söndag 3 april 2011

Ett försök att minska begreppsförvirringen

Med anledning av Chefsingenjörens senaste inlägg på sin blogg ("Begreppsförvirring") vill jag ta tillfället i akt att försöka minska förvirringen lite grann. Mina läsare får ursäkta mig om jag skriver som en överpedagogisk gammal folkskollärare - jag vill bara vara säker på att alla förstår. Det är tyvärr så att den begreppsvärld som är fastställd innehåller en del ologiska komponenter.

Chefsingenjören inleder med att skriva att Other Ranks (OR) är detsamma som specialistofficerskategorin. Han har både rätt och fel.

Militära befattningar i Försvarsakten tillhör antingen gruppen OF eller gruppen OR. Befattningar benämnda OF är avsedda att bemannas med individer som är officerare (OFF), det vill säga a) anställda som yrkes- eller reservofficerare och b) med lägst fänriks tjänstegrad. Denna inskränkning innebär att en kapten i Hemvärnet normalt inte är officer - utom om han eller hon är yrkes- eller reservofficer. Denna inskränkning av vilka som får kalla sig officerare kommer från Officersförordningen, inte från Försvarsmaktens egna regelverk.

Officerare är tillsvidareanställda och tjänstgör antingen kontinuerligt (OFF/K) eller tidvis (OFF/T). 
  • En kontinuerligt tjänstgörande officer är anställd som yrkesofficer. 
  • En tidvis tjänstgörande officer är anställd som reservofficer.
Vän av ordning undrar då genast: "Vad är man då om man är kapten i Hemvärnet, eller tillfälligt anställd som kapten i en internationell militär insats utan att i grunden vara yrkes- eller reservofficer"? Svaret på frågan - oklart. Ett tänkbart svar skulle kunna vara att man är officers vederlike - men frågan är om inte det epitetet låter lite gammalmodigt? Ordet vederlike kan väl med dagens språk översättas närmast till likställd med.Vad jag vet finns det ingen fastställd benämning för exempelvis kaptener i Hemvärnet.

Slutsats: Befattningar märkta med OF är avsedda att bemannas med individer som är officerare - antingen anställda som yrkesofficerare eller anställda som reservofficerare.

Den uppmärksamme läsaren märker säkert att jag medvetet skiljer mellan befattningens nivå och individen. Jag gör det medvetet - tjänstegrad är en något som utmärker en individ medan nivå utmärker en befattning, som en del av befattningens kravprofil. En individ har tjänstegraden major och tjänstgör i en militär befattning på nivån OF-3.

Jag hoppas att vi nu någorlunda lyckats reda ut OF - jag svara gärna på frågor om någon vill.

Nu kommer det riktigt röriga - det så kallade OR-systemet.

Försvarsmakten har övergått till ett tvåbefälssystem. Det är då lätt att tro att den ena "befälssorten" heter OF (officerare) och den andra "befälssorten" heter OR (specialistofficerare).

Tyvärr är det exakt så som det inte är.

OR betyder other ranks vilket egentligen ska tolkas som alla tjänstegrader förutom de tjänstegrader som nyttjas av officerare. I vårt system innebär det att alla tjänstegrader från och med menig till och med regements/flottiljförvaltare tillhör OR-systemet. Befattningarna ska således markeras med nivåer från och mer OR-1 till och med OR-9.

I OR-systemet ingår tre olika typer av befattningar, och därmed individer.

Specialistofficerarna (SO) har tjänstegrader från och med 1.e sergeant till och med regements/flottiljförvaltare och deras befattningar markeras från och med OR-6 till och med OR-9. Specialistofficer kan man bara vara om man är anställd som yrkes- eller reservofficer. Om man är tillfälligt anställd för att tjänstgöra i en internationell militär insats med tjänstegraden fanjunkare är man lik förbannat inte specialistofficer, utan något annat - kanske specialistofficers vederlike.

Specialistofficerare är tillsvidareanställda och tjänstgör antingen kontinuerligt (SO/K) eller tidvis SO/T).
  • En kontinuerligt tjänstgörande specialistofficer är anställd som yrkesofficer. 
  • En tidvis tjänstgörande specialistofficer är anställd som reservofficer.
OR-systemet innefattar också gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS). Detta innefattar individer med tjänstegrader från och med menig till och med sergeant. Deras befattningsnivåer är från och med OR-1 till och med OR-5. Det är idag inte definierat var gränsen går mellan soldater/sjömän och gruppbefäl.

GSS har längre tidsbegränsade anställningar, för närvarande stödd av ett kollektivavtal. Försvarsmakten räknar med att under 2012 även få ett uttalat författningsstöd för denna anställningsform.

GSS tjänstgör antingen kontinuerligt (GSS/K) eller tidvis (GSS/T).

Det är många komponenter i detta som gör att det kan bli rörigt. det kan exempelvis vara svårt att förklara att en yrkesofficer som är fanjunkare inte är officer (utan just specialistofficer). Om begreppet yrkesofficer hade bytts ut mot det bättre begreppet yrkesbefäl hade kanske detta varit mer enkelt att förklara.

Lägg märke till att vad jag angivit ovan är som systemet är tänkt att fungera. Alla stödsystem är inte fullt ut kompatibla med ovanstående sammanställning. I System PRIO finns det inget som heter GSS till exempel.

Slutligen (ja, detta blev ett långt och tråkigt inlägg): Kategorin specialister existerar formellt inte - det finns inget författningsstöd för den. Visst kan Försvarsmakten internt nyttja begreppet men jag tycker det är bättre att använda begrepp som faktiskt existerar och som det finns författningsstöd för.

Ännu mera slutligen - undvik att använda begreppet kontrakterade om Försvarsmaktens personal. De som är anställda är arbetstagare i Försvarsmakten, militära eller civila. En del arbetstagare är tillsvidareanställda, andra har tidsbegränsade anställningar.

Personalen i Hemvärnet har normalt ett hemvärnsavtal - det vill säga ett avtal om tjänstgöring i Hemvärnet.

Läs till exempel gruppindelningen i Förordning om Försvarsmaktens personal. Där framgår det tydligt att Försvarsmaktens ordinarie militära arbetstagare utgör av:

  1. Yrkesofficerare
  2. Reservofficerare
  3. Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän
Dessutom kan Försvarsmakten tillfälligt anställa individer för tjänstgöring (enbart) i en internationell militär insats.

Jag hoppas jag inte rört till det hela totalt nu....=)

GMY

Sinuhe

18 kommentarer:

  1. Tackar. Lars Vidding skrev en gång om Ryttmästaren som fick Majors avsked. Vad får en Major idag avsked som? :-)

    SvaraRadera
  2. Ryttmästare är titeln på C Livskvadron på LG som har graden major så det är inte så konstigt.

    Major som får avsked idag får det som Nej-sägare?

    SvaraRadera
  3. Tack för att du är tydlig.
    Jag har fortfarande svårt att förstå hur man valt att komma hit dock. Kunde man inte kopiera ett befintligt system från ett annat yrkesförsvar. Nu känns det som en halvlösning ala svensk normalbild.
    Eller kanske nästa inlägg kan hanlda om huruvida vi har ett yrkesförsvar, frivilligförsvar eller både och... ;)
    Försten, finns det några yrken som inte är frivilliga?
    Jag är frivillig läkare eller frivillig lokförare eller frivillig försvarsminister...

    SvaraRadera
  4. Är det pappfigurerna på Försvarsmaktens skjutbanor som har hittat på detta trams? Eller är det medlemmar från Imbecilla Föreningen? Tänkande människor av kött och blod kan i varje fall inte bli tillräckligt förvirrade för att åstadkomma ett sådant infernaliskt kaos på hjärnkontoret.

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  5. Utmärkt förklarat!

    Det skulle vara intressant att läsa din syn på det nu uppsagda avtalet avseende löner till GSS. Vad blir konsekvenserna?

    SvaraRadera
  6. Ja detta med terminologi är svårt. Jag tror inte att regeringen skulle uppskatta om Försvarsmakten hävdade att vi har ett "yrkesförsvar". Någonstans i pliktproppen står det just att vi INTE har ett yrkesförsvar.

    Jag tror däremot att det är OK att säga att vi är på väg mot en betydligt mer professionell Försvarsmakt.

    Egentligen har ju väldigt många kategorier i det gamla invasionsförsvaret varit helt frivilliga. Men - den stora massan var det inte: de krigsplacerade totalförsvarspliktiga.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  7. Flygsoldaten, jag hjälper gärna till att förklara men förstår inte riktigt din kritik. De flesta länder har a) reguljär personal och reservister samt b) officerare, soldater samt ett eller flera mellanting av dessa kategorier. Jag tycker nog inte man kan säga att vår variant är knäppare än många andra.

    Det enda avseendet där man kan säga att den svenska lösningen är annorlunda är beträffande vår tidvis tjänstgörande personal: reservofficerare samt GSS/T. Vad jag vet är det rätt unikt att dessa betraktas som anställda även när de inte tjänstgör.

    Eventuellt är det den starka svenska arbetsrätten som resulterat i denna aningen ovanliga konstruktion. Jag ser det i alla händelser enbart som positivt.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  8. CS, jag är inte alls expert i detta avseendet. Avtalet har ju säkert en uppsägningstid - jag tror jag hörde att den är på 6 månader.

    Om hela idén med tarifflöner faller så måste ju alla GSS/K snarast "föras in" i det ordinarie systemet med individuella och differentierade löner. Detta innebär bland annat ett helt annat ansvar för första linjens chefer.

    Jag kan helt klart se problem med GSS/T. Med reservofficerarnas (ibland) ologiska lönesättning i backspegeln finns det en risk att GSS/T inte kommer att uppleva Försvarsmakten som en god arbetsgivare om de får en liknande behandling. hela systemet med individuell och differentierad lön är ju svårare att hantera när arbetstagaren bara tjänstgör tidvis - i fallet med GSS/T kanske bara varannat år, förutom vid internationella militära insatser.

    Å andra sidan är det ånga andra frågetecken som återstår för GSS/T - arméns ryggrad.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  9. ok, jag fick för mig att det var ett av dina arbetsområden. Trodde du kunde allt i 1-spåret =).

    SvaraRadera
  10. CS, nä inte alls. Det jag skrev i det första inlägget är faktiskt öppen information alltihop, det gäller bara att sortera den....=)

    Förhandlingsområdet är helig mark, där inga forntida egyptier ska husera!

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  11. @Anony, 17.32: I fallet LG så är titeln endast ceremoniell.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Ryttm%C3%A4stare

    Men för en enhet som paraderar för turister så är det nog bra att hålla på de gamla traditionerna... :-)

    Mästartiteln är dock något som vi hade i flygvapnet gsnaka så länge och det var den högsta underofficersgraden, flottiljförvaltare med det nya systemet.

    Dessa personer var mycket förbaskade när NBO kom då de tidigare blivit av med sin formella mästargrad för att bli fanjunkare och sedan fått den mer utslätade lötnantsgraden. Jag råkade t.ex. lämna av min pluton till brandchefen på F 15 och tilltalade honom "löjtnant". Svaret blev snabbt "LÖJTNANT!? Löjtnanter växer det på träd. Det finns bara EN BRANDMÄSTARE på F 15".

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Rustm%C3%A4stare

    SvaraRadera
  12. Chefsingenjören, jo du. Jag minns också den något bristande entusiasmen när de fåtaliga förvaltarna, med TRE pixknappar, skulle bli kaptener.

    Nerköp? Om!

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  13. Pedagogiskt förklarat, kan du nu bara klämma in vad CF och CR är och heter - befäl med officers tjänsteställning? civilanställd med specialunderofficers befälsställning? speciellt civil specialist? - så blir redogörelsen fullständig.

    SvaraRadera
  14. Sarvi

    Tack för din fråga. CF och CR är mest tänkt att nyttjas för att skapa EN tjänstenivå-struktur i hela Försvarsmakten, dvs. även inkludera alla befattningar avsedda för civila arbetstagare.

    Jag minns inte exakt definitionerna, men CF-befattningar förmodas innehålla större krav på akademisk utbildning och examen på lägst grundnivå.

    En civil arbetstagare kan per definition inte tjänstgöra i en insatsbefattning i ett krigsförband, däremot i en militär befattning i basorganisationen. Om han eller hon ska tjänstgöra i en insatsbefattning i ett krigsförband måste han eller hon också (tillfälligt) definieras som militär arbetstagare (= bära uniform, ha en militär tjänstegrad, vapen etc).

    "Specialisterna" ska vi lämna därhän just nu. Det finns inget författningsstöd för någon särskild kategori som kallas "specialister" - däremot finns det sannolikt ett reellt behov för Försvarsmakten att kunna ha militära arbetstagare med huvudsakligen civila fackkompetenser även i vissa befattningar i krigsförbanden. Bland annat är ju behovet av teknisk personal samt medicinalpersonal stort.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  15. Gott nog, fast jag vet inte om det verkligen krävs författningsstöd för specialisterna?
    Som jag utläser det så förordnas man som militär personal vid tjänstgöring i insats eller krigsorganisationen.
    Vad fanns det för författningsstöd för VO/Fk etc, förresten?

    SvaraRadera
  16. Tillägg till fågeställningen ovan. Var det egentligen någon författningteknisk skillnad mellan en VO/fk (värnpliktsofficerare) med KadS (före 1994) och vpl/fk (värnpliktig med officers tjänsteställning?) utan kads efter 1994?

    SvaraRadera
  17. Ursäkta att jag inte svarat.

    Det som behövs är framför allt författningsstöd för de tidvis tjänstgörande specialisterna. De måste få samma "paket" som GSS/T: en exiserande anställningsform, rätt till ledighet samt skydd för civila anställningen under tjänstgöring.

    En VO/fk hade det författningsstöd som Lagen om totalförsvarsplikt gav, samt det skydd som Lagen om skydd för anställning gav.

    Din sista fråga kan jag inte riktigt svara på, men däremot är det helt klart så att enbart en yrkes- eller reservofficer IDAG kan räknas som "officer" (under förutsättning att man har lägst fänriks tjänstegrad). En kapten i Hemvärnet är inte officer.

    En totalförsvarspliktig som anställs i Försvarsmakten, exempelvis för att tjänstgöra i en internationell militär insats, får tjänstegrad efter den befattning som han eller hon ska tjänstgöra i, inte efter den tjänstegrad som han eller hon tidigare erhöll under sin värnpliktstjänstgöring.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  18. Här finns det plats för en anekdot:
    1991 tjänstgjorde jag i Angola, UNAVEM II. Mission HQs skulle formera team om fem officerare var av en skulle vara polis och en skulle vara portugisisktalande. Min chef, en indisk överste, fick problem med de svenska poliserna. Samtliga nationers poliser hade miltära grader, överstelöjtnant, major, kapten osv. Så icke de svenska. Dom var superintendent, chief inspector eller inspector! Min indiske överste frågade: What’s the military equivalent to the swedish police ranks? Svensk som jag är svarade jag givetvis: What’s the equivalent to a carpenter or a painter?! Översten fick ett frispel och kallade mig saker som inte ens en korpral skulle finna hedrande.
    Historien kan synas harmlös men beskriver i all sin enkelhet hur svårt vi svenskar kan få om vi inte tar dessa trivialiteter på fullt allvar.
    En indisk överste måste ju veta vem som har högsta tjänsteställning för att kunna utse Team Commander. Att utgå från något annat, t ex kompetens, är självfallet uteslutet!

    SvaraRadera