Reservofficerares placering och tjänstgöring i Högkvarteret

I flera olika dokument som reglerar antalet reservofficersbefattningar (RO-befattningar) i HKV återfinns volymen 251 befattningar.

Jag tycker man kan reflektera över hur någon kan sitta ”på kammaren” och i ett enormt excelark reglera hur många det ska vara av en viss personalgrupp innan det är fastslaget vad förbandet ska prestera – det som numera i dagligt tal populärt benämns ”förmågan”.

Vad kommer egentligen volymen 251 ifrån?

Antalet RO-befattningar bör rimligen vara beräknat utifrån exempelvis olika beredskapsalternativ, där HKV dels ska övergå till en 24/7-kapacitet, dels även kunna lösa uppgifter där kompetenser som till vardags inte finns på Lidingövägen ska bidra till effektiva lösningar.

Den ram på 251 RO-befattningar som finns verkar inte ha fått tillföljd att staber och ledningar fått var sin ”delram”, med nivåer och kravprofiler för ett antal RO-befattningar.

Jag anser nämligen inte alls att det är självklart att alla 251 befattningarna ska hamna i insatsledningen. En mindre del bör snarare tillföras andra staber och ledningar, bland annat för att ge dem en reell möjlighet att arbeta 24/7 och således upprätthålla något som liknar en vanlig VB-funktion (vakthavande befäl).

Enligt min mening borde insatschefen vara oerhört intresserad av att få bland annat utklarat:

·      Hur många av de 251 befattningarna ska hamna på insatsledningen?

·      Hur ska de fördelas mellan J-nivån och mellan de taktiska staberna?

·      Hur ska de nivåsättas (ska alla vara befattningar på OF-nivåerna eller ska några vara OR-befattningar?)

·      Hur ska de kravsättas?

·      Budgetering för regelbundna övningar i (egen) befattning.

De signaler jag hör ger tyvärr inte vid handen att denna fråga över huvud taget upplevs som speciellt prioriterad. Är det kanske så att en del av ointresset beror på att det finns en möjlighet att öka antalet yrkesofficersbefattningar på reservofficerarnas bekostnad? 

Det faktum att reservofficerarna inte ges möjlighet till reella övningar leder ju oundvikligen till att deras militära kompetens efter hand urholkas, vilket så småningom leder till att myndigheten kan hävda, på formellt riktig grund, att reservofficerarna inte har kompetens för att tjänstgöra. 

Som skattebetalare här i Egypten hoppas jag verkligen att farao och hans regering kommer att vara närmast övertydlig avseende volymerna av yrkesofficerare – om de ska förändras ska de minska, inte öka.

Det finns slutligen några faktorer som faktiskt talar för att HKV kan vara en bra plats att fullgöra RO-tjänstgöring inom.

Den första faktorn är att risken att hela HKV ska sändas ut för att delta i en internationell militär insats måste betraktas som liten. Om någon eller några svenska staber ska användas i internationella militära insatser finns det andra stabs/ledningsförband som är lämpligare.

Den andra faktorn är att eftersom risken att hela HKV ska delta i en internationell militär insats är liten så finns det därmed möjlighet att tjänstgöringsperioderna för reservofficerare placerade i HKV kan bli angenämt korta – dvs. inte upp till nio månader i streck. Detta innebär att påverkan på den civila sysselsättningen blir hanterbar.

Den tredje faktorn är att HKV är en organisationsenhet vars vanligaste tjänstegrad för de militära arbetstagarna är överstelöjtnant/kommendörkapten. Med andra ord så bör det finns rimliga möjligheter även för många reservofficerare att uppnå denna tjänstegrad om befattningen finns inom HKV.

Den sista faktorn är att HKV är en organisationsenhet som regelmässigt använder många konsulter. Jag tror inte att det är en helt oklok gissning om jag framför hypotesen att några av dessa konsulter skulle kunna ersättas av reservofficerare som kom in och tjänstgjorde med sin civila kompetens som grund.

Problemet är bara att Försvarsmakten över huvud taget har mycket dimmiga begrepp om reservofficerarnas civila kompetenser. Någon forcerad kompetensinventering förefaller inte heller vara planerad – den kan möjligen ske efterhand som reservofficerare kommer in och tjänstgör. Problemet är bara att de flesta aldrig kommer in och tjänstgör och kanske allra minst de som innehar de mest exotiska kompetenserna. Här har Försvarsmakten verkligen målat in sig i ett hörn.

Jag vill slutligen i detta inlägga peka på relationen mellan Must och reservofficerarna.

Must har en ställning som gör det svårt att låta reservofficerare få en ordinarie insatsbefattning där. Jag bejakar självklart de säkerhetsmässiga skäl som ligger bakom och som innebär att Musts organisation inte är helt öppen. För reservofficerare innebär detta dock stora problem eftersom tjänstgöring inom Must blir ”annorlunda” än inom resten av HKV.  Jag vill särskilt peka på de stora svårigheterna att bli befordrad mot en ”befattning” på Must. Det vore bra om detta kunde lösas exempelvis genom att Musts RO-befattningar redovisades inom J2.

GMY

Sinuhe