tisdag 21 april 2015

Kommentar till insändaren i Svenska Dagbladet 2015-04-21

Wiseman och Callis Amid har skrivit en insändare till SvD. Eftersom det hela berör denna bloggs huvudområde (personalförsörjning) tar vi oss friheten att kommentar delar av insändaren. Våra kommentar framgår nedan i rött.

"Sverige är i dag dåligt rustat för samhällskriser. Denna sårbarhet har gjort avtryck i opinionerna och föranlett politisk reaktion i kölvattnet av krig och terrorism.
Trots att samhällsbärande förmågor är avgörande för vårt lands välbefinnande och försvar, förblir Sveriges civila och militära krisberedskap låg i väntan på en politik som tar ansvar för överenskomna beslut. Allvaret i uteblivna försvarsfinanser överträffas enbart av bristen på personal, totalförsvarets viktigaste resurs.
Det svenska försvaret är i dag fullt bemannat på papperet men inte i verkligheten. Bristen på personal leder till att man får fylla rader med totalförsvarspliktiga som inte varit i kontakt med försvaret på upp till tio år. Därutöver genomgår allt färre grundläggande militär utbildning (GMU) samtidigt som redan anställd personal avslutar sin anställning i förtid. Trots sekelgamla erfarenheter av yrkesförsvarets brister (volontärinstitutionen) genomfördes personalreformen 2009 och förorsakar samma rekryteringsproblem i dag som under första halvan av 1900-talet.
Att totalförsvarets viktigaste resurs stavas personal kan inte nog understrykas och det är i avsaknaden av denna förmågeparameter som totalförsvaret blir mest begränsat i dess huvudsakliga uppgift – försvaret av Sverige.
Med anledning av att insatsorganisationen hittills bara kunnat bemannas till 47 procent (70 procent inklusive hemvärnsförband) är det hög tid att införa en försvarsorganisation som kombinerar plikt och frivillighet. En försvarsorganisation som kombinerar plikttjänstgöring och yrkesförsvar har många fördelar men behöver utredas. En partiell plikttjänstgöring kan säkerställa personalvolymer medan skicklighet i befattning uppmuntras genom förvärvsarbete i yrkesförsvaret. I dag saknas beslutsunderlag – med undantag för pliktutredningens (SOU 2009:63) bristfälliga analys i frågan. Vi vill därför uppmana regeringen att tillsätta en statlig utredning som särskilt undersöker dugligheten i ett system som enbart grundutbildar under plikt medan förvärvsarbetet sker under frivilliga former.
I väntan på en utredning vill vi presentera följande förslag:
• Den nya försvarsorganisationen bör vara könsneutral. Det är motsägelsefullt ur ett jämställdhetsperspektiv att uteslutande förpliktiga landets manliga population. Försvaret av Sverige berör samtliga svenska medborgare."
Om artikelförfattarna refererar till nuvarande pliktlag är den redan könsneutral så detta förefaller vara att slå in en öppen dörr. Om regeringen skulle besluta att återinföra plikten att genomföra grundutbildning skulle det med automatik innebära att även kvinnor, efter mönstring och urval, skulle innefattas. Denna blogg bejakar fullständigt att en kommande plikt att genomföra grundutbildning är könsneutral - Försvarsmakten har inte råd att fokusera på halva befolkningen.
"• Behåll den webbaserade lämplighetsundersökningen med svarsplikt riktad till landets 18-åringar. Undersökningen som ligger till grund för beredskapsunderlaget kan då dels användas för att kalla de lämpligaste till urvalstester för civil- eller värnplikt, dels användas för att identifiera individer som självmant vill tjänstgöra med plikt i grunden då yrkesförsvaret inte är dimensionerat för att grundutbilda samtliga medborgare som uppnått myndig ålder."
Bejakas till fullo men är inget egentligt förslag. Förslaget innebär också en ökad volym av mönstrande för vilket Försvarsmakten måste få ekonomisk kompensation.
"• Försvaret av Sverige börjar med ett fungerande civilförsvar. Återinrätta civilförsvaret och introducera en civilplikt på sex månader. Föregås civilplikten av urvalstester, likt de för värnplikt, finns inga juridiska hinder mot en tjänstgöring bortom 60 dagar."
En civilplikt finns redan rent författningsmässigt men ändå inte de facto. Det krävs ett omfattande arbete för att utreda inom vilka områden som civilpliktig personal i så fall skulle krigsplaceras - hela arvet är ju förskingrat (till stor del för övrigt av socialdemokraterna med sina dåvarande stödpartier). 
"Efter avslutad civilplikt bör den pliktskyldige erbjudas en beskattningsbar premie. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör vidare beredas möjlighet att krigsplacera färdigutbildad personal inom identifierade bristområden."
Enligt nu gällande inkomstskattelag är utbildningspremier redan skattefria. Det är också redan så att krigsplacering redan nu inte bara behöver ske inom Försvarsmakten. Detta tillämpas dock inte.
"• Personer med godkända urvalstester mot militär befattning bör förpliktigas under 9–12 månader, en period som empirin visat nödvändig för utbildning av dugliga soldater och sjömän. En beskattningsbar premie (ett prisbasbelopp) bör tillfalla den värnpliktige efter avslutad och godkänd grundutbildning."
En sådan utbildningspremie är redan idag skattefri under förutsättning att den etiketteras korrekt.
"• Inför ekonomiska och akademiska tjänstgöringsincitament för militär personal som tagit anställning. Dagens personalbortfall (nyrekrytering ej inräknat) innebär en årlig merkostnad på cirka 1,5 miljarder kronor (FOI-R--3053--SE). Ju längre Försvarsmakten lyckas behålla sin personal desto mindre resurser behöver avdelas till fördyrande nyrekrytering.
Inrätta ett system med progressiva och skattepliktiga bonusar för soldater och sjömän. I Norge avlönas avdelningsbefäl vid fullföljande av anställningskontrakt på tio år (SOU 2014:73). Till skillnad från Norge bör bonusar utbetalas årligen och riktas till de kontinuerligt (GSS/K) och tillfälligt (GSS/T) tjänstgörande personalkategorierna."
Försvarsmaktens målgruppsundersökningar pekar på att en bättre löneutveckling under tjänstgöringen är en bättre drivkraft än bonusar.  Många samtal med anställda gruppbefäl, soldater och sjömän bekräftar detta! Premier innebär ofta att de som redan bestämt sig för att fortsätta gör det, medan de som vill sluta ändå gör det.
"Aktiv tjänstgöring under sex års tid bör kvalificera personalkategorin GSS/K till betalda studier motsvarande en kandidatexamen. Såväl dåtidens som dagens utredningar visar att långsiktig personalförsörjning är avhängigt goda framtidsutsikter."
Det kommer att bli ett trubbigt instrument att enbart stödja akademisk utbildning. Många anställda gruppbefäl, soldater och sjömän har andra mål med sitt liv än en kandidatexamen. Det är inte så att anställda gruppbefäl, soldater och sjömän helt saknar intresse för en akademisk bana, men det finns inget fog för att säga att detta skulle vara den huvudsakliga drivkraften.
"Dagens rekryteringsproblem påverkar Sveriges förmåga till civil och militär krisberedskap. Därtill kan personalbortfallen i yrkesförsvaret förklaras med slutsatser beskrivna i sekelgamla utredningar, ett kvitto på att personalreformen genomfördes utan närmare eftertanke.
Trots marknadsföringskampanjer motsvarande 590 miljoner kronor (SOU 2009:63), genomför allt färre GMU medan förtida avhopp bland anställd personal föranleds av anställningsvillkoren och en vilja att bara prova på yrket under kortare tid. Dessa avhopp innebär en kostsam fördyring som tvingar en redan underfinansierad myndighet att omfördela resurser till rekrytering i stället för övningsverksamhet, samtidigt som den stabilitet och höga kvalitet som eftersökts uteblir. En ytterligare konsekvens är att antalet sökande till officersutbildningen sjunkit så mycket efter värnpliktens upphörande att man inte längre kan fylla utbildningsplatserna."
Att människor beslutar sig att byta jobb är fullt normalt i dagens samhälle. Det som är viktigt för Försvarsmakten är att så få som möjligt helt ska bryta relationen med Försvarsmakten. Det är snarare så att personalflödena mellan de elva olika militära personalgrupperna måste uppmuntras, inte att alla kvinnor och män ska kvarstanna där de började.
"Beslut om totalförsvarets personalförsörjning måste fattas med bred politisk enighet och får inte begränsas av ideologiska skygglappar. Opinionsundersökningar visar på ett starkt folkligt stöd för plikt samtidigt som fjolårets återinrättande av repmånaden i praktiken utgör förstadiet till ett kombinerat system. Det är därför dags för ett totalförsvar med värn- och civilpliktig grundutbildning i kombination med ett yrkesförsvar."
Denna blogg bejakar i princip ett kombinerat yrkes- och värnpliktsförsvar. Men - det krävs en omfattande analys om hur resan ska gå till. Denna analys måste påbörjas nu.
"Kapacitet och förmågetillväxt är relativt och beroende av en motparts agerande. Vi uppmanar regeringen att tydligt markera att svenska värderingar är värda att försvara, inte av en isolerad yrkesgrupp utan av oss alla.
Vem kan säga emot?
CALLIS AMID
Afghanistanveteran och konsult inom systemanalys
CARL BERGQVIST
major i Flygvapnet och innehavare av försvarsbloggen Wiseman’s Wisdoms"

Det är mycket glädjande att personalförsörjning hamnar i fokus och denna blogg vill ge en stor eloge till författarna. I grunden är vi överens om det mesta!
GMY
Sinuhe

12 kommentarer:

  1. Hmm tror en del av skatter och premier som dom skriver om är i stil med ett pliktskatteavdrag ist för engångs belopp...

    Premier är trevliga, men det finns en "mättnad" när premien istället för att motivera deltagaren, enbart håller denne kvar och personen gör enbart ålagd tid. Vilket kan vara en belastning i sig eftersom den personen håller en plats och vidareutvecklas inte. (Hv erfarenheter)
    En kombination av premier och pliktskatteavdrag skulle ge krigsplacerade morötter att delta i delar som har inga eller svårt idag.. Civilförsvaret och Hemvärnet.

    Den akademiska moroten är inte enbart för en tro på att alla vill utbilda sig. Den fungerar oxå väldigt bra för att justera demografin på dom sökande in till systemet. Så att spridningen når lite fler än bara dom som efter 6-8år "bara" vill bli busschafför, dagisföreståndare eller polis.
    Den skulle kunna utformas till en militär skol/avgångs peng. Där kraft läggs på att personen vidareutbildas inom Universitet, men att det inte låses in till enbart universtitets utbildning. Vill dom bli kranförare så ska det gå bra. Och att det inte fryser kring belopp utan kring terminer eller liknande utbildninigs cykler.

    /Tinhead

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har helt rätt om att premier är ett trubbigt vapen med låg effekt.

      Din tanke om att den demografiska påverkan som ett system med "studiestöd" kan ge är mycket intressant och jag har inte tänkt i de banorna. Tyvärr är det nog så att inte ens den mest intresserade blivande civilekonomen kan tänka sig att vara GSS/K i sex år innan hon påbörjar sin akademiska utbildning.

      Men - det hedrar artikelförfattarna att de försöker tänka nytt!

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  2. Artikelförfattarna skriver om beskattningsbara premier och det är motsatsen till skattefria sådana. Vad tycker egentligen denna blogg om detta?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen behöver man inte tycka så mycket eftersom inkomstskattelagen i 11 kap. tydligt anger att "utbildningspremier" är skattefria. Riksdagen har alltså redan löst problemet åt artikelförfattarna.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  3. Som GSS/K(tjänstledig för studier för närvarande) upplever jag att cheferna på min arbetsplats enbart fokuserat på sin lilla del i Försvarsmakten. Deras intresse för min utveckling som arbetstagare i Försvarsvarsmakten sträcker sig så långt som den befattning jag för tillfället innehar. En strävan efter utveckling i annat än det som tillhör befattningen är inget som gagnar deras verksamhet och blir då inget de fäster någon hänsyn till. Den utbildning de kan erbjuda och försöker locka mig med är en plats på ASOU, med syftet att efter utbildning återgå in i deras verksamhet. Det är förståeligt att det är så, deras incitament att släppa mig till andra områden i Försvarsmakten är obefintliga. De förlorar då en erfaren soldat som inte längre levererar effekt i deras verksamhet. Perspektivet ligger enbart inom det egna och det större perspektivet saknas eller struntas i.

    Att synliggöra och möjliggöra olika karriärvägar inom Försvarsmakten för GSS/K och som bloggaren skriver möjliggöra flödet mellan kategorier. För min egen del skulle det efter examen vara intressant att genomgå någon form av reservofficersutbildning och placeras på en position där även den civila utbildningen kan användas.

    Till bonusar/premier efter viss tid har jag samma inställning till, som till de av bloggarens utpekade undersökningar har. Löneutveckling är viktigare och man tar inte anställning och stannar kvar för en eventuell pengaklump som senare utbetalas.

    /Tjänstledig GSS

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du pekar ut en mycket viktig punkt där det finns stor utvecklingspotential. Trots tydlighet i personalinstruktionen om att vi får mer motiverad personal om sökförfarande och rörlighet i myndigheten tillämpas så fungerar det inte så i praktiken. Alltför många chefer ser bara till sin egen lilla verksamhet.

      Det borde i princip, möjligen med några få undantag, vara förbjudet för förband att neka personal från att förflytta sig inom myndigheten när de sökt och erbjudits en befattning.

      Det finns dessutom många exempel på hur personal som har sökt internationell tjänstgöring vid en insats som det egna förbandet inte är ansvarig för och därför senare behandlats illa av sitt hemförband.

      Radera
    2. Det du beskriver är ganska väl känt och denna blogg är mycket orolig över den brist på förståelse för Försvarsmaktens samlade behov som ofta syns. Det är å andra sidan lätt att förstå plutonchefens oro när hennes soldater uttrycker vilja att byta förband och krigsförband men den totala nyttan undermineras. Det är svårt att se någon enkel lösning på denna fråga.

      I framtagandet av den nya tvååriga reservofficersutbildningen har det redan uttryckts att man gärna ser ett flöde från personalgruppen GSS till personalgruppen RO. Det är viktigt att GSS kompetens kan tillvaratas i en annan engagemangsform så att myndigheten inte helt tappar dem som vill göra något annat.

      Det är slutligen mycket glädjande att du delar uppfattningen att en bättre löneutveckling är ett bättre instrument än utbildningspremier. Vi får väl hoppas att handläggarna på Försvarsdepartementet tittar in hos Sinuhe...;)

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  4. Tack för att du är åter Sinuhe! I mitt tycke är du den absolut bäste försvarsbloggaren. Till skillnad från de övriga som mest ägnar sig åt ryggdunk åt varandra så problematiserar du på ett mycket tilltalande sätt. Intresset för försvarsbloggarna skulle nog öka om de andra nådde samma intellektuella klass som du!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stort tack för dina vänliga ord!!! Tyvärr har Sinuhe ibland inte riktigt tid att lägga på bloggen som en del andra försvarsbloggare men vi jobbar enträget på i vårt smala spår.

      GMY

      Sinuhe

      Radera
  5. Visst kan polarisering a'la Marx vara bra för för att uppnå högre kunskap men en del av diskussionen ovan verkar mer syfta till att märka ord istället för att komma med antiteser som leder till syntes. För mig ser det ut som ni är överens på ett flertal punkter men kommentarerna blir inte riktigt utvecklande.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  6. Herr Nilsson!

    Bloggen har ibland blivit lite av den typ du pekar på - gnällig och mästrande mot dem som använder fel uttryck. Saken är ju den att vi har två olika organ som beslutar vad saker och ting heter: riksdag/regering är den ena och personaldirektören är den andra. Möjligen är FM ArbO en tredje.

    Alla tar nog till sig din point att debattens innehåll är viktigare än användandet av korrekt benämningar.

    GMY

    Sinuhe

    SvaraRadera
    Svar
    1. I och för sig har ju undertecknad en viss underutvecklad social kompetens så att undertecknad gjorde sig skyldig till lite mästrande. I herrarna Bergqvist och Amids artikel fanns ju en del retorik, en lära och praktik ifrån stadsstater norr om Nilens delta vilket öppnade för att kunna visa att det inte bara är tomma ord utan att det dessutom finns verktyg i lådan att börja använda. Det gäller bara för lärlingarna därute att bli familjär med konceptet verktygslåda och skilja en skiftnyckel ifrån en skruvmejsel.

      J.K Nilsson

      Radera