya volymen är uppenbar och du anger ett antal av dem men det går inte att påstå att DN har fel när de spårar beslut och volymer.

    Sen var det märkvärdigt att siffran för KGSS var densamma som för interimsavtalen som var tecknade vid 2012 års början. Detta fick många med kunskap om dessa interimsavtal att omedelbart anta att DN for med fel uppgifter. Så är alltså inte fallet utan det är liknande siffra (4 700) med helt olika bakgrund och innebörd. Man kan diskutera om det är rättvisande att ange en siffra från äldre BU i en föränderlig materia men myndigheten behöver vara tydligare att ange skäl och orsaker till förändringarna.

    Vad gäller begreppet deltid använde DN detta för att begripliggöra KGSS och GSS/T. Även detta har jag viss förståelse för. Vår ambition för 2013 är att säkerställa att Försvarsmakten har en begreppsapparat, nomenklatur, som är begriplig, konsistent och användbar internt och externt. Där är vi inte idag.

    Vad som var olyckligt ur min synvinkel var också att de som tog del av hela uppslaget i DN tolkade de ökade marknadskostnaderna som en konsekvens av att det nu skulle vara svårt att rekrytera GSS/T. Många redaktioner och ledarsidor gjorde detta. Den kopplingen finns ännu inte. Årets GSS/T rekrytering har skett genom direkta kontakter mellan förband och tidigare värnpliktiga. Det är denna process som visat sig vara tyngre och mer tidsödande än planerat. Alltifrån att själva formella delen med t.ex. registerkontroll tar längre tid än tänkt till att enskilda anmäler svårighet att kombinera tjänsten med den civila arbetsgivaren.

    Först nästa år börjar vi med rekryteringen direkt till GMU för GSS/T och då med marknadsföring bland annat. Då kommer vi att se vilka kostnader detta för med sig. Den största skillnaden i nästa års budget (2013) är tydligt reserverade medel för förbanden att själv använda lokalt på det sätt som deras erfarenhet och vilja visar. Denna kostnad saknas i årets budget och därför måste enskilda budgetposter redovisas för att korrekt kunna jämföra marknadskostnaderna över åren.

    Avslutningsvis vill jag vara tydlig med att det nya personalförsörjningssystemet är mer kostsamt vad avser rekrytering än tidigare system. Det var uppenbart i de förstudier som gjordes och som låg till grund för politiska beslut. Beroende på analysmetod och volymer ser prognoserna olika ut. Det kommer att krävas en kombination av centrala kampanjer som driver volymer, lokala kampanjer som skapar lokal närvaro och slutligen personliga möten för att komma till avslut.

    Prognoskostnaderna för detta var väl kända när reformen fattades och bör svårligen komma som en överraskning för de politiker som såväl förordat som beslutat om reformen.

    Erik Lagersten
    INFODIR

    SvaraRadera
    Svar
    1. Erik

      Stort tack för ditt klargörande. Jag ber om ursäkt att jag också misstolkade siffran 4 700. Man kan ju faktiskt fundera över hur vi kunde gå från 4 700 till 2 400 på en "millisekund" - vad blir det för spårbarhet.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  8. Ett yrkesförsvar är den vägen vi har valt och skall fortsätta med så låt oss förbättra det men ej blicka bakåt.

    SvaraRadera
  9. Erik,

    När har riksdagen tagit ställning till eller ens informerats om FM:s marknadsföringsbudget?

    Mvh

    Allan Widman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det stod väl i det finstilta när ni införde yrkesförsvaret, eller?

      Radera
    2. Allan,

      Av SOU 2009:63 ”Totalförsvarsplikt och frivillighet” framgår då preliminära beräkningar baserat på svenska erfarenheter av marknadsföringskostnader. Då bedömdes kostnaderna till 25 000 kronor per rekryterad person. Av samma utredning framgår de komparativa studier som FOI gjort avseende utländska erfarenheter. FOI angav de nederländska erfarenheterna till 37 300 kronor per rekryterad person. Utredningen fastslår ”Med andra ord måste marknadsföringsinsatserna öka för att kunna nå ut till individer i en minskande
      målgrupp.”

      Som grund för vårt arbete idag utgår vi från propositionen 2009/10:160 ”Modern personalförsörjning för ett användbart försvar”; 4.9 Framtida krav på rekryteringsverksamheten samt 4.10 Information om försvar och krisberedskap. Propositionen beskriver en hög ambitionsnivå och vilka begränsningar som ska gälla. Sådana begränsningar är t.ex. att skilja skolinformation från rekrytering.

      Utöver dessa utredningar med kostnader och propositioner med ambitionsnivå har Försvarsmakten också redovisat till regeringen uppskattade kostnader. Huruvida riksdagen tagit del av dessa uppgifter är för mig okänt.

      Även utan dessa underlag är min mening att det är viktigt att inse att frivillig rekrytering inte kommer att vara gratis utan kosta mer än ett pliktbaserat system. Det kommer att krävas en kombination av centrala kampanjer som driver volymer, lokala kampanjer/aktiviteter/övningar som skapar lokal närvaro och slutligen personliga möten för att komma till avslut. Bara det ena eller det andra kommer inte att vara tillräckligt, och det vet alla som tittar på utländska erfarenheter. Tiden kommer att avgöra vilken fördelning av dessa som visar sig mest effektiv och vilken mix som fungerar bäst. Förmodligen varierar slutsatsen beroende på kategori, region och tid. Av detta utfall kommer också slutgiltiga kostnader att kunna fastställas.


      Erik Lagersten
      INFODIR

      Radera
  10. Erik,

    Som Du väl vet är det propositioner - och inte SOU:er - som riksdagen tar emot och i förekommande fall godkänner. Hur mycket som avsätts till marknadsföring och hur detta fördelas är helt en myndighetsintern angelägenhet.

    Min främsta kritik gäller hur pengarna används. De reklamkampanjer jag tagit del av; "har du det som krävs?", "välkommen till vår verklighet" etc, framstår mera som ett sätt att bygga ett varumärke än att ge unga människor en realistisk bild av vad det innebär att verka i vårt försvar.

    Jag vet att strategin är att först bygga ett starkt varumärke för att sedan kunna rekrytera. Min tro är dock att medan 160 Mkr är en ganska begränsad summa när det gäller varumärkesbyggande, är det ett substantiellt belopp ifråga om övningar eller bättre villkor för berörda soldater.

    Mvh

    Allan Widman

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allan,

      ett tecken på ny tid när viktig diskussion förs mellan riksdagen och myndigheter på bloggar. Sinhue bidrar här till en värdefull debatt.

      Det vore mig främmande att gå i polemik med en riksdagsledamot men jag menar nog att förutsättningarna för lagstiftning inte bara är propositionerna som sådana utan också de utredningar och den debatt som föregår dessa. Vad avser det faktum att en frivilligt personalförsörjd försvarsmakt har högre kostnader för rekrytering än en värnpliktig sådan var väldigt tydligt i det arbete som föregick riksdagsbeslutet. Om inte annat beskriver propositionen om personalförsörjning tydligt den kraftansträngning som behöver göras.

      Det borde därför inte väcka någon förvåning att vi nu har sådant som tidigare var okänt i Sverige, nämligen att nationens försvarsmakt annonserar efter personal och på så sätt sticker ut jämfört med andra myndigheter.

      Jag delar din uppfattning att kostnaderna är höga och bör sänkas framöver. Hur mixen kan se ut beskrev jag i inlägget tidigare. Även jag brukar framhålla polisen som exempel. Det arbetet har naturligtvis inte skett över en natt utan har föregåtts av en systematiskt arbete med att presentera polisen som en attraktiv arbetsgivare. Idag har polisen mångdubbelt fler sökande än tillgängligt platser och många sökande skaffar sig en eller flera akademiska examen för att meritera sig.

      Förutom polisen egna arbete så kan man också reflektera över det förhållandet att politiken under en lång rad år framhållit vikten av en stark polismakt, tillfört resurser och ständigt ökat antalet utbildningsplatser.

      Den strategiska förflyttningen för Försvarsmakten har knappt påbörjats och kraften har inledningsvis lagts på att maximera sökvolymerna. Jag tycker också att det är en förenklad slutsats att ställa olika saker mot varandra. Bättre övningar är en förutsättning för att befattningarna ska framstå som attraktiva och intressanta. Det utesluter inte behovet av smart masskommunikation för att nå väldigt många potentiella medarbatare samtidigt. Vi räknar med att för 4 000 utbildningsplatser krävs upp emot 30 000 ansökningar. Då är övningar en del och marknadsföringen en annan för att lösa denna jättelika uppgift.

      Erik Lagersten
      INFODIR

      Radera
  11. Erik,

    Delar verkligen synpunkten om hur uppfriskande det är när myndighetsföreträdare och folkvalda, mer eller mindre, offentligt kan diskutera frågor som denna.

    Ja, det kan mycket väl vara en förenklad slutsats att ställa smart masskommunikation mot övningsverksamhet. Avsikten var dock att åskådliggöra att varumärke kan byggas på olika sätt. Övningar t.ex. har ju det goda med sig att det, förutom att öka FM:s attraktionskraft både för aspiranter och redan rekryterade, också bidrar till det egentliga målet; en tillgänglig och övad insatsorganisation.

    Att räkna ut masskommunikationens kostnad per rekrytering är ju lite svårt. Som både Du och Sinueh redan konstaterat är ju rekryteringsmålen en något rörlig materia. Själv nämner Du nu siffran 4000 som ett hypotetiskt behov. Redan där ligger ju masskommunikationsbudgeten för nästa år ensamt långt över de 25 000 kr per rekryt som den senaste pliktutredningen ska ha nämnt. Därtill får man förmoda att det finns en del övriga kostnader som också måste täckas in som t.ex. kostnader hänförliga till statens rekryteringsmyndighet, införande i PRIO och lokala rekryteringsansvariga.

    Du skriver att den strategiska förflyttningen för Försvarsmakten knappt har påbörjats. Jag tror att Försvarsmakten vid införandet av frivillig rekrytering befann sig i en ganska god strategisk position. Och såvitt jag minns var söktrycket initialt mycket stort, och det innan den smarta masskommunikationen ens satts igång.

    Det goda varumärket byggde i mycket på ordning, reda, förutsägbarhet och viljan till försvar av Sverige. Även detta bör beaktas vid valet av rekryteringsstrategier.

    Mvh


    Allan Widman

    SvaraRadera
  12. Det hedrar en gammal skröplig egyptier att INFODIR och Allan Widman besöker mitt enkla krypin och startar en viktig diskussion. Herrarna är välkomna när som helst. Nästa gång ska jag bjuda på te.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  13. Jag ser nu också att viss förvirring råder om huruvida Eva heter Eva eller Ewa. Även här ber jag om ursäkt om jag stavat ditt namn fel - men visst stod det Eva under artikeln i tidningen?

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  14. Gustav Wasa sa...

    DN avslutar inte sina artiklar med en underskrift. De inleder med en bildbyline. Det stod "W" (dubbel-ve) i bildbylinen två gånger både i fet sans-serif och i en i mindre stilgrad tryckt e-postadress.

    SvaraRadera