söndag 21 juni 2015

Nytt tjänstegradssystem

Det har sedan en tid pågått ett arbete som syftar till en ny tjänstegradsstruktur. Det handlar i sak om att förändra hela OR-systemet.

De förslag jag sett innebär bland annat följande.

Det införs en soldat- och sjömanskarriär, innebärande att nuvarande indelning motsvarande OR 1-3 (menig, menig 1:a klass och vicekorpral) utsträcks till att även infatta befattningsnivån OR 4. Det finns olika idéer om hur tjänstegraderna ska benämnas, men ett intressant förslag är att en soldat eller sjöman i befattningsnivån OR 4 ska benämnas specialist. Förslaget innebär alltså att det ska gå att göra en tydligare karriär utan att hamna bland gruppbefälen. Eftersom lönenivåerna ska vara relaterade till befattningsnivån innebär det att en soldat eller sjöman placerad i befattningsnivån OR 4 bör få lön motsvarande en korpral enligt dagens system. De nuvarande årstecknen försvinner och ersätts med fyra riktiga tjänstegrader.

Dagens gruppbefäl (korpraler och sergeanter i befattningsnivåerna OR 4-5) ändras rätt rejält. Den urgamla tjänstegraden furir återkommer och ska i grunden motsvara dagens sergeanter. Därutöver införs också den gamla tjänstegraden överfurir (också i befattningsnivå OR 5) för att kunna premiera gruppbefäl med lång anställning och/eller särskilda kvalifikationer. Det finns också lösa tankar om att lägga till ytterligare en tjänstegrad ovanför överfuriren - de gamla benämningarna rustmästare respektive flaggfurir har nämnts, fortfarande motsvarande befattningsnivå OR 5.

Dagens specialistofficerare i befattningsnivå OR 6 ges lite nya tjänstegrader. En nyanställd yrkes- eller reservofficer som genomgått grundutbildning samt SOU ska ges tjänstegraden sergeant. För den officersaspirant som efter GSS-anställning genomgått ASOU är tanken att han eller hon ska ges tjänstegraden förstesergeant (skrivet med bokstäver) - individen har ju ett helt annat kompetensdjup än den som bara gått utbildning utan att tjänstgöra. Det finns också tankar om att i befattningsnivån OR 9 införa tidsbegränsade tjänstegrader för den främste specialistofficeren per stridskraft - en "arméförvaltare" och motsvarande.

Det finns också tankar om att använda den i det nya systemet lediga tjänstegraden vicekorpral för att ges till rekryter som är befälsuttagna och genomgått cirka halva sin ettåriga grundutbildning. Tanken är ju att dessa ska kunna gå in som biträdande instruktörer och då kan det vara lämpligt att individen också har en tjänstegrad.

Beträffande tjänstegrader för officersaspiranter finns det olika förslag, där det verkar möjligt att alla officersaspiranter blir sergeanter men också att de bara har ett kadettecken och alltså de facto saknar tjänstegrad.

Jag tror att detta kan bli ett riktigt bra system, men det finns detaljer som måste tas hand om.

Den första frågan gäller hemvärnet - det vore djupt olyckligt att införa ett nytt tjänstegradssystem utan att hemvärnet till fullo är med.  

Den andra frågan gäller lönebildning och hur och om en soldat eller sjöman som är specialist ska ges lön som en korpral - båda finns ju på befattningsnivån OR 4.

Den tredje frågan gäller tjänsteställningsordningen, alltså den formella hierarkin mellan Försvarsmaktens tjänstegrader. Detta borde dock gå att lösa.

Vad tycker läsarna av denna blogg?

GMY

Sinuhe


22 kommentarer:

  1. "Den andra frågan gäller lönebildning och hur och om en soldat eller sjöman som är specialist ska ges lön som en korpral - båda finns ju på befattningsnivån OR 4."

    Begreppet "specialist" är inte vedertaget och finns inte definierat vad jag vet. Alla sjömän är specialister på något, oavsett om de är OR2 eller OR9.

    För övrigt bör man vara mycket försiktig innan man ändrar ett system innan man har sett vad det går för. Men, om man ändå ska stöka med systemet, kanske dags att skapa försvarsgrensanpassade system, eller finns det något starkt vägande skäl att ha samma?

    /Commander

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med. Specialist låter inte som en tjänstegrad utan mer som en dålig import från USA. Behovet av att snickra - visst kan man tycka att systemet kunde få leva lite längre, men det förefaller finnas tryck från "högre upp" i Försvarsmakten att "göra något".

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  2. Inför man en två- eller trebefälsordning, så bör man inte se dem utefter en endimensionell skala. De olika bör gå omlott status, löne- och tjänsteställningsmässigt. Regementsförvaltaren bör ses som regementschefens högra hand, osv. Speciella förmågor och talanger ska i vissa fall kunna värderas lönemässigt högre än ledarskapsutbildning och chefsbefattning, i synnerhet då det är en lång specialisering och ett yngre befäl.

    Stagnation är död. Därför krävs utrymme för rörlighet mellan befattningar, specialiseringar, roller och mellan de olika kategorierna. Jag skulle vilja se förberedda vägar för "Mustangs", ett amerikanskt uttryck för de som gått från soldat till officer, liksom mellan Tidvis tjänstgörande och Kontinuerligt, respektive mellan sk. stam- och reservofficerare.

    Ska vi få det här mekanot att funka, måste vi bli bättre på att kombinera dess delar flexibelt. Dela in ett förbands tjänstgöringscykel i perioder för enskild utbildning, enhetsträning och beredskap/insats. Det ger förutsägbarhet och planeringsutrymme.

    SvaraRadera
  3. Det nya personalförsörjningssystemet med tillhörande tjänstegrader var illa genomtänkt och brast i analys och nu ser vi resultatet - mängder av förslag till förändringar som gör att systemet kommer att upplevas som än mer förvirrat.
    Försvarmaktens gradsystem hinner aldrig sätta sig innan nästa ändring annonseras och får därför alltmer prägeln av allmänhetens fria åkning.

    Var det ett flexibelt system som eftersträvades hade det varit mycket enklare att behålla det tidigare NBO-systemet - det var ett mycket väl genomtänkt system med stor flexibilitet. Tyvärr marknadsfördes det på ett felaktigt sätt som gjorde att alla trodde att de skulle bli generaler.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Obeslutsamhet är grunden för all flexibilitet...

      Radera
  4. Håkan Lindberg21 juni 2015 kl. 21:29

    Jag anser att dessa ändringar är nödvändiga men att man sedan måste låta systemet sätta sig. Till detta jobbas det i alla fall i Marinen på ett system för att hantera och ta tillvara kompetensdjupet som uppstår hos OR/CR. Vad gäller NBO så var det ett system som enbart premierade karriär. Var man korkad nog att stoppa sin karriär genom att gå KHS SK så hade kollegorna på AK och HK ett antal väl nyttjade tillmälen för oss som specialiserade oss. Det nuvarande systemet är en nödvändighet för att få FM att gå från en karriär till en kompetensorganisation.

    SvaraRadera
  5. Hm.. ser ut som att man sneglat lite på hur det var mellan 1957-1972 ;-)
    Högsta underbefälsgraden var rustmästare och alla de andra "nygamla" graderna fanns med.

    Nästa gradsystem verkar ha inspirerats av kompaniofficers-systemet.
    Högsta grad var förvaltare.

    Det bör väl finnas någon kvar som minns när de officersuttagna på "livkompaniet/skolkompaniet" blev sergeanter efter juluppehållet och sedan delades upp. Vissa blev kadetter och fortsatte andra blev värnpliktiga fänrikar.

    Det hela verkar vara en blandning av flera gamla system som FM av olika anledningar skrotat. Ibland är minnet kort:-))

    Snart är det väl dags för någon att börja tala om den gamla "gruppchefsskolan" där man blev vicekorpral i halvtid? Sedan kunde man användas som biträdande instruktörer vid olika övningar!
    Herr Sinuhe, den känns igen;-)

    Ursäkta, men nostalgisuckarna räcker inte till idag.
    Jag skulle nog rekommendera att man tänker om och lite utanför boxen.

    Nya tider kräver inte gamla system.

    Låt någon utan "gradryggsäck" titta och föreslå en modern "gradpyramid"!

    DUNDERSUCK!

    F.d. Teaterdirektören.

    P.S. "Att slå på fler plankor på ett ruttnande hus är oftast sämre än att riva ner och bygga nytt"! Gammalt teaterordspråk ;-(
    P.S.2. Det lär ha funnits regementen där rustmästare kunde komma på tredje plats i "inkomstligan", efter regementschefen och förvaltare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det som du skriver - pendeln slår åt andra hållet. De facto är det nog så att lite snickrande i det nuvarande systemet kommer att göra det lite bättre - om det sedan gör att GSS och SO är nöjdare kan ingen sia om.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Jag som specialistofficer saknar ett djup i karriären som specialist. Det som saknas är tjänsteårsmarkeringar i grad systemet. En 1.Serg ser likadan ut år ett som år sex, därför skulle det behövas en OR6,5 OR7,5 och kanske även OR8,5. Vad dessa heter flagg/mäster eller liknande spelar ingen större roll men det behövs någonting som markerar tjänstetid och/eller specialisering.

    Utbildning kan sedan kopplas till detta, för att uppfylla kraven för OR7,5 skall man genomfört exempelvis viss minst arenaspecifik nivåhöjande utbildning som sedan är grund för stegen upp till OR8 och OR9.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att införa årstecken är en billig förändring! Bejakas! Någon liten kvadratdecimeter finns säkert tillgänglig. Bra idé!

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Hm... Varför inte ta tillbaka ärmvinklar och streck också?
      Vinkelsergeant, förstaårsfurir, andraårslöjtnant m.fl.

      Blanda "pixknappar", vinklar och streck i en välkänd röra;-)

      Suck!

      Teaterdirektören.

      P.S. Var på uniformen skall lönegraden synas;-)
      Punkter och streck där plånboksfickan skulle ha suttit? ;-)

      Radera
  8. Vi har tyvärr någon sorts kultur i det här landet - som jag tycker gör sig särskilt påmind inom FM emellanåt - där formella meriter värdesätts extremt högt i förhållande till informella sådana. Därav t.ex. den omfattande fixeringen vid vikten av att ha genomgått vissa utbildningar för att komma i fråga för befordran, oberoende av individens övriga erfarenheter från tjänstgöring m.m. En annan yttring av samma sjuka är det underförstådda antagandet att en individs kompetens helt kan/bör/skall/måste avspeglas i vederbörandes tjänstegrad med tillhörande tecken på uniformen.

    Det måste nog i praktiken finnas tjänstegrader i en militär organisation. Det gör det ju i civila organisationer också (även om de många gånger inte lika tydligt framgår av klädseln - det finns förvisso civila uniformer av olika slag också). Varje individs exakta utbildningsståndpunkt, erfarenhet och allmänna duglighet kan emellertid inte återspeglas av gradbeteckningen. Det kommer ofrånkomligen att vara skillnad på en fänrik och en annan, en fanjunkare och en annan o.s.v.

    Huruvida det nu föreslagna systemet är bättre eller sämre än det nuvarande eller något äldre system undandrar sig min bedömning. Allmänt tror jag dock att man skulle vinna på att något minska fixeringen vid de formella meriterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det du förelår finns ju delvis redan, efter begreppet "nivåhöjande utbildning" är avskaffat. Uppfyller man befattningens kravprofil kan man befordras, oavsett hur kvalifikationerna erhållits.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  9. "Utbildning kan sedan kopplas till detta, för att uppfylla kraven för OR7,5 skall man genomfört exempelvis viss minst arenaspecifik nivåhöjande utbildning som sedan är grund för stegen upp till OR8 och OR9."

    Och vips är vi tillbaka i NBO igen.

    Nej, hela syftet med återinförandet av underofficerssystemet var ju 1. Mindre tid i skolbänken 2. Håll ner lönerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utbildning innebär inte skolbänk. Lägger FM skolor upp sina utbildningar på ett mer professionellt och modernt sätt behöver inte förbanden tappa sina specialistofficerare under lika lång tid som vi sett inom OF systemet. Om man som specialistofficer under sin tjänstgöringstid kan läsa visa kurser på distans under handledning och mentorering av en lärare vid den funktions/stridsskola man läser vid kan den tid man befinner sig på "fel" förband minimeras. Då kan man fokusera utbildningen i lektionssal till den som antingen av sekretessskäl eller natur måste genomföras tillsammans med andra eller på skola. Här äger Armén, Flygvapnet och Marinen frågan på ett helt annat sätt än när det gäller OF systemet som hanteras av FHS med någon form av pseudocivilt filter.

      Radera
    2. Håkan Lindberg22 juni 2015 kl. 20:36

      När det gäller Marinen så är det du efterlyser redan på gång vid SSS där personal samtidigt som de tjänstgjort som instruktörer utbildats mot sin kommande OR7-befattning. Dock rör detta f.n endast en tjänstegren men erfarenheterna är mycket goda så förhoppningsvis kommer detta system att appliceras på flera dylika. Den stora skillnaden mot klassisk utbildning är en ordentlig validering av tidigare erfarenhet samt att eleven har en mycket kvalificerad handledare istället för lärare. På så sätt både förkortas och individanpassas utbildningen.

      Radera
  10. Ja, då är snart cirkeln sluten. Blir inte förvånad om man bestämmer sig för att sänka anställningskraven och dra igång Försvarets Gymnasieskola igen för att underlätta rekryteringen i framtiden.
    Lille Erik

    SvaraRadera
  11. Kopplingen mellan befattningens nivå (OR/OF X - Y) och graden på individen som innehar befattningen är inte självklar.
    Det finns många tillfällen då individer har fått befattningar som de inte har haft formell kompetens för att tillsätta. T.ex. en nyutnämnd 1.sergeant som fått befattning som ställföreträdande plutonchef i nivån OR 7. Även löjtnanter som placerats plutonchefer trots att kravet varit OF 2.
    Detta är i sig inget större problem då det militära systemet bygger på att officerare (taktiska och specialist) löser tilldelade uppgifter. Men när vi drabbas av den administrativa försvarsmakten, vid t.ex.lönesamtal, yrkes och befattningskurser så står det i befattningskravet OR X och individen har grad Y.
    Befattningsnivåerna borde styra löner och tänkt hierarkisk position. Här styr alltså försvarsmakten sin organisation
    Graden tillsammans med andra tecken på uniformen ska visa vilken erfarenhet/fackkunskap som bäraren har.
    Jag upplever att det blandas vilt mellan uttrycken OF/OR och grader i verksamheten och det förvirrar i organisationen.

    Jag tycker det är bra med ett mer divergerat gradsystem eftersom grader är en viktig sak för individen oavsett om denne vill bli general eller bäst på fartygskanoner. Men jag anser att kopplingen mot befattningsnivåer ska göras mer otydlig för tillåta flexibilitet.

    Sedan borde väl "förstesergeant" benämnas "översergeant" för att matcha "överfurir".

    /Johan J

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt klart har befattningsnivån ingen direkt koppling till individens tjänstegrad, även om det ofta finns en indirekt relation. Med kommande eventuell "klustring" av befattningsnivåer blir detta förhållande än mer accentuerat.

      Befattningsnivåerna SKA styra lönesättningen.

      Översergeanten var uppe till diskussion redan 2008 men gillades inte av den dåvarande regeringen.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  12. Gör ett helt nytt system, varför inte som Kineserna en gång i tiden?
    Antalet pennor i bröstfickan visade graden. Alla var jämlika, men några var mer jämlika.
    Vill man att peronalen ska syssla med något som distraherar dem, när man tänker genomför något troligen impopulärt, syselsätt organisationen med skicka upp grad, eller numrering/namnfrågan på krigsförband......
    GalärslavenHKV

    SvaraRadera