torsdag 12 januari 2012

Regleringsbrevet för år 2012

Jag vill först uttrycka min glädje över aktiviteten runt mitt senaste inlägg. 67 kommentarer är rekord! Antalet besökare är också klart ökande.
Jag har försökt att översiktligt analysera regeringens regleringsbrev (RB12) för Försvarsmakten avseende år 2012. Jag är inte helt insatt i rollen som ett regleringsbrev har, men det känns som att detta är regeringens mer detaljerade instruktioner avseende Försvarsmaktens verksamhet under året. RB12 preciserar också vad Försvarsmakten särskilt ska återrapportera i årsredovisningen för samma år (den som levereras under våren år 2013).
Jag har inte gått igenom hela RB12 utan koncentrerat mig på den delen som behandlar personalförsörjningsfrågorna, dvs. sidorna 10 och 11. Det finns vidare en bilaga som är mer relaterad till själva återredovisningskraven.
För det första kan man konstatera att regeringen akut behöver en kompetent korrekturläsare. De benämningar och begrepp som regeringen själva kvitterat såsom varande de som ska användas slarvar man högst betänkligt med. Jag återkommer till detta.
Skrivningarna om år 2012 är tydligt fokuserade på att nu ska Försvarsmakten detaljerat redovisa hur resan mot IO14 går. Detta gäller egentligen inte bara personalförsörjningsfrågorna utan även exempelvis avseende materiel. Det handlar mycket tydligt om personaluppfyllnad av krigsförband och på ”bemanning av insatser”. Ibland kan det kännas som att regeringen inte riktigt förstått att detta bör vara samma sak – det är ju Sveriges krigsförband som ska genomföra insatser, nationellt eller internationellt.
Regeringen vill att Försvarsmakten ska ”fortsatt lägga vikt vid rekryteringen av tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T)”. Redan här haltar logiken betänkligt eftersom denna intressanta personalkategori inte existerar idag här och nu. Försvarsmakten kan lika gärna åläggas att rekrytera alkemister. En annan mycket intressant formulering är att ”anställningsformerna ska vidareutvecklas i takt med att regelverket utvecklas”. Jag kan tyvärr inte låta bli att tolka detta som att regeringen förutskickar att det inte kommer att levereras en speciallag avseende GSS/K, GSS/T samt RO till halvårsskiftet. Hur ska man annars tolka denna kryptiska formulering?
Jag bejakar att regeringen tydligt instruerar Försvarsmakten att ”målbilden ska vara återkommande verksamhet för samtliga GSS/T”. Men – detta är faktiskt oerhört illa skrivet om man funderar på hur våra krigsförband ser ut. En korrekt formulering borde givetvis vara att  ”målbilden ska vara återkommande verksamhet för alla tidvis tjänstgörande arbetstagare med en befattning i ett krigsförband”. Man kan ju förmoda att reservofficerarna också bör erbjudas tjänstgöring i minst samma omfattning som GSS/T.
Lite längre ner anser regeringen att ”myndigheten ska vidta åtgärder för att minska kostnaderna för officerare, civilanställda och konsulter”. Är det en lapsus att regeringen tydligen inte anser att kostnaderna för specialistofficerare ska minskas, eller det så att det som regeringen menar, men inte förmått formulera på begriplig svenska, är ordet ”yrkesofficerare”?
Jag bejakar att regeringen nu tar tag i hela reservofficersfrågan och tydligt anger att ”myndigheten ska utveckla reservofficerssystemet utifrån insatsorganisationens behov”. Regeringen använder verbet ”ska” och inte verbet ”bör”.  Detta är i realiteten en mindre dynamitgubbe eftersom Försvarsmakten fullständigt schabblat bort frågan om återupptagen grundutbildning till reservofficer – den uppgift som gavs redan i regleringsbrevet för år 2009. Antalet vakanta reservofficersbefattningar i IO14 kommer enligt min bedömning att vara minst 1 500 (av 2 249). Försvarsmakten har vidare schabblat bort hela frågan om kompetensinventering av nästan 8 000 anställda reservofficerare. Som skattebetalare anser jag att detta är mycket illa skött.
Lite längre ner anser regeringen att Försvarsmakten ska återrapportera hur stor andel av rekryterna som rekryterats till (bland annat) en anställning som GSS/T. Regeringen visar återigen att den inte verkar ha förstått att denna kategori inte existerar än. Regeringen vill också ha information om hur många som är ”krigsplacerade i insatsorganisationen uppdelat på personalkategori”.  Min personliga fundering är huruvida regeringen verkligen åsyftar ”krigsplacerade” (ett begrepp som endast är relevant vid skärpt eller högsta beredskap enligt ett särskilt författningsstöd) eller om man egentligen menar ”har en insatsbefattning manifesterad i System PRIO”.  Jag är faktiskt osäker.
Regeringen är ganska tydlig på att det föreligger en övertalighet avseende yrkesofficerare (men inte civila arbetstagare). Visserligen använder RB12 uttrycket ”officerare som inte kan placeras på specialistofficersbefattningar” men eftersom en reservofficer över huvud taget inte kan placeras och förväntas tjänstgöra på någon befattning över huvud taget mot sin vilja kan man förmoda att det är yrkesofficerare som avses med skrivningen. Jag tror att det kommer att bli ett ökat fokus på denna fråga ganska snart under våren. Inneliggande planer förutskickar en ökning av antalet befattningar för yrkesofficerare och volymen närmar sig raskt 10 000. Om statsrådet läser min blogg kanske han kan fundera över relationen 10 000 yrkesofficerare gentemot sammanlagt 30 000 tidvis eller kontinuerligt tjänstgörande arbetstagare i Försvarsmakten (dvs. utan Hemvärnet med nationella skyddsstyrkorna). En hövding på var tredje indian.
Jag vill också nämna lite om bilaga 2 till RB12. I bilagan beordras Försvarsmakten att återredovisa utfall avseende personalkostnader för kategorin ”specialister”. Här visar regeringen verkligen att den över huvud taget inte läst sina egna förordningar. Vad jag vet existerar överhuvud taget ingen fastställt kategori med det namnet.
Avslutningsvis vill jag peka på att regeringen också skriver om ”kontrakterade soldater” och ”kontrakterade förband”.  De helt felaktiga uttrycken innebär det slutliga beviset för regeringen behov av en förbättrad korrektur
Det känns tyvärr som att RB12 skrivits av personal som inte har tillräcklig kompetens inom sitt sakområde. Man kan undra vad Axel Oxenstierna hade sagt.
GMY
Sinuhe



22 kommentarer:

  1. Gedigen genomgång och skrämmande läsning. Försvarsmakten kommer förmodligen inte att kunna göra rätt beroende på vilket läshumör man har. Man målar in Försvarsmakten i ett hörn och spelar svälta räv. Jag undrar vad som egentligen pågår i regeringskansliet.

    Styrs Sverige lika dåligt på alla områden?

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  2. Spännande läsning. Nu börjar det svenska skolväsendet äntligen få genomslag även på departementsnivå. Den gamle ecklesiastikministern Olof Palme - salig i åminnelse - gläds nog i sin himmel när han ser att hans utbildningsreform börjar bära frukt på allvar. Fördumningen sprider sig.

    J.K. Nilson framför en intressant fråga: Styrs Sverige lika dåligt på alla områden?

    Själv levde jag i många år i villfarelsen att på andra ställen fungerade saker och ting som avsett och att det bara var jag själv som haft lite otur i landningen. Nu vet jag bättre men det var - om inte bättre - så i alla fall angenämare förr. Okunskap skapar lugna och harmoniska människor.

    SvaraRadera
  3. Jag har tidigare noterat dina synpunkter om övertalighet avseende officerare och kan inte låta bli att reflektera över din synpå hövdingar ocj indianer. Det är lätt att säga att en Försvarsmakt skall bestå av många soldater och få officerare men hur är det egentligen? På en mekskpluton är ca 10% TO/SO. På Stab/Trossplut är det ca 20 %. På en bataljon hamnar det på totalt ca 20 % pga att det finns fler SO påvissa funktionsplutoner samt TO i kompaniledningar och SO samt TO i batstaben. Detta är det förbandet i FM som har mest "indianer", dock är inte mängden hövdingar överdimensioneradpå något sätt. Studerar vi istället ett stridsvagnskompani så hamnar vi på ett förhållande på 4 TO/SO och 12 GSS per stridsvagnspluton, dvs 25% hövdingar och sen tillkommer kompanichef, stf, teknisk chef osv.I de två brigadstaberna i armén finns ca 90 % off.
    Lämnar vi sen armén och tittar på vissa fartygsbesättningar,flygdivisioner,STRILförband,PSYOPSförband, mfl så är förhållandet att det finns en majoritet av SO/TO av förklarliga skäl.
    Om vi då lämnar krigsförbanden och går över till de som skall möjliggöra krigsförbandens framväxt och vidmakthållande så återfinner vi en "basorg" som består av t.ex. regements- och flottiljledningar, skolor och centrum. Av ganska naturliga skäl finns inga soldater i denna org men en hel del av de civilanställda. Här återfinner vi bl.a all personal vid de sk utbildningsgrupperna.
    Sen har vi de officerare som tjänstgör utanför FM vid FHS och FMV. Inom "basorg" finns det en paradox som innebär att det inte alltid går att ha en "idealisk" proportion mellan GSS och TO/SO: om vi vill ha en förmåga att t.ex. ledningsträna bataljonstaber så krävs det lika många officerare för att träna en bataljonstab eller tio bataljonstaber. Det går åt lika många lärare för att utbilda fem kompanichefer som att utbilda 10 st.

    Alla resonemang som bara utgår från att en bra Försvarsmakt skall bestå av många soldater och få officerare och specialistofficerare är en förenkling av verkligheten. Så länge vi bara skall ha 8 manöverbataljoner i FM så får vi inte mer effekt av att avskeda officerare och anstlla fler soldater. Den effektökningen kan endast komma genom att skapa fler krigsförband för i och med Basorg 13 så har vi skapat en mycket tunn struktur som skall orka vara "förmågeskapande". Eller för att göra en liknelse: vi har en fabrik med x anställda som kan bygga y antal bilar, genom att avskeda arbetare i fabriken så blir det inte fler bilar...
    Naturligtvis kommer jag att bli sågad då detta inte är en populär inställning men besök gärna några garnisoner runtom i Europa och studera hur deras motsvarighet till "basorg" ser ut. Där finns "Training wings", simulatorer,utbildningsanläggningar mm som alla betjänas av officerare och underofficerare som INTE ingår i krigsförbanden. En Försvarsmakt utbildar och tränar sig själv bara till en viss nivå.
    /Arméofficer

    SvaraRadera
    Svar
    1. Korrekt.
      Även om bilfabriken endast har en enda arbetare, så behövs arbetsledare, ingenjörer, administratörer, direktör osv.

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
    2. Arméofficer

      Jag hinner inte fundera ut ett svar till dig nu på morgonen, utan återkommer i helgen! Tack för din långa kommentar.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    3. Korrekt och insiktsfullt.

      Tre funderingar:

      1) Om bilfabriken bygger terrängbilar som ska vara fältmässiga, är det då centralt viktigt för de färdiga produkternas fältmässighet att även fabriken görs fältmässig och drivs fältmässigt? Eller är det en helt annan verksamhet i fabriken jämfört med den som terrängbilarna byggs för?

      Svar enligt svensk militär norm:
      Självklart måste också fabriken vara fältmässigt utformad, t.ex. eldas med ved, och genomföra sin verksamhet under samma förutsättningar och krav som terrängbilarna då de levererats. Hur ska de annars förstå hur man bygger terrängbilar.

      2) I hur stor utsträckning drivs behovet av basorg (varav del kan kallas "overhead") storlek av t.ex. nationella förutsättningar (t.ex. lagar) för verksamhetens genomförande? Kan man ev. ha en lägre byråkratisk ambitionsnivå med lagstiftarens goda minne?

      3) Finns det risk för suboptimeringar i en stor specialiserad organisation där inbördes beroende områden drivs och utvecklas oberoende, t.ex. behovet av verksamhetssäkerhet kontra behovet av verksamhet?

      Radera
    4. @Anonym 06:35

      Fundering 1: Det är en annan verksamhet.

      Fundering 2: Vet ej.

      Fundering 3: Förekomst av suboptimeringar är ett symptom på planlös och ogenomtänkt organisation. Synnerligen vanligt inom verksamheter utan vinstkrav, såsom Försvarsmakten och andra statliga inrättningar.

      Flygsoldat 113 Bom

      Radera
  4. @Sinuhe
    Apropå förbättrad korrektur: Det är fler än invandrare som behöver lära sig svenska språket. Kanske dags att införa fortsättningskursen "Svenska för infödingar".

    Flygsoldat 113 Bom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller kanske "svenska för bloggare"...;)

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  5. Nu var vi där igen. Personalkategori Specialist finns visst, och definieras klart och tydligt (liksom alla personalkategorier) i FM PersI (HKV 2010-03-31, 16 131:56081).

    Militära personalkategorier:
    · Officer (OF-1 till och med OF-9)
    · Specialistofficer (OR-6 till och med OR-9)
    · Gruppbefäl, soldat eller sjöman (OR-2 till och med OR-5)
    · Officersaspirant (normalt OR-3 till och med OR-5)
    · Rekryt (OR-1)
    · Aspirant (OR-1)
    Civila personalkategorier:
    · Civil
    · Specialist (specialisten är en i grunden civil person som konstitueras som militär vid
    tjänstgöring i insatsorganisationen).
    Tjänstgöringskategorier med förkortningar:
    · Yrkesofficer (kan vara både officer (OFF/K) och specialistofficer (SO/K))
    · Reservofficer (kan vara både officer (OFF/T) och specialistofficer (SO/T))
    · Kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS/K)
    · Tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS/T)
    · Kontinuerligt tjänstgörande specialist (SPC/K)
    · Tidvis tjänstgörande specialist (SPC/T)
    · Civil personal (CVTJ)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blev ännu mer konfys, du diskuterade ju själv detta i November (och påpekade mycket riktigt att det fanns inget rättsligt stöd för SPC/T). Det stämmer i och för sig, men bara om du antar att en SPC/T är anställd utanför FM.

      Radera
    2. Sleipnir

      Jag blir lite konfys men av andra skäl. Blogger har ju utan att fråga ändrat hela min sida. Hmpf.

      Sleipnir, jag har inget aktuellt exakt utgivningsdatum men vet att det kom ut en ny version av FM PersI i december år 2011. I den finns det inga "specialister" omnämnda.

      Den springande punkten är egentligen mer att det inte finns någon regeringsstyrning som innebär att det existerar en personalgrupp benämnd "specialister". Det är därför tämligen ologiskt att regeringen ber Försvarsmakten att särskilt redovisa dem.

      Beträffande SPC/T så innebär själva efternamnet "/T" att individen är tidvis tjänstgörande och alltså har sin huvudsakliga sysselsättning utanför Försvarsmakten.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    3. Ställer mig i skamvrån, efter idogt letande på EMIL hittaade jag att man ändrat personalkategorierna för att stämma överrnes med lagen. Man tillhör nu kategori 10 (UniBest har förtjänstfullt, i det tysta, uppdaterats, men nu är det oklart igen om tjänsteband, nåja, småsaker).
      Avseende det här med tidvis. Min befattning inom FM är "civil", men jag tillhör även ett krigsförband där jag utför en mycket likartad tjänst. Är jag kontinuerligt tjänstgörande eller tidvis?
      Tror att det enklaste för mig är att genomföra en anpassad officersutbildning så slipper jag undra ;-D.

      Radera
    4. Ja - nya FM PersI är rent ut sagt helt jävla omöjlig att hitta på emil. På HR-portalen finns den inte alls.

      Som du skriver så överensstämmer FM PersI numera med minst en av författningarna och det är ju bra. Jag anser själv att den nya versionen av FM PersI del 1 är ett under av klarhet jämfört med den förra.

      Anpassad officersutbildning är för övrigt omdöpt och heter numera "särskild officersutbildning" med akronymen "SOFU". Detta är faktiskt ännu en anpassning till Officersförordningen (§ 20 tror jag).

      Om du är civil med en befattning i ett krigsförband kanske du ska försöka bli en av dem som går ROK (reservofficerskurs) i sommar? Det verkar vara på gång att PB/KB ska kunna anställas som reservofficerare efter en bra mycket kortare utbildning än den nuvarande SOU. Efter två ROK:ar kan du anställas som specialistofficer i reserven (SO/T).

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  6. Anonym Jan 12, 2012 02:10 PM

    Sverige är ett fantastiskt land. Oxenstiernas krav lever kvar om än bara i små öar. För utom det som SINUHE tar upp så lever Oxenstiernas anda kvar även på tjänstemannasidan.

    Vi har en unik utredningskår som år efter år för Regeringen kommer med förslag till hur vi skall effektivisera vår trots allt kära Försvarsmakt.

    Men på samma sätt som på Oxenstiernas tid finns det ännu fler statliga tjänstemän som envist försvarar sina revir. Det är ju det fina i en demokrati.

    Men läser Du Försvarsförvaltningensutredningen SOU 2005:96 Tabell 3:12 http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/20/42/2fbdb491.pdf

    så finner Du i alla fall att vi högre officerare är 10-15% fler än jämförbara tal i våra nordiska grannländer.Vilket skapar fler hövdingar än indianer - till en onödigt hög kostnad. Vi vet ju om detta och det som politiker och 2 Överbefälhavare och 2 Personaldirektörer (inkl. den nuvarande) inte lyckats med har PRIO fixat på drygt 1 år.

    kk 50+ som söker civilt jobb

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste kommendörkapten

      Det jag vill diskutera är inte FÖRDELNINGEN mellan olika tjänstegrader, utan det faktum att det, hur man är vrider och vänder på siffrorna, känns som att relationen mellan antalet yrkesofficerare och antalet "icke-yrkesofficerare" i Försvarsmakten inte speglar en rimlig balans.

      Antalet YO: 9 700
      Antal GSS/K: 7 000
      Antal RO: 1 900 (befattningar förutom Hv)
      Antal GSS/T: 9 100

      Visst verkar det lite snett? Om antalet YO var hälften (cirka 5 000) skulle jag och många andra inte reagera men som det ser ut nu så verkar det, trots alls, vara rätt många hövdingar för varje indian.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
    2. Blir det lättare om du delar upp kategorierna i "tillsvidareanställda utan bortre parantes" och "tillsvidareanställda i max åtta (ev tolv) år"?

      Om det tar fyra år att utbilda en flygtekniker, är det då rimligt att man får ut mer än fyra (ev åtta) års produktion av denne? Självklart, kan man tycka. Men då blir det så att vi måste göra en officer av denne eftersom en soldat inte får jobba så länge, även om tjänsten i sig borde kunna vara en soldattjänst.

      Samma sak torde gälla för ett stort antal tjänster. Titta t ex på strilbataljonen, där är det _ett_ av fyra kompanier som överhuvudtaget innehåller soldater. Resten av befattningarna är sådana att de kräver lång utbildning/erfarenhet och då kan de inte bemannas av soldater om vi ska hinna få ut någon effekt av de vi kostar på utbildningen.

      Sedan har vi olika skolor och utbildningscentra. Ska de bemannas av folk med lång erfarenhet och djup kunskap inom de områden som det ska utbildas inom? Ja, då måste de vara officerare. Soldater hinner aldrig få den erfarenheten och vara kvar i firman så länge att det är dags att lämna truppen och börja utbilda.

      Problemet är inte att vi har många YO kontra GSS. Problemet är att FM numera har en så liten volym förband kontra den utbildnings- och utvecklingsorganisation som krävs.

      Radera
  7. "Försvarsmakten ska fortsatt lägga vikt vid rekrytering av tidvis
    tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). Myndigheten
    ska sträva efter att rekrytera personal som tidigare genomfört
    grundutbildning som totalförsvarspliktiga."

    Sidan nio.

    Konstaterar att regeringen inte litar och tror på sitt eget rekryteringssystem. Man vill att strävan skall vara att flytta om före detta värnpliktiga, från den civila marknaden, i krigsförbanden mot löfte om någon form av betald utbildning.

    Jag vet inte om det beror på insikt om hur illa systemet är tänkt?
    Man kan också ana att "speciallagen" som ska dyka upp under 2012 kanske dröjer till....?

    Med tanke på hur snabbt allt ska ske och hur verkligheten ser ut på förbanden kan jag inte förstå hur detta ska gå till.

    Ni som diskuterar vilka olika typer av anställningsformer det finns inom FM skall veta att vi här på teatern vissa dagar undrar om de som finns här egentligen är anställda överhuvudtaget?

    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker nog att det är värre att regeringen inte förefaller förstå att det inte EXISTERAR några GSS/T än, eftersom det författningsstöd som denna personalgrupp behöver för att kunna anställas och tjänstgöra, inte existerar än. Regeringen kunde lika gärna vilja rekrytera alkemister.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  8. Kollektivavtal? Varför har inte FM försökt lösa den själva i den mån det går. Det är ju egentligen bara för att individens ska skyddas från uppsägning av sin ordinarie arbetsgivare som ett lagstöd verkligen behövs. Jag tycker nog att man har varit väl passiv.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kollektivavtal är nog bra men jag har svårt att se att ett kollektivavtal kan skapa en anställningsform. Det handlar ju om i vilken utsträckning som LAS är dispositiv.

      Till syvende och sist är det ju tyvärr så att rätten till ledighet samt skyddet för den civila sysselsättningen enbart kan regleras med lagstiftning.

      Däremot kan man ju tycka att en lämpligt utformad lag borde vara på plats INNAN reformen trädde ikraft och inte två år efter...

      GMY

      Sinuhe

      Radera