söndag 18 december 2011

Reservofficerares placering och tjänstgöring i Högkvarteret

I flera olika dokument som reglerar antalet reservofficersbefattningar (RO-befattningar) i HKV återfinns volymen 251 befattningar.

Jag tycker man kan reflektera över hur någon kan sitta ”på kammaren” och i ett enormt excelark reglera hur många det ska vara av en viss personalgrupp innan det är fastslaget vad förbandet ska prestera – det som numera i dagligt tal populärt benämns ”förmågan”.

Vad kommer egentligen volymen 251 ifrån?

Antalet RO-befattningar bör rimligen vara beräknat utifrån exempelvis olika beredskapsalternativ, där HKV dels ska övergå till en 24/7-kapacitet, dels även kunna lösa uppgifter där kompetenser som till vardags inte finns på Lidingövägen ska bidra till effektiva lösningar.

Den ram på 251 RO-befattningar som finns verkar inte ha fått tillföljd att staber och ledningar fått var sin ”delram”, med nivåer och kravprofiler för ett antal RO-befattningar.

Jag anser nämligen inte alls att det är självklart att alla 251 befattningarna ska hamna i insatsledningen. En mindre del bör snarare tillföras andra staber och ledningar, bland annat för att ge dem en reell möjlighet att arbeta 24/7 och således upprätthålla något som liknar en vanlig VB-funktion (vakthavande befäl).

Enligt min mening borde insatschefen vara oerhört intresserad av att få bland annat utklarat:

·      Hur många av de 251 befattningarna ska hamna på insatsledningen?
·      Hur ska de fördelas mellan J-nivån och mellan de taktiska staberna?
·      Hur ska de nivåsättas (ska alla vara befattningar på OF-nivåerna eller ska några vara OR-befattningar?)
·      Hur ska de kravsättas?
·      Budgetering för regelbundna övningar i (egen) befattning.

De signaler jag hör ger tyvärr inte vid handen att denna fråga över huvud taget upplevs som speciellt prioriterad. Är det kanske så att en del av ointresset beror på att det finns en möjlighet att öka antalet yrkesofficersbefattningar på reservofficerarnas bekostnad? 

Det faktum att reservofficerarna inte ges möjlighet till reella övningar leder ju oundvikligen till att deras militära kompetens efter hand urholkas, vilket så småningom leder till att myndigheten kan hävda, på formellt riktig grund, att reservofficerarna inte har kompetens för att tjänstgöra. 

Som skattebetalare här i Egypten hoppas jag verkligen att farao och hans regering kommer att vara närmast övertydlig avseende volymerna av yrkesofficerare – om de ska förändras ska de minska, inte öka.

Det finns slutligen några faktorer som faktiskt talar för att HKV kan vara en bra plats att fullgöra RO-tjänstgöring inom.

Den första faktorn är att risken att hela HKV ska sändas ut för att delta i en internationell militär insats måste betraktas som liten. Om någon eller några svenska staber ska användas i internationella militära insatser finns det andra stabs/ledningsförband som är lämpligare.

Den andra faktorn är att eftersom risken att hela HKV ska delta i en internationell militär insats är liten så finns det därmed möjlighet att tjänstgöringsperioderna för reservofficerare placerade i HKV kan bli angenämt korta – dvs. inte upp till nio månader i streck. Detta innebär att påverkan på den civila sysselsättningen blir hanterbar.

Den tredje faktorn är att HKV är en organisationsenhet vars vanligaste tjänstegrad för de militära arbetstagarna är överstelöjtnant/kommendörkapten. Med andra ord så bör det finns rimliga möjligheter även för många reservofficerare att uppnå denna tjänstegrad om befattningen finns inom HKV.

Den sista faktorn är att HKV är en organisationsenhet som regelmässigt använder många konsulter. Jag tror inte att det är en helt oklok gissning om jag framför hypotesen att några av dessa konsulter skulle kunna ersättas av reservofficerare som kom in och tjänstgjorde med sin civila kompetens som grund.

Problemet är bara att Försvarsmakten över huvud taget har mycket dimmiga begrepp om reservofficerarnas civila kompetenser. Någon forcerad kompetensinventering förefaller inte heller vara planerad – den kan möjligen ske efterhand som reservofficerare kommer in och tjänstgör. Problemet är bara att de flesta aldrig kommer in och tjänstgör och kanske allra minst de som innehar de mest exotiska kompetenserna. Här har Försvarsmakten verkligen målat in sig i ett hörn.

Jag vill slutligen i detta inlägga peka på relationen mellan Must och reservofficerarna.

Must har en ställning som gör det svårt att låta reservofficerare få en ordinarie insatsbefattning där. Jag bejakar självklart de säkerhetsmässiga skäl som ligger bakom och som innebär att Musts organisation inte är helt öppen. För reservofficerare innebär detta dock stora problem eftersom tjänstgöring inom Must blir ”annorlunda” än inom resten av HKV.  Jag vill särskilt peka på de stora svårigheterna att bli befordrad mot en ”befattning” på Must. Det vore bra om detta kunde lösas exempelvis genom att Musts RO-befattningar redovisades inom J2.

GMY

Sinuhe

11 kommentarer:

  1. Bra skrivet! Jag hoppas att riksdag och regering blir varse det enorma slöseri som Försvarsmakten gör sig skyldig till genom att fortsätta att helt negligera nästan 9000 anställda. Hur fanken kunde man lägga ner RO-avdelningen just när den började få den tyngd den förtjänade?

    PROD-officer

    SvaraRadera
  2. Men, så här går det till. Någon säger att budget räcker till X gubbar på en stab. Någon sätter sig då på staben och börjar rita en org. Översta rutan är chefen. Han får en stab. Den är gummiband för att placera en eller flera chefer som inte kan få en egen organisation att chefa över. Antal DUC = antal övlt - övlt i staben. Antag Y DUC. Nu har han en org med Y underavdelningar. Därefter mappas detta verksamhetsmässigt så gott det går mot befintlig org. Antal gubbar i befintlig org matchas mot X, dvs. några måste bort här och där. Vilka verkar mest "expendable"? Nilsson är ju en tvär och lat jävel. Den orgen sysslar inte med "kärnverksamhet" och kan antagligen halveras. Osv. Till slut passar den nya org till antal tillåtna huvuden. Uppgiften löst!

    Jaha, säger vän av ordning, men uppgifterna då?

    Enkelt, de ingår inte i detta arbete. Det behöver man väl inte ta hänsyn till? Tilldelade gubbar är tillräckliga gubbar.

    Den som dock har läst t.ex. reglerteori, inser att detta system aldrig kan bli stabilt och styrbart. Angreppssättet påminner om att försöka styra en ko genom grinden genom att hålla i svansen.

    Naturligtvis vore det mer rimligt att resursberäkna uppgifter en organisation kan ges. Om uppgiften inte är tidsbegränsad, utan skall löpa tillsvidare, så styr ambitionsnivå hur många mantimmar som krävs årligen för att lösa uppgiften. Till varje uppgift finns då en prislapp (det kan finnas alternativpriser, t.ex. beroende på samordningsmöjligheter med ev. andra uppgifter som planeras). Budgetramar styr hur många uppgifter som man har råd med. Man budgeterar de uppgifter som är mest prioriterade och då faller också personalbehoven ut. Därefter formas organisationen för att mest effektivt lösa de uppgifter man har fått att lösa. Kravet är minst att de inte kostar mer än budget. Modellen gör också uppföljning betydligt enklare. Något som är mycket svårt när man har för vana att styra kon i svansen - man ser inte grinden för det är en stor ko ivägen. Även om man råkar se att man är på väg att missa grinden, så är det jättesvårt att ändra kons riktning genom att rycka i svansen. FM försöker dock, år efter år... Det finns andra risker med att befinna sig nära bakdelen på kon, något som FM också verkar brottas med för närvarande... Kanske dags att ta tag i rätt ände istället?

    Tyvärr är det nog väldigt vanligt att jobba på detta sätt i offentlig förvaltning, inte bara inom FM. Så dyster är verkligheten.

    Inom privat, vinstdrivande verksamhet, finns tydligen andra incitament. Där kan det vara rationellt att styra med personalramar, men om man inte samtidigt anpassar verksamheten och dess uppgifter så klarar man inte vinstmålen. Det finns inget utrymme att inte vara effektiv. Chefer som misslyckas får inte vara chefer. Att hålla budget är viktigt för målet med verksamheten - att generera vinst.

    I offentlig verksamhet är det viktigt att hålla budget oavsett målet för verksamheten, dvs. att producera och leverera någon form av samhällstjänst och -nytta. Måluppfyllnad går ju ändå inte att mäta, eller... Nä, jag är övertygad om att så länge verksamheten definieras med personalramar och inte med tydliga uppgifter, så blir det svårt. Mätbart mål för FM: "Sysselsätt maximalt X personer inom budget"? Det verkar inte så relevant jämfört med det privata företagets vinst och utdelning till aktieägarna. Framförallt så har det ingenting med verksamheten, försvarsförmåga och säkerhetspolitik, och deras mål, att göra.

    SvaraRadera
  3. Tack för ett mycket långt och intressant inlägg i en fråga som faktiskt har med hela Försvarsmaktens årsanslag att göra. Personligen hoppas jag att min blogg läses av en och annan som jobbar inom regeringskansliet. Jag gör inte detta för att hävda mig själv, utan för att jag anser att jag pekar på viktiga problem och även ibland lyckas peka på möjliga lösningar - några av dem säkert helt korkade.

    Du pekar på den ofta upplevda "inre kompassen" i Försvarsmakten - den kompass som har som raison d'etre att se till att kurskompisarna från Karlberg inte störs i onödan...;)

    Stort tack för ditt inlägg!

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  4. PROD-officeren

    Tack för ditt inlägg, vid Nilens strand behöver man lite allmänna hejarop för att inte tröttna på att vara en mindre känd försvarsbloggare...;)

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  5. Det anonym 19:27 pekar på faller platt i vår organisation, hur mycket en individ kan prestera på ett år eller hur många mantimmar som behövs för att lösa en uppgift är inte något vi försöker mäta eller uppskatta. Den som säger att vi gör det i PRIO behöver en date med verkligheten.

    Visst, vi vet hur lång tid det tar att genomföra GMU, och hur många befäl per pluton som skall finnas, men gör en tidsstudie i valfri stab bataljon-hkv och fundera sedan på om vi levererar den effekt vi skulle kunna... Den klassiska filmen "Office-space" ligger mycket nära till hands.

    Tack för en bra blogg!

    SvaraRadera
  6. 15,5

    Det jag vet om HKV är att alla verkar jobba som bara den - men säkert i många fall till tveksam nytta. Jag har ju i min blogg pekat på flera skevheter som kommer att tydligt påverka leveransen av IO14 - skevheter som trots allt arbete inom HKV inte tas om hand.

    Arbetet inom Ag BoK känns bra men borde t. ex. självklart ha skett långt tidigare.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
  7. Instämmer kraftfullt med påståendet om FM:s ignorans om reservofficerarnas civila kompetenser. Man har från FMs sida i regel inte den blekaste aning om vad mj Andersson och kn Hansson i reserven har för sig i det civila mörkret - om inte vederbörande råkar vara läkare eller sjuksyrra och dessutom är reservmedicinalofficer. Men då är reservofficeren rekryterad på grund av sin medicinska kompetens och har dessutom FöMedC som håller åtminstone ett halvt vakande öga över kompetensprofil och -utveckling. Någon form av kompetensinventering för RO borde vara ett naturligt steg för FM, antingen centralt eller ute på respektive förband. Iallafall om man vill ha något mervärde av att ha reservoffierare.

    SvaraRadera
  8. Den offentliga sektorn är full av skyddade verkstäder. HKV är endast en i mängden! Alla skyddade verkstäder lider av samma systemfel, nämligen Kalle Anka-ekonomi, obefintlig kontakt med verkligheten och rätt personer på fel tjänster.

    I det privata näringslivet befinner man sig hela tiden i krig med konkurrenterna. Där gäller det att uppnå maximal effektivitet, det vill säga rätt produkter med rätt kvalitet, rätt antal och rätt pris. Ifall personalen misslyckas med detta, så åker den ut med huvudet före!

    HKV skulle alltså vara i det närmaste folktomt om det ej vore en skyddad verkstad.

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  9. Ett aktuellt exempel från det privata näringslivet är SAAB Automobil i Trollhättan. Konkurrenterna gör tydligen bilar med rätt kvalitet, rätt antal och rätt pris. I annat fall skulle konkurrenterna drabbats av konkurs...

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
  10. Bäste flygsoldat 113, gäller ditt utlåtande bara personalen på HKV eller menar du all personal i Försvarsmakten.
    /Nyfiken

    SvaraRadera
  11. @Nyfiken
    Utlåtandet gäller alla verksamheter som inte är konkurrensutsatta. Frånvaro av konkurrens medför att verksamheter blir allt mer flummiga och missar sina egentliga syften. Det medför att verksamheterna urartar till rena lekstugor.

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera