Jag tror att svaret på frågan finns lite grann i den nuvarande Lagen om totalförsvarsplikt.
Vaddå, säger den påläste läsaren, den lagen är ju avskaffad eller vilande? Nej, det är den inte alls. Lagen gäller i alla sin delar utom den lilla delen som avser värnplikten och civilplikten samt skyldigheten att genomgå mönstring. Så här står det i lagen:
3 a § En totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå mönstring enligt 2 kap. 2 och 3 §§ eller fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt 4 kap. endast om regeringen med hänsyn till att det behövs för Sveriges försvarsberedskap har beslutat det. Lag (2010:447).
Alltså kan vi konstatera att lagen om totalförsvarsplikt i några få delar är vilande. Enligt 3 a § ovan är det "värnplikten" som är vilande - vad omfattar detta begrepp då?
Vad värnplikten omfattar framgår av 4 §:
4 § Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
Här kom det viss vägledning: värnplikten omfattar bland annat beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
Nu letar vi vidare i denna ganska omfattande lag och hittar följande:
12 § En totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift ska krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. Den som har genomgått en längre grundutbildning än 60 dagar ska krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen fullgjordes, om det inte från totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att han eller hon krigsplaceras i en annan verksamhet.
Längre ner i § 12 står det:
Krigsplaceringen ska inte kvarstå längre än tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället. Om det finns särskilda skäl i enskilda fall, får beslut fattas om förlängning. Lag (2010:447).
Sammanfattning: begreppet krigsplacerad har fortfarande i allra högsta grad aktualitet. Om regeringen fattar beslut om att aktivera värnplikten, som den är formulerad i 4 § ovan, ska alla krigsplacerade infinna sig till tjänstgöring på den plats som framgår av deras respektive krigsplaceringsorder.
Nu kommer dagens stora fråga: hur ska ovanstående tolkas med bakgrund av att regeringen också har bestämt att all tjänstgöring (i krigsförbanden kan man anta) ska ske med frivilligheten som grund.
Personligen tror jag att man ska se detta som a) en tvåstegsraket och b) en helförsäkring.
Tvåstegsraketen innebär att - javisst, alla befattningar i krigsförbanden ska bemannas med kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande arbetstagare men för att vi ska vara säkra på att de rackarna verkligen infinner sig när det föreligger fara för krig och örlog så kommer regeringen att aktivera värnplikten om behov finns.
Det jag inte har kunnat utreda är var det står att en svensk totalförsvarspliktig inte kan kallas in för att tjänstgöra i främmande land (inklusive internationella militära insatser). Kan någon av alla mina läsare hjälpa mig med den pusselbiten?
En spontan reflektion efter att ha spenderat en kväll med Lag (1994:1809) om total-försvarsplikt är att det finns visst utrymme för att städa. Avsnittet om tjänstgöring utan vapen känns inte speciellt aktuellt, hur vilande än värnplikten är.
Jaha, och hur passar detta ihop med den reformerade personalförsörjningen då? Som en spegel kanske? Försvarsmaktens krigsförband ska ju bemannas med kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande militära arbetstagare (samt viss frivillig personal).
- De k-tjänstgörande har arbetsskyldighet i Försvarsmaktens verksamhet både nationellt och internationellt men kan säga upp sig från sin anställning om krig och örlog utbryter = tomma befattningar i krigsförbanden.
- De t-tjänstgörande har nationell och internationell arbetsskyldighet när de tjänstgör men däremot ingen stark skyldighet att överhuvud taget tjänstgöra (detta är nog inte helt sant men det finns inga straffrättsliga sanktioner om t-personalen inte infinner sig till tjänstgöring - i realiteten är det ingen stark skyldighet).
Med andra ord kan en aktiverad värnplikt användas för att öka sannolikheten att k-personal och t-personal, under förutsättning att de är krigsplacerade, infinner sig till tjänstgöring vid krig och örlog.
Slutsats 1: om inte k-personal och t-personal krigsplaceras i sina insatsbefattningar ökar risken för "luckor" om regeringen bedömer att värnplikten måste aktiveras med hänsyn till Sveriges beredskap - det jag ovan kallade för krig och örlog.
Slutsats 2: Försvarsmaktens organisation i allmänhet och krigsförbandens i synnerhet måste överensstämma med motsvarande delar i IOR. Om dessa, i två olika system beskrivna, systembeskrivningar av grundläggande byggstenar för Sveriges existens divergerar ökar risken markant för att personalförsörjningen av krigsförbanden "vid krig och örlog" inte kommer att fungera.
Bästa läsare - detta var nog nästan det längsta inlägg jag skrivit. Kom gärna igen med feed-back och synpunkter!
GMY
Sinuhe
Det handlar väl snarast om en "snygg" omskrivning för att värnpliktiga var tvungna att mobiliseras för att kunna sändas utomlands. Anställning i Utlandsstyrkan gjorde att man kunde komma runt det faktumet. Har också letat i lagrummet var det står att värnpliktiga inte kan beordras utomlands, men kammat noll. Betänk också att vi hade en rad värnpliktiga förband som var avsedda att strida på andra sidan gränsen. Frågan är om man nu i och med de nya lagarna och förordningarna har skrivit fast sig i att personal i Försvarsmakten som ska tjänstgöra utomlands måste ha det i sitt anställningsavtal? Då kan vi räkna bort de värnpliktiga för nationella insatser utomlands.
SvaraRaderaDå det enligt §12 står att man kan krigsplaceras först efter man fått en grundutbildning så kan man nog utesluta majoriteten av svenskar i framtiden då de knappast gjort GMU. Frågan är om ens en GMU räcker för krigsplacering? Vet de soldater som gör GMU om att de kanske höjer sina skyldigheter mot staten i och med detta?
SvaraRaderaDessutom så öppnar det för en hel del frågetecken.
- Vad händer med en GSS eller officer efter att han/hon avslutat sin tjänstgöring? Står han/hon på någon slags insatsberedskap som kan räknas som högre en gemene svensk t.ex. vid ett "Givakt"/P-mob scenario?
- Vilka har skyldighet att tjänstgöra vid en nationell katastrof. Kan man nyttja civilförsvarsplikten och de nya lagliga skyldigheterna att ställa upp och hjälpa en människa i nöd? Eller är det enbart HV och GSS/T som man kan kalla in? Hur snabbt kan man kalla in GSS/T?
Wiseman
SvaraRaderaDet är intressant att du inte heller hittat något lagrum som förbjuder vpl att tjänstgöra utomlands. Det är kanske trots allt är så att det inte finns något sådant?
I så fall kan ju rent teoretiskt regeringen mobilisera ett krigsförband med lagen om totalförsvarsplikt som grund och sedan skicka hela förbandet utomlands?
Jag tror faktiskt att vi missat något här...och hinner inte grotta mer i det just nu! Jag ber att få återkomma - Nilen väntar...
GMY
Sinuhe
Men gör ni inte det en smula jobbigt just nu? Läs regeringsformen kap15 §13 och återkom sedan. ;-)
SvaraRaderaJ.K Nilsson
I Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 5 kap. Gemensamma bestämmelser för värnplikten och
SvaraRaderacivilplikten, regleras tjänstgöringen för värnpliktiga. Där i finns ej internationell tjänst varvid sådan inte är föreskriven för värnpliktig personal.
Eftersom det inte är reglerat att FM får använda värnpliktiga i internationell tjänst så kan man inte göra det.
J.K: §16 är intressantare
SvaraRaderaCynisk: Du får nog peka noggrannare än så vad i nämnd lag du bygger ditt påstående på.
13 § Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.
SvaraRaderaRegeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater. Lag (2010:1408).
Om man inte läser förarbetena till regeringsformen kan man av ovanstående dra slutsatsen att det är OK att skicka svenska värnpliktiga under vissa förutsättningar. Begreppet "hindra en kränkning" kan ju möjligen tolkas som att insatsen sker på någon annans territorium.
Detta var mer komplicerat än vad jag trodde. Någon "folkrättare" i publiken?
Cynisk, jag undrar om du har rätt - bara för att det inte uttryckligen står att svenska värnpliktiga får användas utomlands behöver det väl inte betyda att det är olagligt.
GMY
Sinuhe
Det finns positiv respektive negativ lagstiftning, dvs vad som är lagligt att göra respektive olagligt att göra.
SvaraRaderaMyndigheters verksamhet hanteras ofta av positiv lagstiftning vilket innebär att myndigheten endast får göra det som står reglerat i lag och förordning.
Alltså: Bara för att det inte är uttryckligen förbjudet innebär det inte att det är lagligt för myndigheten.
Värnpliktigas tjänstgöring är reglerad i Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt 5.kap. och där finns det inte stöd för att skicka vpl utomlands.
Försvarsmakten har särskilt lagrum för internationella insatser reglerande bland annat personalen.
Några rader från Rekryteringsmyndigheten.se
SvaraRadera”Efter GMU blir du krigsplacerad
Personalförsörjningssystemet som infördes den 1 juli 2010 innebär att du blir krigsplacerad när du har genomfört Försvarsmaktens grundläggande militära utbildning (GMU) och när du har tjänstgjort i Försvarsmakten.
Du får en krigsplaceringsorder en tid efter att du har avslutat din utbildning och blivit godkänd eller avslutat din tjänstgöring som rekryt. Ordern innehåller information om din befattning och ditt krigsförband.
Om du redan är krigsplacerad
Det nya personalförsörjningssystemet påverkar inte dig som redan är inskriven för värnplikt eller civilplikt och är krigsplacerad. Totalförsvarsplikten finns kvar, men skyldigheten att mönstra och tjänstgöra med plikt gäller enbart om försvarsberedskapen kräver det.
Du är alltså fortfarande krigsplacerad och enligt lagen om totalförsvarsplikt är du det i högst tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället. Om det finns särskilda skäl kan din krigsplacering förlängas. Den dag du inte längre är krigsplacerad häver Rekryteringsmyndigheten din inskrivning och då får du ett skriftligt besked om det.”
Av detta kan man utläsa att FM har och kommer att ha tre olika typer av personaluppfyllnad i krigsförbanden.
Endast anställda.
Anställda och totalförsvarspliktiga.
Endast totalförsvarspliktiga.
Jag delar dina slutsatser 1och 2.
Av detta uppstår en del intressanta frågor.
De förband som cirka 2020 endast skall bestå av anställda innehåller idag totalförsvarspliktiga. Dessa skall enligt plan fasas ut så snart det finns anställda i tillräckligt antal och med rätt kompetens. Hur många förband räcker våra anställda till?
Hur räknar man uppfyllnad då många i förbanden hela tiden kommer att vara under utbildning? Med dagens avgångar kommer det att behövas en överrekrytering. Hur hanteras denna i systemet?
Någon form av den gamla ”slasken” kommer att uppstå.
Var krigsplaceras efter endast genomgången GMU?
Krigsplacera sådana som slutat i förtid av olika skäl är väl något som måste ses som en utmaning.
Kan en GSS/T som ej kommer på anmaning anses ha avslutat sin tjänst och därmed vara ifråga för krigsplacering enligt totalförsvarsplikten?
Kravet på samövning av förbanden blir en fråga att bita i speciellt om man inte tjänstgör i insatsorganisationen i sin krigsbefattning.
Gripbarheten, personaluppfyllnaden, utbildningsnivån, motivationen och samövning på de olika förbandstyperna ovan kan man ju fundera lite över.
Många frågor är obesvarade och tyvärr är det redan herrarnas fria ute på förbanden.
Vissa förband hävdar med bestämdhet att de har anställt och satt in GSS/T i insatsorganisationen!
Två utlandsstyrkor i bataljonsstorlek och tre mindre säger vissa att FM skall klara av att skicka ut årligen från och med 2015! Förbanden skall dessutom tas rakt av ur insatsorganisationen !!!
FM genar i första kurvan genom att inte följa personalreformens linje. Genom att rekrytera ur magasinet skjuter man kostnaderna och problemen framför sig.
Resultatet blir kanske att FM helt plötsligt står utan både personal och pengar.
Redan nu förbereds för inställda övningar och minskningar av krav på grund av ökade kostnader.
Då FM knappt har börjat använda oss av reformen ännu är detta oroväckande.
Jag rotade för några år sedan i lagstiftningen för utlandstjänst för värnpliktiga och kom fram till att blockeringen låg på den politiska viljan inte på någon speciell lagparagraf.
Teaterdirektören.
PS! Långt inlägg, därav lång kommentar..
Cynisk: Visserligen, men likväl är det svårt att finna någon positiv skrivning i nämnd lag om att tjänstgöring endast kan vara aktuell i Sverige.
SvaraRaderaWiseman, §16 reglerar att regeringen inte behöver ha riksdagens godkännande i detalj för sända väpnad trupp i alla lägen. Min tanke med §13 var att visa på att krigsläge måste råda eller IKFN för att generellt kunna använda försvarsmakten utomlands.
SvaraRaderaFör att kunna använda §16 för att infria våra internationella förpliktelser om Sverige inte var i krig var vi tvungen att förlita oss på lagen om Utlandsstyrkan. Utlandsstyrkan krävde anställning av soldater för att försvarsmakten skulle kunna användas internationellt.
Lag om utlandsstyrka har ersatts av "Lag (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser". Man talar fortfarande om kriteriet att soldater måste vara anställda av försvarsmakten för att kunna användas utomlands. För att få använda totalförsvarspliktiga i krigstjänstgöring så måste höjd beredskap ha beordrats.
Hur som, vi talar enbart om lagens skrivningar och lagar kan ändras. Talar vi i stället om betydelse och erfarenheter så har vi tidigare sett att tjänstgöring utomlands kan vara moraliskt svårt att genomföra med plikttjänstgöring, en sorts form av Vietnamerfarenhet. Köttkvarnen får en obehaglig betydelse.
Det är skillnad på "försvar av riket" där vi inte vet hur utgången kan bli i form av förlorade friheter och självbestämmande och en insats för att bättra på våra internationella poäng, "Samla vita kulor". I det förra så är acceptansen för värnplikt betydligt större än i det senare.
J.K Nilsson
@Wiseman
SvaraRaderaDet finns ingen skrivning om att vpl kan sättas in utomlands när inte Staten förklarat krigstillstånd. Därför kan inte FM använda vpl till det.
Det behövs alltså inget förbud eftersom det inte finns tillstånd till det.
Cynisk, kan vi vara överens om kedjan Regeringsformen --> Lag om totalförsvarsplikt --> Lag om utlandsstyrka (motsvarande)?
SvaraRaderaRegeringsformen beskriver när riksdag och regering kan använda Försvarsmakten.
Lag om totalförsvarsplikt säger att värnpliktiga kan kallas in för krigs/beredskapstjänstgöing först efter att regering/riksdag beordrat höjd beredskap, alltså det behöver inte råda krigstillstånd.
För att kunna använda soldater utomlands i andra fall måste då "lag om utlandsstyrka" användas. Lag om utlandsstyrkan anger att tjänstgörande utomlands måste vara anställda.
J.K Nilsson
Sinhue, att basera flyg i Norge eller Finland som del av incidentberedskapen kan göras med stöd av regeringsformen. Det är inget Försvarsmakten själv kan styra över av naturliga skäl då det är mellanstatliga förhållanden. Riksdag/Regering har då gett order om beredskap och värnpliktiga kan då kallas in för beredskapstjänstgöring i högst 180 dagar (kap4, §8 i Lag om totalförsvarsplikt).
SvaraRaderaKedjan ser då ut som följer:
15 kapitlet, §13 i RF: Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten att basera en incidentrote på Bodö för att förhindra dom vildsinta Islänningarna att kränka svenskt territorium. Regeringen inhämtar nödvändiga tillstånd i från Norge och gör nödvändiga avtal i enlighet med internationell rätt. --> 4 kapitlet i Lag om totalförsvarsplikt: 8 § Om det i annat fall än som avses i 7 § behövs för Sveriges försvarsberedskap, får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag skall fullgöra beredskapstjänstgöring.
Beredskapstjänstgöring får för varje totalförsvarspliktig omfatta högst 180 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen.
Jag kan inte tolka det som annat än att totalförsvarspliktiga kan beordras att tjänstgöra utomlands oavsett vad försvarsministern än säger. Det gäller dock inte för samlandet på "Vita kulor", altruistiska motiv eller svenska intressen.
Som läget var vid tiden för ONUC (kongo och F22) så skulle jag kunna tänka mig att det för svensk säkerhet skulle kunna gå att beordra totalförsvarspliktiga till Kongo. Lite slirigt resonerat men inte helt gripet ur det blå.
J.K Nilsson
Hej kamrater
SvaraRaderaNu är jag hemma och ska läsa ikapp mig på era kommentarer!
Det jag bland annat ville belysa var att om en anställning med placering i ett krigsförband ska "speglas" med en krigsplacering i samma befattning för att säkerställa personalförsörjning vid krig och örlog måste ju krigsförbanden vid varje tillfälle se likadana ut i PRIO och IOR.
Eller så är jag för alarmistisk - även om krigsplaceringar normalt inkluderar befattning kanske det hade räckt att man var krigsplacerad i ett krigsförband men inte exakt i vilken befattning.
Jag återkommer efter att ha funderat under dagen!
GMY
Sinuhe
PS: Tack J.K. Nilsson för att du delar med dig av dina kunskaper inom ett område där vi egyptier har ett kunskapsunderläge! Mycket vänligt!
Ja, tack J.K.
SvaraRaderaNär det gäller lagen gäller det att förhålla sig till lagboken som en viss potentat i heta frågor förhåller sig bibeln.
SvaraRaderaJ.K Nilsson
@J.K Nilsson
SvaraRaderaJag delar din uppfattning som du redogör för i svaret till mitt förra inlägg.
Däremot anser jag inte att tjänst åt FN i Kongo faller inom ramen för lagrummet för nyttjande av totalförsvarspliktiga. Ganska långt ifrån faktiskt. Det förelåg inga anledningar till höjning av beredskap och inkallelse av pliktig personal eftersom det inte fanns något hot mot Sverige. Att svensk trupp i internationell insats ingår i krigföring är inte skäl nog.
Det finns hinder för nyttjande av vpl personal utomlands och du redogör ganska bra för dessa. Därför har det också lagstiftats om nyttjande av personal för internationella insatser. Om det inte var ett problem skulle inte lagen behövas.
Nu med det nya personalförsörjningssystemet är en del av problemen borta, men bara en del. Fortfarande kommer det inte gå att tvinga ut ovillig personal. De kommer helt sonika säga upp sig, vilket de har sin fulla rätt att göra.
Teaterdirektören!
SvaraRaderaJag vill börja med att kommentera din uppdelning i tre olika sorters förband. Den tredje förbandstypen (endast totalförsvarspliktiga) tror jag rätt säkert inte finns - några chefer bör ju rimligen vara YO eller RO. Eller menade du kanske bara bland "manskapet"?
Du berör den frågan jag "touchat" lite tidigare - nämligen frågan om redundans. Den kategori där det med fullständig sannolikhet kommer att uppstå brister om vi inte ändrar i systemet är bland GSS/T: här är ju tanken att strikt följa principen 1:1. Jag hoppas innerligt att detta kommer att ändras!
Avseende GSS/K, OFF/K och SO/K är egentligen principen densamma. Detta är dock inte internationellt ovanligt. Men - alla andra länder med "reservister" har en generös systemredundans, där antalet reservister ofta är två till tre gånger fler än antalet befattningar.
Beträffande krigsplacering efter tre månaders utbildning hoppas jag att TRM skrivit fel! Enda situationen där det rimligen kan stämma är om GMU har varit inriktad mot tjänstgöring i Hemvärnet - där BLIR man krigsplacerad.
En GSS/T som inte infinner sig till tjänstgöring trots inkallelse baserad på tjänstgöringsplanen kommer vad jag vet att sägas upp (och därmed bli av med sin befattning). Att behålla en eventuell krigsplacering kan vara logiskt som ett nödalternativ men "systemmässigt" tveksamt.
Jag hoppas alla här är överens om att INGA förband kan ha anställt GSS(T än! En anställning av GSS kan enligt dagens stöd (kollektivavtalet) endast resultera i en anställning som GSS/K - inget annat. Sedan kan förbanden hävda vad de vill - det är omöjligt, om man ska vara stringent.
Slutligen vill jag hålla med om din slutkommentar, att riksledningen sannolikt KAN fatta beslut att skicka svenska soldater utomlands mor deras vilja. Spärren ligger inte i formalia utan i vilja att genomföra.
GMY
Sinuhe
J. K. Nilsson
SvaraRaderaJag gillar din liknelse med Bodö - där visar du föredömligt pedagogiskt hur olika delar av Sveriges författningar kan användas för olika situationer. Jag ser inga fel i din beskrivning.
Men - avsikten med mitt första inlägg var egentligen inte inriktat mot insatser utanför Sveriges gränser, utan mer i allmänhet ägnat att belysa samspelet mellan a) en insatsbefattning i ett krigsförband och b) en krigsplacering enligt lagen om totalförsvarsplikt i samma befattning.
Vad jag kan se av alla kloka kommentarer är hypotesen hittills någorlunda korrekt: en insatsbefattning ska regelmässigt stödjas av en krigsplacering.
Ha en trevlig lördagskväll alla!
GMY
Sinuhe
Cynisk, min tanke var att man har beskrivit uppsättandet av ONUC med neutrala stater som ett sätt att minska spänningen mellan stormakterna. Både USA och Sovjetunionen hotade att intervenera i Kongo för att stödja sina intressen. I Säkerhetsrådet accepterade båda sidor motvilligt ONUC. Den svenska säkerheten ökade i och med att man vred Kongo ur stormakternas händer. Mitt under missionen uppstod också Kubakrisen.
SvaraRaderaSom sagt, det är lite slirigt och skjutit från höften men principen är att genom att missionen utfördes för att minska spänningen mellan stormakterna så faller den inom riksdagen och regeringens uppdrag att hantera svensk säkerhet.
J.K Nilsson
Sinuhe, jag tycker det är en smula omoraliskt att tala om att frivilligheten i försvarsmakten samtidigt som vi skall plikta in folk till krigsplacering. Det känns lite som att äta kakan och ha den kvar.
SvaraRaderaFörsvarsministern har talat sig svettig om fördelen med frivillig personal och vi har inga sanktionsmöjligheter mot de soldater som vill sluta.
Antingen har vi plikt eller så har vi det inte.
Jag skulle hellre ha vilja sett att vi vidareutvecklat värnplikten så att vi fortfarande mönstrade personal och kanske till vissa befattningar utnyttjade pliktinstrumentet samtidigt som vi hade ett färre antal antal (snabb)insatsförband som roterade till missioner och en större förbandsmassa pliktpersonal.
Om jag nu skulle vara intresserad att vara anställd i försvarsmakten ett antal år så varför skulle jag vara intresserad att vara krigsplacerad med tvång i tio år (enligt lag) när min granne inte varit intresserad av att vara soldat?
J.K Nilsson
@J.K Nilsson
SvaraRaderaEn FN-insats på ekvatorn var på tok för långt ifrån försvaret av Sverige för att insättande av vpl (dvs beredskapshöjning och inkallelse) skulle kunna ske.
Det måhända ha blivit ett "creep" men om man tänker till på hur lagen är skriven för tjänstgöring för vpl samt att det finns särskilt lagrum för internationell insats så förstår man att det inte bara är att skicka vpl mot deras vilja.
En nationell insats på annans territorium (Fjptrl på djupet tex) efter beredskapshöjning i syfte att skydda svenskt territorium är en annan femma.
När det gäller diskussioner om vad som varit lagligt möjligt att genomföra i Kongo på 60-talet så är nog varken 1994 års pliktlag eller 1973 års regeringsform relevant.
SvaraRaderaNågon som vet vad motsvarade lagtexter sa i början av 1960-talet?
För övrigt är jag benägen att hålla med Teaterdirektören och Sinuhe, det var den politiska viljan snarare än lagtexter som gjorde att vi inte skickade värnpliktsförband i utlandstjänst.
J. K. Nilsson
SvaraRaderaDet är mycket trevligt att du är tillbaka som klok kommentator, vi är nog många som saknat dig! Fast du kanske varit mer aktiv på andra bloggar än Sinuhes.
Du har helt rätt i att om man läser 30 januari-underlaget och de därpå följande regeringspropositionerna står det inte ett dugg om att krigsplaceringsinstrumentet ska behövas längre. Som du skriver så rimmar begreppet lite illa med frivilligheten.
Eller gör den egentligen det? Om Försvarsmakten använder krigsplaceringsinstrumentet som ett sätt att öka sannolikheten att frivillig personal verkligen infinner sig till tjänstgöring vid krigs och örlog så ser jag faktiskt inga större fel med det. Däremot så skulle jag inte alls ge samtyckte till att personal som varit anställda men slutat behåller sin krigsplacering långt efter det att deras anställning avslutats. Jag gillar inte heller att personal krigsplaceras i krigsförbanden efter endast tre månaders utbildning.
Min slutsats efter drygt två dussin kommentarer här är att Försvarsmakten bör göra ett arbete i frågan om hur krigsplaceringsinstrumentet ska användas. Regelverk, motiv och genomförande behöver klarläggas så att bilden klarnar. Dessutom bör befattningsstrukturen i PRIO och IOR sammanfalla.
Rätt genomfört behöver ett sådant arbete inte "svärta ner" övergången till en personalförsörjning byggd på frivillighet.
GMY
Sinuhe
Sinuhe, du skrev att inga förband ännu kan ha anställt några GSS/T utan dessa har i så fall fått en anställning som GSS/K. Jag hänger inte helt med. Jag förstår att det inte finns några särskilda anställningsavtal (varken genom författningsstöd eller kollektivavtal) för de som tjänstgör i en GSS/T-befattning men GSS/K är väl inte en anställningsform? Allmän visstidsanställning borde det väl vara i båda fallen?
SvaraRaderaHur gjorde man i Halmstad på under deras KFÖ i somras? Vilken anställningsform hade personalen?
Delar av FS är väl uppfyllt med personal som bemannar GSS/T befattningar i ordinarie krigsförband. Vilken anställningsform har dessa?
@CS
SvaraRaderaDe som tjänstgjorde på Lv6s KFÖ torde ha haft en ALVA-anställning i enlighet med LAS. GSS/K anställs i enlighet med det särskilda avtal som tecknats mellan Officersförbundet och staten, men det avser väl bara heltidstjänstgörande?
De som tjänstgjort i FS torde ha fått en tidsbegränsad anställning i enligthet med §§ 2,3 och 4 i Lag (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.
@Uppgiven
SvaraRaderaDet låter rimligt angående Lv6.
GSS/K anställs mig veterligen med allmän visstidsanställning fast med inskränkning i rätten till tillsvidareanställning efter två år. Det är ingen ny revolutionerande typ av anställningsform.
Ja, anställning direkt i US förekommer fortfarande men i mindre utsträckning än tidigare. Det blir helt olika förmåner och löner beroende på anställningsform.
Det som fick mig att fundera lite över just Utlandsstyrkan är hur de senare manöverförbandet löst det mot FS. De torde inte ha tillräckligt stor ram för GSS/K vid sitt krigsförband och borde därför ha varit tvingade att placera viss personal på GSS/T befattningar och med en begränsningstid så att de inte tvingas ha personalen kvar efter insatsen. Nån som vet?
CS
SvaraRaderaJag är möjligen ute på aningen tunn is men jag skulle vilja beskriva situationen avseende anställningsformer såhär:
1) Anställningen som GSS/K grundas idag enbart på kollektivavtalet mellan Arbetsgivarverket och Försvarsmaktens fyra ATO:er. Det finns däremot inget författningsstöd - med andra ord är den längre men tidsbegränsade anställningen helt villkorad av att kollektivavtalet gäller. Utan kollektivavtal gäller reglerna i LAS.
2) Personalen som genomförde en frivillig KFÖ på Lv 6 gjorde det enligt ALVA (allmän visstidsanställning enligt LAS). Det finns några detaljer runt detta som är värda att kommentera:
För det första kunde man "i princip" också valt att anställa dem som GSS/K enligt kollektivavtalet (vilket hade resulterat i en väldigt kort anställning). An någon anledning valde man att i stället anställa dem enligt ALVA i LAS.
För det andra tror jag personligen inte att det "är tänkt" att kombinera en anställning enligt ALVA med att tjänstgöra i en militär befattning. Normalt anställs ju militär personal enligt särskilt författnings- eller avtalsrum: Officersförordningen för yrkes- och reservofficerare, kollektivavtalet för GSS/K, Lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser för de som enbart anställs för FS, KS etc.
GMY
Sinuhe
Uppgiven!
SvaraRaderaDu är VÄL påläst.
Ja, avtalet mellan Arbetsgivarverket och de fyra ATO:erna resulterar med automatik att individen blir kontinuerligt tjänstgörande - om jag inte minns helt fel står det även det i själva kollektivavtalet. Någon öppning för GSS/T finns inte. Ett kollektivavtal kan ju dessutom inte skapa flera av de byggstenar som GSS/T behöver.
Beträffande FS så har du helt rätt - dessa arbetstagare är egentligen INTE GSS/K utan just det som lagen anger - de är anställda särskilt för EN internationell militär insats och sedan tänker de lämna Försvarsmakten och återgå till tidigare verksamhet.
GMY
Sinuhe
CS!
SvaraRaderaJag vill inte hålla med om att GSS/K anställs enligt ALVA men med någon sorts modifieringar. GSS/K anställs ENBART med kollektivavtalet som grund, som ett i kollektivavtal stött korrekt genomfört undantag från regelverket i LAS.
Din fråga om GSS/T-befattningar i krigsförbanden som bemannas av "andra" under en internationell militär insats är intressant och jag har inget svar. Sannolikt är det helt enkelt så att de enheter vi har i Kosovo och Afghanistan ännu inte är "hela, eller delar av, ordinarie krigsförband" och det därför inte finns några GSS/T-befattning i dem.
Personalen i en internationell militär insats IDAG bör bestå av:
1) Yrkesofficerare
2) Reservofficerare
3) GSS/K
4) Personal som anställt särskilt enligt Lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser (reservofficerare behandlas i vissa avseenden som tillhörande denna kategori vilket jag personalen anser vara fel).
Att jag skriver BÖR är för att det finns en liten gråzon när civila arbetstagare i Försvarsmakten åker ut. Dessa ingår ju inte i någon av de fyra kategorierna ovan utan ingår i en annan, för mig okänd, kategori.
GMY
Sinuhe
Sinuhe,
SvaraRaderaMan lär sig något nytt varje gång man läser här. Mitt påstående om att anställningsformen är, allmän visstidsanställning med modifieringar, är felaktigt inser jag efter kontroll av LAS.
CS!
SvaraRaderaDet är lite därför jag tror att det finns behöv av min enkla lilla blogg! Trevligt att bloggen rätat ut en frågetecken till ett utropstecken...;)
GMY
Sinuhe
Tack för dom värmande orden Sinhue.
SvaraRaderaDet har inte varit så mycket engagerande på sistonde. Snarare har jag intresserat mig för HR-transformationen och dess följder så ditt inlägg passade fint.
Jag tror att det inte finns något alternativ till att lyckas med det här och när vi gör det så finns det en fin grund att bygga på och då är det inte otroligt att vi har en pliktlagstiftning att stå på tillsammans med stående rotationsförband, stående snabbinsatsförband och en basmassa med snabbt mobiliserande pliktförband. Byt ut GSS/T mot pliktpersonal och vi är nästan där.
J.K Nilsson
Mycket intressant läsning.
SvaraRaderaJag har nyligen krigsplacerats på en tjänst som enligt rekryteringsmyndigheten ska fyllas med specialistofficerare men eftersom det är brist på sådana plockade PRIO fram mitt namn som en bra kandidat.
Jag gjorde GU i samma typ av befattning i början på 90-talet. Sedan dess har jag gjort utlandstjänst på 2000-talet fast i helt annan befattning.
Om jag förstått allt så behövs ett beslut om beredskapshöjning för att jag ska kunna bli inkallad för tjänstgöring.
Har dock en stilla undran om hur det går med rekrytering och personalförsörjningen då vi gamlingar fortfarande räknas in i rullorna.
Vad kan hända om rekryteringsproblemen fortsätter?
Hur besvärligt är det att ändra lagstiftningen så att även vi värnpliktiga kan kallas in? Är det ens görbart?
/Johan
Det är ganska lätt. Regeringen kan utan att höra Riksdagen besluta att återinföra hela eller delar av värnplikten. Det är därför det är viktigt att man har en formell krigsplacering och en krigsplaceringsorder.
RaderaDu får väl söka utbildning till reservofficer!
GMY
Sinuhe